S-E-Bankens glädjekalkyl

Förra veckan fick kunderna i S-E-Banken tillsammans med sitt kontoutdrag en broschyr med rubriken »Lovat dig själv att sluta?«. Kunderna i S-E-Bankens telefonbank Sesam fick en broschyr med rubriken »Luta dig tillbaka och tänk framåt…«.

Båda broschyrerna vill locka kunder att månadsspara i S-E-Bankens IPS-produkter och innehåller samma tabell som säger sig visa »vad ditt individuella pensionssparande kan vara värt vid 65 års ålder« förutsatt att spararen startar vid en viss ålder och gör en månatlig insättning om ett givet belopp fram till pensionsdagen. Tabellen är återgiven härintill (se den tryckta tidningen i nummer 5/1998). Enligt den skulle den som idag är 35 år och sparar 600 kronor per månad ha 1.004.103 kronor vid 65 års ålder.

I en kommentar under beräkningarna står att läsa: »Denna beräkning över framtida värden utgör varken någon prognos eller utfästelse. Den illustrerar endast vad sparandet nominellt är värt om den årliga tillväxten hela tiden är 10%.« och vidare »De beräknade värdena är angivna i dagens penningvärde.«

Förvirrande? Ja, mycket! Är det nominella värden eller värden omräknade till dagens penningvärde som återges?

På S-E-Banken säger man att det är nominella värden som återges och att man är mycket olycklig över att informationen om beräkningsantagandena har blivit missvisande och att man snarast kommer att ta bort formuleringen om att beloppen är i dagens penningvärde.

Affärsvärldens kommentar blir att nominella belopp är missvisande, det ger glädjekalkyler. Alla banker och försäkringsbolag räknar idag nominellt, eftersom kalkylen då ser bättre ut. Men branschen bör ändra sig, information av det här slaget bör redovisas i dagens penningvärde, det vill säga justeras för den förväntade framtida inflationen.

Det må vara att penningvärdet varit i stor sett oförändrat under 1997 eller annorlunda uttryckt inflationen nära noll, men vi kan knappast räkna med en så låg inflation under kommande år, än mindre under en period av 30 år.

I Affärsvärldens Sparindikator gör vi ett inflationsantagande om 2,5 procent, något högre än riksbankens inflationsmål på 2 procent. Effekten av inflationsjusteringen, alla andra antaganden är de samma som S-E-Banken har använt, kan utläsas av tabell två på sid 36.

I ett nafs har 35-åringen som spar 600 kronor i månaden fått sitt pensionskapital reducerat med 650.435 kronor, från dryga miljonen till 353.668 kronor.

Skillnaden i de två tabellerna är köpkraften. Det är viktigt att rensa för inflationen för att visa köpkraften när pensionspengarna faller ut. Alla vet vi att priserna på 1960-talet var ungefär en tiondel av vad de är idag, och det är sannolikt att kronan (eller euron om den tar över) har lägre köpkraft om 30 år än idag.

Ett inflationsantagande om 2,5 procent är anpassat till dagens låga inflation. Hade vi, eller någon annan prognosmakare, gjort samma antagande för några år sedan hade inflationen snarare legat på 5–7 procent. S-E-Banken skulle kunna argumentera att de har antagit en inflation på noll procent, för då är nominellt värde och dagens penningvärde samma sak. Men i så fall är antagandet om 10 procent avkastning alltför optimistiskt, anser Affärsvärlden.

I Sparindikatorn på de följande sidorna räknar Affärsvärlden med 9 procent nominell bruttoavkastning från aktier och 7 procent nominell bruttoavkastning från räntebärande. Samtidigt antar vi en inflation på 2,5 procent, vilket innebär en real avkastning från aktier på 6,3 procent (1,09 dividerat med 1,025) och från räntebärande en real avkastning på 4,4 procent.