Robur Junior

Anders Lannebo hoppas bli fondmiljonär i släkt och vänners glada lag. Efter hela 19 år på Föreningssparbankens fondbolag Robur drar han nu igång Lannebo Fonder. Till Lannebo Fonder har han lockat tre personer med ett förflutet på Robur – sin kronprins Göran Espelund, förvaltaren Mikael Näslund (specialiserad på globala tillväxtaktier) och marknadschefen Per Axelsson. Och från SEB kommer förvaltarna Peter Rönström (nordiska småbolag) och sonen Johan Lannebo.

Vad lockar dig att starta på ny kula?

Helt avgörande är att fondmarknaden är spännande och växer oerhört snabbt. Storbankerna har samtidigt 85 procent av marknaden och det vore väl sjutton om det inte fanns utrymme för en uppstickare då.

Sen har jag samlat ett antal personer som jag ju känner väl och då blir det ett team som jag tror har väldigt goda förutsättningar.

När fick du idén att starta eget?

Jag kan inte ange någon tidpunkt. Det är en process som har gått väldigt fort här på slutet. Det var inte därför jag lämnade VD-posten i Robur.

Följer ni det amerikanska mönstret att stjärnförvaltare startar eget?

I USA är det nästan regel. Om man är framgångsrik hoppar man av efter ett par tre år och sätter upp något eget. Och det är klart att den trenden säkert kommer till Sverige också.

Vad får framgångsrika förvaltare att byta till ett litet nystartat bolag?

Varför hoppar folk överhuvudtaget av? Praktexemplet är (förre H&M-chefen) Fabian Månsson. Man läser dagligen om att den ene gör si och den andre gör så och då blir det inte så dramatiskt längre. Kan de så kan jag.

Hur många blir delägare?

Alla sex. Vi kommer att satsa egna besparingar och det skulle vi ju inte om vi inte trodde att det ska blir en bra affär. Men vad vi kan hosta upp räcker inte. Då måste vi också ha lite uppbackning. Det blir ingen private placement, utan det blir en ganska liten utvald skara i vårt privata kontaktnät.

Kommer du att äga en majoritet?

Nej, det kommer jag inte att göra.

Tror du att namnen Lannebo, Näslund och Espelund är tillräckligt kända?

Ja, det tror jag. Namnet Lannebo är rätt känt, säger de i alla fall. Espelund kanske är mindre känd. Rönström är möjligen inte så känd bland småsparare, men han har ett mycket gott namn i proffskretsar. Anledningen till att vi väljer namnet Lannebo Fonder är för att vi tror att jag är ganska välkänd för ganska många människor efter 20 år i branschen.

Ska förvaltarna lyftas fram i ditt nya bolag?

Där måste man hitta någon slags gyllene medelväg. Jag tror ju att man måste bygga team – inte bara ha divor eller individuella stjärnor. Det funkar inte. Du ska ha duktiga stjärnor, men de måste ha en gemensam värderingsbas. Kunderna ska känna igen värderingarna och att de inte förändras vid förvaltarbyten.

Egen analytikerstab?

Om det här går bra ska vi så småningom bygga upp både en bredare förvaltar- och en analyskompetens. Kan man bygga egen analyskompetens med bra folk så tycker jag man får högre kvalitet. Sedan ligger det i affärsidén att vi ska plocka in nya duktiga förvaltare som har sina specialområden och locka med en fantastisk arbetsmiljö och delägarskap i olika former.

Vilka kunder satsar ni på?

Privatpersonerna kommer definitivt att vara med.

Jag vill att det här ska vara brett förankrat. Jag är en stor förespråkare för att alla människor ska vara fondsparare.

Institutionella kunder?

Det är den andra delen som också är viktig, inte minst för att få volymer relativt snabbt. Detta kommer att avspeglas i det sortiment vi har, som är anpassat för respektive marknadssegment.

Hur blir inriktningen på fonderna?

Det blir tre till fyra fonder för respektive kundgrupp. De kommer att vara likartade så att man kör dem parallellt, men med olika avgifter. Det är klart att det ligger nära till hands att vi kommer att utnyttja Näslund och Rönströms kompetens. Plus några breda alternativ.

Räntefonder?

Vi kommer tills vidare inte att ha räntefonder.

Små fondföretag brukar vara bland de bästa eller de sämsta. De tar större risk jämfört med index för att få publicitet. Kommer det även att gälla er?

Vår placeringsfilosofi är att vi ska driva en aktiv förvaltning. Vi gillar inte indexfonder. Även om vi har segment som är lite mer högrisk kommer vi att ha en försiktigare framtoning. Ambitionen är att kunderna ska få betalt för den aktiva förvaltningen. Vi ska inte sträva efter att bli årets vinnare för att därmed profilera oss.

Kunderna vill ha trygg förvaltning, bra information, och de vill att det ska kännas seriöst och att de känner igen förvaltarna. De vill ha kontinuitet.

Allt det du säger kan Robur också sägas stå för. Vad är skillnaden?

Det som var framgångsrikt på Robur och som jag har varit pappa till finns det väl ingen anledning att ändra på. Sedan får vi se hur vi kan jobba upp det.

Vad kostar det att etablera varumärket?

Marknadsföring kan svälja hur mycket som helst. Vi får rätta mun efter matsäcken. Jag tittar mycket på internetlösningar. Det kommer att bli en viktig kanal.

Du har sagt att målet är att förvalta en miljard inom ett år?

Ja. Det är det första målet. Jag vill sätta upp många mål och när vi uppnått ett då höjer vi ribban. Jag tänker redan i termer av tio miljarder. Det är bara en fråga om vilken tidshorisont. Ska vi nå det på tre eller fem år?

Finns det redan institutioner i kö?

Verksamheten startar från noll. Man får inte anslutning så här långt i förväg. Vi räknar med att vara igång i slutet av tredje kvartalet.

Enter Fonder, som startades av ett gäng från Alfred Berg, har fått in 682 miljoner kronor på fyra månader.

Redan 682 miljoner! Det var väldigt intressant, då är jag inte ute och cyklar helt.

Om du jämför med Banco som har hållit på i över tio år och har samma distributionsbekymmer som du kommer att få?

Det har hänt någonting på marknaden. För tio år sedan var det svårt att lyckas. Banco hade oklar strategi och inga marknadsföringsresurser. Det är sista åren som de har byggt sitt varumärke och haft resurser. Och nu har de en kritisk massa. Det är viktigt att bygga kritisk massa relativt fort.