Ruttna andelskurser

Fondbranschens yta är vacker, med mängder av information och nyckeltal. Men under ytan är det ruttet. Andelskurserna, som ligger till grund för både köp och försäljningar av andelar och för beräkningen av avkastning och andra nyckeltal, är sällan korrekta slutkurser och därför nästan aldrig jämförbara.

Ta som exempel Handelsbankens Japanfond. Enligt de andelskurser som rapporterats till tidningarna föll andelskursen 9,0 procent under 1998. Det är den avkastning som Affärsvärlden jämförde med övriga Japanfonder i årets första nummer på sidan 52.

Men enligt Handelsbanken Fonders årsberättelse för 1998 föll andelskursen bara 6,5 procent under 1998. Förklaringen är de andelskurser som rapporteras till tidningarna ofta räknas på aktiekurser och växelkurser som tas innan respektive börs har stängt, så Handelsbanken har i efterhand räknar ut korrekta andelskurser per den sista i varje månad.

Felet finns kvar

Fast den felaktigt låga andelskurs som rapporterades till tidningarna den 30 december finns kvar i databaserna hos till exempel SIX. Det gör att Handelsbankens Japanfond i tidningarna framstår som bättre under 1999 än den egentligen är.

Fondföretagen tar dessutom aktiekurser och växelkurser vid olika tidpunkter under dagen. Vissa klockan 12, andra mellan tre och fyra på eftermiddagen och ytterligare några tar gårdagens aktiekurser. Det gör att de andelskurser som rapporteras varken är jämförbara med varandra eller med index (som alltid räknas på dagens slutkurser).

De flesta som analyserar fonder är dock fast i illusionen att man kan lita på andelskurserna. Till exempel räknar det nystartade W-rating (ett samarbete mellan tidningen Sparöversikt och konsultbolaget Wassum) alla avkastningar i procent med två decimaler och använder en modell som är känslig för små skillnader i månadsavkastningar.

Affärsvärlden har dock ända sedan vi startade Fondindikatorn 1993 dels rapporterat avkastningen utan decimaler, dels räknat om kursförändringarna till årsavkastning. Det minskar risken att fel i andelskurserna vilseleder våra läsare. För över tre år sedan (i artikeln »Andelskurser missvisande och orättvisa«) påpekade vi att beräkningsrutinerna måste bli enhetliga.

Bästa exemplet

Men fondföretagen har länge struntat i problemen och fortsätter dessutom ofta att (även de) räkna ut nyckeltal med två decimaler, vilket ger ett falsk intryck av pålitlighet. Det bästa exemplet på hur stora fel det blir på grund av de felaktiga andelskurserna, taget ur fondernas egna årsrapporter, är beräkningen av nyckeltalet aktiv risk.

Aktiv risk är ett av de allra viktigaste nyckeltalet hos en fond, eftersom det talar om hur modig förvaltaren har varit i sina placeringar gentemot sitt jämförelseindex. Nyckeltalet beräknas som standardavvikelsen hos fondens avkastning jämfört med index avkastning under en rad korta perioder, ofta 24 månader.

Indexfonder, som passivt följer ett börsindex, bör ha en aktiv risk under en procentenhet. Aktivt förvaltade fonder rapporterar normalt en aktiv risk kring fem, vilket innebär att fondens avkastning två år av tre bör avvika mindre än fem procentenheter från sitt jämförelseindex. En aktiv risk på över tio tyder på att fonden bör byta jämförelseindex.

Genom att ställa fondens aktiva risk i relation till fondens totala avkastning jämfört med index får man dessutom ett nyckeltal som heter informationskvot, som många anser är det allra bästa för att bedöma en förvaltares skicklighet. Tyvärr gör de felaktigt beräknade andelskurserna att den aktiva risk som fonderna rapporterar inte går att lita på.

För det förstagör fonderna ofta rena slarvfel. Alfred Berg Germany rapporterar till exempel en aktiv risk på minus 2,52 fastän en negativ standardavvikelse per definition är omöjlig.

Ännu värre är det hos SEB Fonder. Till exempel har de tre Asienfonder med samma inriktning. Trygg Asienfond rapporterar dock en mer än dubbelt så hög aktiv risk som de andra två, 17,5 procentenheter, vilket är den fjärde högsta aktiva risk som någon svensk fond uppgivit i årsrapporterna för 1998. När Affärsvärlden frågar visar det sig att felet beror på att en enda andelskurs under hösten 1997 hamnat 15 procent fel.

