Ryska lagen försvårar exit: ”Först i kön står Ukraina”

Sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes förra våren har flera utländska bolag med verksamhet i Ryssland blivit nationaliserade. Flera västerländska bolag som försöker lämna landet har nu problem med byråkratin och den ryska juridiken, eftersom de fortsatt behöver ta hand om sina förpliktelser och riskerar att hamna i tvister, ofta genom skiljeförfaranden, med sina ryska motparter.

IkeaArtikel

Gazprombank köper IKEA-gruppens ryska shoppingcenter

Ett av flera utländska bolag som nyligen stött på problem i Ryssland är danska öljätten Carlsberg. Under sommaren blev det klart att ryska staten tog över dotterbolaget Baltika Breweries, trots att Carlsberg hade hittat en annan köpare till bolaget. Istället blev det en av president Vladimir Putins vänner, Taimuraz Bolloev, som tog över Baltika, enligt Financial Times.

”Osäkerheten är den största utmaningen för de bolag som försöker lämna Ryssland. En rysk part som har en sanktion mot sig har numera möjlighet att med hjälp av domstolsbeslut i Ryssland få ett skiljeavtal förklarat ogiltigt i Ryssland, om skiljeavtalet innebär att tvisten ska avgöras i ett land som har riktat sanktionen”, säger Erik Forsin, advokat på Baker McKenzie.

Anledningen är rysk lagstiftning som kom på plats sommaren 2020 i form av ändringar i den så kallade Russian Arbitrazh (Commercial) Procedure Code. Den nya lagen tolkas liberalt av de ryska domstolarna och innebär att ryska kommersiella domstolar får exklusiv domsrätt över alla sanktionerade parter. I praktiken innebär det att ett avtalat skiljeförfarande i Stockholm blir ogiltigt, enligt Rysslands syn på saken.

”En skiljedom från till exempel Stockholm kommer genom tillämpning av den här lagstiftningen inte kunna verkställas i Ryssland, men en rysk skiljedom eller domstolsavgörande om samma sak skulle verkställas där”, säger Erik Forsin.

Kommer pågå länge

I och med att samtliga EU-länder, Storbritannien och USA har sanktioner mot Ryssland är det ett svårt problem att komma runt. Men det finns vissa länder, som till exempel Singapore och Hongkong, som inte har lika omfattande sanktioner mot Ryssland. Ett skiljeförfarande där skulle eventuellt underlätta för det utländska bolaget.

”Jag tror att de flesta bolagen är medvetna om att det skulle vara problematisk att påkalla den här typen av skiljeförfaranden i länder som riktar sanktioner mot ryska parter. Det här lär fortgå så länge kriget pågår, om inte ännu längre”, säger Erik Forsin.

Hans branschkollega Fredrik Ringquist, partner på Mannheimer Swartling, menar att den ryska lagen är relativt tandlös.

”Pudelns kärna är att de här förfarandena som inleds i Ryssland saknar betydelse utanför Rysslands gränser. De stoppar inte skiljeförfaranden mot ryska parter som pågår i resten av världen”, säger Fredrik Ringquist, partner på Mannheimer Swartling och tidigare verksam i Moskva. Han förklarar att den ryska lagstiftningen går emot internationellt accepterade regler för skiljeförfaranden, inte minst den så kallade New York-konventionen.

Kan tvingas betala vite

Däremot kan det bli problem för utländska bolag som har kvar tillgångar i Ryssland.

”De här besluten gäller i Ryssland och det kan uppstå skyldighet att betala vite om de inte följs, men det berör egentligen bara bolag som har tillgångar kvar i Ryssland. De ryska parterna använder den här lagen som ursäkt för att inte medverka i utländska skiljeförfaranden, men det är inte en vinnande taktik i tvisterna ”, säger Fredrik Ringquist.

Han berättar att det större problemet är att västerländska bolag har förlorat stora värden i Ryssland till följd av den ryska statens agerande, exempelvis genom att staten uppställt hinder för försäljning av bolagens ryska tillgångar eller utförsel av medel. Sedan en tid är det en statlig kommission som ska godkänna alla försäljningar och den ser till att köpeskillingen hamnar under marknadspriset.

”Det här är förstås den ryska statens ansvar. Den stora frågan blir då ifall västerländska bolag kan stämma ryska staten för den skada de lidit som ett resultat”, säger Fredrik Ringquist retoriskt och berättar att det i vissa fall är möjligt att väcka talan mot ryska staten genom internationellt skiljeförfarande för brott mot investeringsskydd för utländska bolag.

Stämma eller inte stämma

Flera svenska bolag har gjort en exit från Ryssland eller sålt av sina verksamheter. I september blev det klart att Ikeakoncernen sålt sina Mega-shoppingcenter till ett dotterbolag under ryska Gazprombank och att all verksamhet i Ryssland därmed lämnats. Sedan tidigare har bland annat Electrolux, Essity, Scania, SKF och Tetra Pak lämnat landet. Atlas Copco, Sandvik och H&M håller fortfarande på med sin exit, enligt Kiev School of Economics databas över utländska bolag i Ryssland.

Fredrik Ringquist berättar att det är många frågor som bolagen behöver få svar på innan de bestämmer sig för att eventuellt processa mot den ryska staten.

”När ska man få betalt om man vinner? Kommer det komma en regering efteråt som vill göra rätt för sig? Hur många andra kommer stå i kön och kräva ersättning? Först i kön står rimligen Ukraina med massiva krav rörande ödeläggelsen av ett land”, säger han och berättar att ett skiljeförfarande av detta slag sällan kostar under 10 miljoner så kraven måste vara stora för att det ska finnas en poäng att tvista mot ryska staten.

”En skillnad jämfört med tidigare händelser i historien som orsakat omfattande expropriationer av utländska bolags tillgångar är det idag finns en relativt välutvecklad bransch av aktörer som tillhandahåller extern tvistfinansiering. Det gör att man kan se framför sig att svårprocessade krav, såsom krav mot ryska staten, i högre utsträckning än tidigare resulterar i rättsliga förfaranden förutsatt att det finns en stor potentiell uppsida”, säger Fredrik Ringquist.