Så blev Microsoft världens största företag

Hélène Barnekow hälsar glatt på anställda och besökare som med ojämna mellanrum droppar in i lobbyn på Microsoft kontor i Akalla. Några tittar lite förvånat på henne. Min fotografkollega har trängt mjukvarujättens Sverigechef i snurrdörrarna i kontorets entré där färgglada glaspaneler ger ett fint ljus.

Hon är ny på posten sedan årsskiftet, men en veteran i techbranschen. En resa som faktiskt började när hon anställdes som marknadschef på Microsofts nyöppnade Maltakontor 1993.

– Då fanns inte ens techbranschen som ett koncept. Det pratades ingenjörsföretag, som Ericsson eller ABB, och jag som pluggat internationell ekonomi i Lund tänkte aldrig att jag skulle ge mig in i den branschen, säger Hélène Barnekow.

Det blev starten på en imponerande karriär där senaste rollen var som Sverigechef på Telia. Dessförinnan har hon haft toppositioner på lagringsjätten EMC i Boston och på Sony Ericsson.

– Sedan dess har jag bara jobbat med mobil, it och telekom. Det blev starten för min passion: att jobba på ett innovationsdrivet företag, säger hon.

Men det var ett betydligt mindre Microsoft hon klev in genom dörren på då. 1993 klockade Microsoft in på drygt 14 000 anställda världen över, och det stora tekniksprånget hade inget med artificiell intelligens eller molnet att göra. Det var ett uppslagsverk.

– Jag kommer ihåg när Encarta kom. Då fanns inget Google, man fick gå till biblioteket. Så när man plötsligt fick en karta i datorn och kunde söka i ett uppslagsverk var det ganska omvälvande, säger Hélène Barnekow.

– Men man kände redan då hur mycket det skulle komma att ändra vårt sätt att arbeta, leva och kommunicera. Folk hade ju inte ens mejl på den tiden.

”Krävs en helt annan kompetens”

Operativsystemet Windows och Office-paketet fanns förstås med på banan redan då. Microsoft tjänade pengar på att utveckla mjukvaran och sälja licenser till företag som ville använda dem.

– I dag är allt mycket mer komplext och sofistikerat. Du ska hjälpa företag och organisationer och digitalisera hela sin verksamhet, det är hela transformationsresor. Så var det inte då, men vi kanske sådde de första fröna till att börja tänkta på hur man kan jobba med effektivt och börja automatisera saker. Det var ju vad program som Excel handlade om, säger Hélène Barnekow.

Det känns som en väldigt lång resa ändå? Från att sälja programlicenser till att hjälpa ett företag att migrera till molnet menar jag.

– Verkligen. Det är en lång väg, och du fångar drivkraften bakom förändringarna där. Microsoft har gått att ha varit ett företag som sålt och förnyat licenser till ett som jobbar nära företag och organisationer för att kunna addera värde.

Tanken är att Microsoft, liksom andra stora it-företag, inte längre säljer en produkt. De hälsar på hos kunderna och hjälper dem att utvärdera vad som kan digitaliseras och hur det ska gå till.

Det har samtidigt inneburit att demografin på Microsoft i Sverige förändrats. Merparten av företagets forskning och utveckling är centraliserad, och den svenska förgreningen har alltid jobbat mestadels med marknad och sälj. Men när säljandet handlar om att föreslå förbättringar av ett företags it-system krävs plötsligt ingenjörer och utvecklare.

– Vare sig det är ett landsting eller ett storföretag som H&M vi jobbar med måste vi förstå deras affärsproblem och utmaningar för att kunna hjälpa dem att bli bättre. Oavsett om det handlar om att korta tiderna, bygga bättre gränssnitt mot deras kunder, spara kostnader eller hjälpa fler patienter. Då krävs en helt annan kompetens på internt och det har lett till en kulturförändring, säger Hélène Barnekow.

Den här kulturförändringen är något som Microsoft gärna pratar om. Det är ett ord som återkommer för att beskriva de förändringar som bolaget gått igenom, inte minst under de senaste fem åren som gått sedan Satya Nadella tog över vd-posten.

Förutom att gå från licenser till digitaliseringsresor handlar det om produkter som molnplattformen Azure. När Nadella nyligen besökte Stockholm beskrev han plattformen som ”hela världens dator”. Det är kort sagt där it-system och applikationer ska hamna när Microsofts kunder skrotar servarna i källaren och tar flyttlasset med sig till molnet.

Ett moln som snart dockar på svensk mark. Microsoft har köpt mark till att bygga två datacenter i Gävle och Sandviken.

”Skålar inte i champagne, vi äter hundmat”

Förvandling har också lönat sig. I dag är Microsoft det företag i världen som har högst börsvärde, under några självande ögonblick en dag i slutet på april passerade det rentav en biljon dollar. En utmärkelse som bara två andra företag lyckats med: Apple och Amazon.

Ett motto på Microsoft som funnits med lika länge som Windows kretsar kring att alltid använda sina egna produkter. En inställning som är minst lika viktig nu när artificiell intelligens, det teknikskifte som genomsyrar vår samtid, på allvar ska ta fart.

– Här skålar vi inte i champagne, vi äter hundmat. “Eat your own dog food” är ett uttryck på Microsoft. Tror man på kraften i data ska man använda den själv, och det driver vi verkligen här, säger Hélène Barnekow.

Så när Microsoft ska börja sälja in ai gäller det att börja internt. För ett mjukvaruföretag med stor säljorganisation är det inga självkörande bilar som står på menyn, utan snarare affärssystem och säljstöd som nu blir allt mer automatiserade när ai kan plocka bort repetitiva uppgifter som stjäl de anställdas tid.

– Här på Microsoft gör vi inga säljprognoser längre, det gör ai. Den som suttit i en säljorganisation vet att det går tusentals timmar till att göra budget och säljprognoser. Alla sitter och tänker ut sin egen prognos – och så måste de göra om det, varje kvartal! Men vi kan automatisera det, säger Hélène Barnekow.

Algoritmerna tuggar helt enkelt igenom data från säljstödet, och spottar ut säljprognoserna själva. Plötsligt frigörs timmar att lägga på kundmöten. Det är inte den mest glamorösa tillämpningen av artificiell intelligens, men det är en tillämpning som kan ge faktiskt skillnader.

– Den typen av exempel tror jag nästan är viktigast när ai börjar ta över den här typen av uppgifter. Det kan få väldigt stor effekt på det dagliga arbetet och på kulturen när dina medarbetare kan göra något annat med sin tid, säger Hélène Barnekow.

Samma princip gäller enligt henne för personer i ledningsposition. Microsoft har själva gjort en undersökning som visar att ledare som tillämpar ai för att skjuta ifrån sig administrativa uppgifter får mer gjort.

– De bästa cheferna får bort många av de små uppgifterna som annars tar upp mycket tid, och kan i stället spendera den tiden med medarbetarna, säger Hélène Barnekow.