Roulette med teknikaktier

Vad var det egentligen som hände? Så här några veckor efter att raset för internet- och andra teknikaktier började, märks det att kursfallet verkar vara av annorlunda slag än de tidigare. Trots att vi tidigare sett både ras och lyft i teknikaktierna har kasten aldrig varit så tvära som nu.

De intensiva svängningarna verkar inte avta. Flera investmentbanker befarar att börsvolatiliteten är här för att stanna, åtminstone för teknikaktier. Det betyder att de kraftiga kursförändringarna som amerikanska Nasdaqbörsen upplevt på sistone – förra veckan föll börsen med som mest 14 procent under samma dag – blir vanligare.

Droppen

Vad var det som blev droppen? Det var inte någon enskild händelse, utan en kombination av flera som fick investerare att sälja teknikaktier. En genomgång av argumenten pekar tyvärr samtliga på att volatiliteten – och för vissa aktier kursraset – kommer att fortsätta.

När Goldman Sachs chefsstrateg Abby Cohen i slutet av mars minskade aktieandelen i investmentbankens modellportfölj uppmärksammade aktiemarknaden framför allt hennes uttalande om IT-aktier, en sektor som i hennes mening inte längre var lika undervärderad. Många fondförvaltare följde rådet och sålde teknikaktier.

Men redan innan dess hade teknikaktier utsatts för kraftiga säljtryck. I mitten av mars drabbades amerikanska Nasdaqbörsen av ett ras som varade flera dagar. Och här hemma har Affärsvärldens IT-index fallit sedan den 10 mars.

Peter Canelo, aktiestrateg på Morgan Stanley Dean Witter, menar att aktiekurserna för den gamla ekonomins bolag nu slutligen har bottnat.

Flytten av pengar från bolag utan vinster till bolag som tjänar pengar hade föregåtts av en svag kursutveckling för verkstadsföretag och andra traditionella aktier på den amerikanska börsen. En orsak var utförsäljningar från den ansedda hedgefondförvaltaren Tiger. Fondens placeringar i kvalitetsaktier i den gamla ekonomin hade inte slagit väl ut och i över ett år hade fonden förlorat fondsparare. Uttagen hade tvingat Tigerfonden att sälja aktier, något som i sin tur spädde på kursnedgången för traditionella aktier.

Sedan några veckor är utvecklingen den omvända. Många dagar har Dow Jones index (som representerar den gamla ekonomin) stigit så fort Nasdaqindex (vars bolag mest verkar i den nya ekonomin) har stigit.

Symptomatiskt är att Nasdaqs bästa börsintroduktioner på senare tid har varit Krispy Kreme Doughnuts, en klassisk representant för den gamla ekonomin. På mindre än en vecka har aktiekursen nästan fördubblats. Investerare tycker att värderingsskillnaden mellan den gamla och nya ekonomin inte går att motivera, en utveckling som möjligen kommer att späs på ytterligare när börsbolagen snart kommer med sina rapporter för årets första kvartal. I USA talar analytiker om ett nytt rekordkvartal.

Emissionskurser

En lika viktig förklaring till teknikraset är att nya bolag numera är beredda att sänka sina emissionskurser. Det rådande marknadsläget får etablerade bolag att skjuta upp sina nyemissioner. Men mindre bolag inom exempelvis internet behöver kapital omedelbart och kan inte vänta.

Enligt tidningen Barron’s kommer en fjärdedel av de börsnoterade amerikanska internetbolagen tvingas nyemittera aktier i år. Det rinner pengar ur tre av fyra amerikanska internetbolag. Nyemissionslikviderna ska oftast användas till förvärv och investeringar och utan kapital riskerar företagen att hamna på efterkälken jämfört med konkurrenterna. Resultatet blir nyemissioner till varje pris, vilket även är fallet i Europa där teknikbolagen står på kö till börserna.

Utförsäljningspriset för tyska internetoperatören T-Online, en avknoppning från Deutsche Telekom, har sänkts från runt förväntade 50 euro per aktie till prisintervallet 26-32 euro. Problemet är bara att om T-Online inte stiger när aktien börsnoteras 17 april så pekar priset på att andra internetaktier också borde falla. Börsvärderingen på 60 gånger T-Onlines förväntade försäljning är lägre än för andra internetoperatörer. Framför allt kan aktierna i teleoperatörer med en ansenlig förtjänst från internetrörelsen rasa.

Privatplacerarnas beteende är en annan förklaring till kursoron. Många småsparare har flytt de aktier som har fallit mest, ofta de inofficiellt listade och minsta internetbolagen. I USA har det varit de högbelånade kunderna, ofta så kallade dagshandlare, som har försvunnit. När Nasdaq svajade till i mitten av mars sänkte många aktiemäklare belåningsvärdet på aktier.

De flesta bedömare tror inte att småspararna som grupp kommer att fly aktiemarknaden. I stället innebär det bara ett hälsosamt reningsbad där de mest belånade placerarna försvinner.

Men i Sverige, där internetbolagen är mer beroende av inofficiella noteringar, är läget annorlunda. Här riskerar riskkapitalbolagen att drabbas hårt.

Girighet

Slutligen tycks även girighet och insideraffärer ha spelat in. Girigheten representeras av den nyligen avblåsta fusionen mellan tyska Pixelpark och svenska Cell Mandator, som tillsammans skulle ha bildat Europas största internetkonsult. Här surnade Cell Mandators aktieägare till över värderingsskillnaden mellan bolagen. För trots att de svenska internetvärderingarna har varit väl så luftiga som de amerikanska så överträffas de av de tyska. Detta tog även fusionsuppgörelsen hänsyn till, något som svenska aktieägare inte ville vara med om och som därmed stjälpte affären.

När det gäller holländska internetoperatören World Online har aktieägare stämt både ledningen och rådgivarna. Civilmålet handlar om bristfälligheter i prospektet och att bolagets grundare sålde ut en rejäl post aktier innan börsintroduktionen.