Rubeln faller trots stödköp

Centralbanken har sedan i fredags gått in och gjort stödköp för sammanlagt 1,4 miljarder dollar (cirka 10 miljarder kronor) och flaggat för att det kan komma mer.

Samtidigt faller Moskvabörsens RTS-index, som avspeglar aktiernas värde i dollar, med 1,2 procent.

Rubeln har sedan årsskiftet tappat 22 procent av sitt värde mot dollarn, bland annat till följd av sanktionerna mot landet.

Bakom utvecklingen ligger också ett sjunkande världsmarknadspris på råolja, en trend som tilltagit. Budgeten är för närvarande uppbyggd på premissen att oljepriset ligger på cirka 105 dollar per fat. Prognoser pekar snarare runt 85 dollar.

Rysslands oljeberoende ekonomi är enligt många bedömare på väg in i en recession, med krympande BNP.

SEB:s chef för Östeuropa-analys, Mikael Johansson, räknar till exempel med att ekonomin krymper med 0,2 procent nästa år.

För rubeln räknar Mikael Johansson med ytterligare försvagning det kommande året, ned till 43 rubel per dollar. I dagens handel ligger kursen på 40 rubel per dollar, en historiskt låg nivå.

Moskvabörsen har sedan årsskiftet fallit med 21 procent.

Sanktioner och osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen gör samtidigt att kapitalet flyr från Ryssland. Utflödet beräknas under året bli cirka 110 miljarder dollar (cirka 800 miljarder kronor), enligt Rysslands finansminister Alexej Kudrin.

Samtidigt har västsanktioner stängt finansieringsvägar för många ryska storföretag. Inte minst gäller det energisektorn, där Lukoil, Gazprom, Gazprom Neft, Rosneft, Novatek, Rugutneftegaz och Transneft har svartlistats.

Rysslands export av olja, gas och olika bensinprodukter uppgick i fjol till 355 miljarder dollar, vilket är två tredjedelar av den totala ryska exporten, enligt branschsiffror. Skatter och exportavgifter på råvaror, olja och naturgas utgjorde samtidigt cirka 50 procent av intäkterna till Rysslands federala kassa.

Mikael Johansson befarar även att Ukrainakonflikten och sanktionskriget med väst får spridningseffekter även utanför Baltikum, Finland och forna sovjetrepubliker.

“Geopolitisk osäkerhet gör att investeringsviljan också dämpas, åtminstone kortsiktigt, inte bara i närheten av krisområdet utan brett i Europa”, skriver han.