Rysslandsfonder: Inte köpläge

Många svenskar har passat på att sätta in pengar i Rysslandsfonder efter de senaste veckornas ras på den ryska börsen. Och det kan ju tyckas som köpläge när börsindex i Moskva har fallit med 70 procent sedan årsskiftet.

Men sett i ett lite längre perspektiv så är det inte alls självklart att ryska aktier är billiga idag.Den ryska börsen tiofaldigades från januari 1996 till augusti 1997, och det innebär att ryska aktier trots det senaste årets ras fortfarande har stigit lika mycket som Stockholmsbörsen, eller med andra ord nästan dubblats sedan januari 1996. Och den politiska och ekonomiska situationen idag är inte precis klarare än 1995.

Fast visst är förlusterna stora för de svenska fondspararna, eftersom samtliga svenska fonder startade för mindre än ett år sedan. Tabellen nedan visar hur de Rysslandsfonder som säljs i Sverige har utvecklats sedan den första april (flera av fonderna startade i mars).

Bäst med hög likviditet

Bäst har FMG Alterum lyckats, vilket dock troligen beror på eftersläpning i deras kursrapportering (de rapporterade samma andelskurs både onsdag, torsdag och fredag förra veckan). Även Banco har lyckats bra, vilket till stor del beror på att de haft över tio procent likvida medel i fonden.

Flera av de andra fonderna har också tjänat på att de haft en hög likviditet under nedgången. Att förvaltarna valt att hålla en hög andel likvida medel kan bero på flera orsaker: att de vill ha pengar till hands om många kunder plötsligt vill lämna fonden, att fonden nyligen har fått in pengar som de inte hunnit placera och/eller att de tror att aktiekurserna kommer att fortsätta sjunka.

Vilken fond bör man då välja, om man tror att Moskvabörsen nu kommer att vända uppåt. Ja, fondernas historiska utveckling ger inte någon bra vägledning, eftersom tidsperioden är mindre än fem månader (Affärsvärlden anser att man bör studera resultaten under minst två år för att kunna dra några vettiga slutsatser).

Höga avgifter

Fondbolagens resurser kan ge viss vägledning. Till exempel har Hagströmer & Qviberg och Alfred Berg heltidsanställda förvaltare, vilket troligen är bättre än att förvaltaren även har ansvaret för flera andra fonder, som till exempel hos Föreningssparbanken.

Avgifterna är genomgående nästan dubbelt så höga som hos en normal aktiefond, ungefär 2,5 procent per år, jämfört med ungefär 1,4 procent per år för en normal allemansfond. Dessutom är kostnaderna för att göra affärer i ryska aktier betydligt högre än på de etablerade börserna, i genomsnitt är skillnaden mellan köp- och säljkurser flera procent. Sett över en tioårsperiod måste därför ryska aktier ge betydligt högre avkastning brutto än svenska aktier för att en fondsparare skall tjäna på placeringen netto.

Med tanke på höga avgifter och höga kostnader i fonderna är nog svaret på frågan om vilken fond man skall välja, att det är bättre att avstå. Även om raset nu har upphört, så kommer kursutvecklingen de närmaste åren till stor del att ätas upp av höga kostnader.