Hittar inte tydliga fel

Dessutom rapporterar fem av S-E-Bankens fonder exakt samma aktiva risk, 11,60. När Affärsvärlden frågar visar det sig att fyra av dessa fonder helt saknar beräkning av aktiv risk, men värdet 11,60 har kopierats av misstag. När varken förvaltare eller revisorer hittar så tydliga fel är det lätt att undra om man alls kan lita på informationen från S-E-Banken.

För det andrainnebär de felaktiga andelskurserna att även om både beräkningen och redovisningen av aktiv risk formellt är felfri så blir resultatet ofta kraftigt vilseledande.

Det bästa exemplet på vilseledning är USA-fonderna. Av de 20 fonder som rapporterar högst aktiv risk är åtta USA-fonder. Men det finns ingen särskild anledning att tro att förvaltarna av USA-fonder allmänt tar högre risk jämfört med index än övriga 240 fonder som rapporterar aktiv risk.

Förklaringen till de höga värdena för USA-fonderna är istället att New York-börsen stänger sent på kvällen svensk tid, men de svenska fondbolagens personal vill inte jobba så sent och beräknar därför sina andelskurser på aktiekurserna strax efter att den amerikanska börsen öppnat. Men USA-index räknas på stängningskurserna i USA och därför ser skillnaden i avkastning mellan fonderna och index större ut än den i verkligheten är.

Handelsbanken och Folksam är de enda som rapporterar en aktiv risk under fyra, vilket beror på att de inte använder de andelskurser de rapporterat till tidningarna i sina beräkningar.

Handelsbanken har räknat om sina andelskurser bakåt i tiden ett par år enligt en ny rekommendation från Fondbolagens förening, som säger att andelskurserna ska räknas med enhetliga aktie- och växelkurser en gång per månad.

S-E-Banken har också börjat följa rekommendationen, men de har inte räknat om bakåt i tiden. Robur har problem med sina datorer, men räknar med att i höst börja göra korrekta beräkningar en gång per månad.

Många av de ansvariga på de övriga fondföretagen känner inte ens till rekommendationen när Affärsvärlden ringer och frågar. Det är häpnadsväckande med tanke på att det som verkligen vore rättvist vore att varje dag räkna enligt regler som gav korrekta jämförelser.

Det tredje skälettill att fondernas aktiva risk inte går att jämföra är att fondbolagen räknar på olika tidsperioder. 52 veckor, 24 månader, 36 månader och 60 månader är vanligast, men många fondbolag talar inte ens om i årsrapporten vilken definition de använder.

Bryter löfte

Folksam är bäst på att vilseleda. I årsrapporten står att beräkningen gjorts på historiska data de senaste 60 månaderna. Men eftersom ingen av deras fonder har funnits så länge ringer Affärsvärlden för att kontrollera.

Det visar sig att sanningen är att Folksam har låtit brittiska Barra göra en prognos för den aktiva risken baserat på innehaven vid årsskiftet. Dessa prognoser skiljer sig kraftigt från den aktiva risken beräknat på historiska data. Folksam rapporterar till exempel 3,18 för sin USA-fond, medan Affärsvärldens beräkning för de senaste tolv månaderna ger drygt elva procentenheter. Folksam lovar i årsrapporten att den aktiva risken inte skall vara över åtta.

Lösningen när det gäller andelskurser, och därmed alla de nyckeltal som beror av dessa andelskurser, är rimligen att alla fondföretag räknar ut korrekta andelskurser åtminstone en gång per månad, även några år bakåt i tiden.

Dessutom måste dessa korrekta andelskurser offentliggöras och spridas, men det verkar dröja. Einar Lindahl på PMI, som ansvarar för spridningen, säger till Affärsvärlden att han aldrig hört talas om några omräknade månadskurser. SIX hävdar att de inte får några korrigerade månadskurser från PMI. Samtidigt uppger flera av fondbolagen att de rapporterar korrekta månadskurser till PMI.

Ännu ett tag får vi nöja oss med ruttna andelskurser.

Se även: Några våghalsiga, andra fega