S-kommuner satsar på Capio-aktier

Regeringen driver igenom "stopplagen" för att inte vinster från sjukhusverksamhet ska gå till aktieägare. Samtidigt är flera socialdemokratiska kommuner och landsting storägare i det börsnoterade sjukvårdsföretaget Capio, visar Affärsvärldens granskning.

“Eventuella vinster från sjukhusverksamhet ska inte hamna i några privata aktieägares fickor.”
Så skriver vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson i ett pressmeddelande om en ny lagstiftning som ska “värna den solidariska sjukvården”.

Den nya lagstiftningen, som träder i kraft vid halvårsskiftet, ska bland annat förhindra “gräddfiler” i vården och tillse att regionsjukhus blir kvar i landstingens regi. Dessutom ska en ny bolagsform tas fram för att eventuella vinster från sjukhusverksamhet ska återinvesteras i vården och inte gå till eventuella privata ägare.

Ett av de företag som påverkas av den nya lagen är Capio, ett vårdföretag med verksamhet i hela Norden samt i Storbritannien, Frankrike och Schweiz. I Sverige äger Capio bland annat S:t Görans sjukhus i Stockholm. Hittills har Capio återinvesterat sina överskott i verksamheten, men målsättningen är att 20 procent av vinsten ska delas ut till ägarna.

Även om inga kontantutdelningar har gjorts så har aktien gått mycket bra. Sedan börsnoteringen i slutet av år 2000 har Capio med en kursuppgång på nära 150 procent utklassat Affärsvärldens generalindex. Bara i år har aktien stigit med 42 procent.

Flera kommuner bland ägarna
Affärsvärldens granskning visar att det finns flera socialdemokratiska intressenter bland Capios lyckliga aktieägare. Enligt den senaste statistiken från Sis Ägarservice äger de socialdemokratiskt styrda kommunerna Landskrona, Norrköping, Lidköping och Örebro, samt Malmö stad och Östergötland läns landsting Capio-aktier för mellan 1,2 och 2,8 miljoner kronor vardera.

Det låter lite, men utgör i samtliga fall en klar “övervikt” av Capio-aktier i pensionsportföljerna. Exempelvis Landskrona kommuns aktieportfölj var vid årsskiftet värd 216 miljoner kronor, och Capio-aktier svarade för 1,1 procent av beloppet. En andel i proportion till Capios storlek på Stockholmsbörsen hade motiverat 0,3 procent Capio-aktier.

Prekärt är också att Capio-ägaren Östergötland läns landsting under de utredningar som föregått den nya lagstiftningen utgjort en av remissinstanserna. I sitt remissvar avseende betänkandet “Vårda vården” år 2003 skriver ordförande Paul Håkansson i landstinget i Östergötland bland annat:

“I utredningen finns en omfattande omvärldsbeskrivning över vårdsystemen i andra länder. Denna beskrivning visar att behovet av att reglera och begränsa vinstintressen i vården finns i samtliga vårdsystem – inte minst i de mest ‘marknadsorienterade’ systemen. Mot den bakgrunden menar Landstinget i Östergötland att det fortsatta beredningsarbetet bör belysa de konflikter som kan uppstå mellan vinstintresse i vården i förhållande till kravet att vård ska fördelas efter behov och på lika villkor.”

Landstinget i Östergötland har varit aktieägare i Capio ända sedan börsnoteringen, och äger 12 555 aktier i bolaget.

_________________

SÅ MYCKET ÄGER DE

Socialdemokratiska ägare i Capio per den 31 mars
Kommun/landsting Antal aktier
Landskrona kommun 25 100
Norrköpings kommun 19 000
Malmö stad 15 000
Lidköpings kommun 14 695
Östergötl. läns landst. 12 555
Örebro kommun 10 800
Källa: Sis Ägarservice
__________________

“STOPPLAGEN” I KORTHET
– Stopp för gräddfiler. Landsting som lägger ut sjukhus på entreprenad måste garantera att patienter bedöms efter medicinskt tillstånd och ingenting annat.

– Regionsjukhus (universitetssjukhus) är av nationell betydelse och ska förbli i landstingens drift.

– Minst ett av landstingens sjukhus ska förbli i landstingens regi.

– Eventuella vinster får inte gå till aktieägare utan ska återinvesteras i vården.

– Lagen träder i kraft den 1 juli 2005 och är inte retroaktiv. Företag som Capio kommer att “ges gott om tid” till anpassning av sin verksamhet till de nya reglerna.

Källa: Socialdepartementet

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.