Riskkapitalister får inte ihop nya fonder: ”Matematiken går inte ihop”

Under de senaste åren har riskkapitalbolagen tagit in enorma summor i kapital till sina nya fonder. Men flera riskkapitalister som Affärsvärlden pratat med vittnar om att kapitalanskaffningarna tar längre tid att göra och möter tuffare kriterier än tidigare.

Bara under 2022 tog riskkapitalbolagen globalt sett in 727 miljarder dollar fördelat på 1 520 fonder, enligt färsk statistik från analysföretaget Private Equity International.

I Norden reste olika riskkapitalbolag 15,5 miljarder under samma år, där Nordic Capitals elfte fond stod för 9 miljarder. Andra riskkapitalbolag som också stängde nya fonder året var bland annat svenska riskkapitablolagen EQT, Verdane och Summa Equity samt danska GRO Capital och Polaris. Samtidigt pågick nya fondresningar på 11 riskkapitalbolag, enligt en rapport från KPMG. Ett av de bolagen är EQT, som siktar på att ta in 21 miljarder vardera till sina fonder EQT X och EQT Infrastructure VI. Vid årsskiftet hade EQT X redan kunnat dra in drygt 15,4 miljarder dollar.

Men håller vinden på att vända för riskkapitalisterna? Det stora amerikanska riskkapitalbolaget Carlyle har haft svårt att resa pengar till sin nya fond. Förklaringen uppges enligt Financial Times vara det ändrade marknadsläget med höjda räntor, men också att den amerikanska PE-jätten haft problem med sin generationsväxling och flera seniora personer slutat.

Riskkapitalist: ”2023 kommer bli tufft”

För riskkapitalbolagen är kapitalanskaffning oerhört viktigt. En fonds livslängd brukar vara mellan 4 och 7 år och de institutionella investerarna, i regel olika pensionsbolag och försäkringsbolag, ska få avkastning när fonden väl realiserats. Hur en tidigare fond presterat i kombination med personliga relationer avgör oftast hur sugna de institutionella investerarna är på att bidra med kapital till en ny fond.

“2022 och 2021 var otroligt bra år, men 2023 kommer bli tufft. Många pensions- och försäkringsbolag är överallokerade till alternativa tillgångsklasser och med tanke på att många riskkapitalbolag bara ökat sina fondstorlekar hela tiden så går inte matematiken ihop”, säger en riskkapitalist till Affärsvärlden och fortsätter:

“Vi hör från många institutionella investerare att de vill investera, men att de måste kicka ut hälften av sina PE-managers för att få jämvikt. Ska man generalisera är det många som rationaliserar sina portföljer med alternativa tillgångar och föredrar att hitta synergier med tre-fem relationer istället för 10–20. Där kommer även konkurrensen från skuldsidan in.”

Kreditfonderna utmanar om kapitalet

De senaste åren har nämligen kreditfonder seglat upp som en allt mer populär möjlighet bland de alternativa tillgångsklasserna. Kreditfonderna, som utmanar bankerna kring att finansiera riskkapitalbolagens bolagsförvärv, tar i regel mer risk och högre ränta vilket också kan generera högre avkastning än vissa riskkapitalbolag. Samtidigt har räntehöjningarna inneburit att obligationsmarknaden blivit mer attraktiv för långsiktiga investeringar.

“Riskkapitalbolag är mognare för de flesta, men private credit (investering i långivare såsom kreditfonder, reds. anm.) har lite mer tillväxtutrymme eftersom många av kreditfonderna inte nått upp till sina maximala kapacitet än”, säger riskkapitalisten men betonar också att relationerna och hur fonderna presterat historiskt väger tungt.

“Det kanske inte är något fel på performance, men som institutionell investerare måste du hitta något fel på några av de existerande fondinvesteringarna. Det blir en svårare marknad.”

Triton mot Kina

Riskkapitalbolaget Triton har nyligen startat fondresningen på 5,5 miljarder euro i kapital till sin sjätte fond, men det ändrade marknadsläget sköt fram starten, uppger källor till Affärsvärlden.

I tider när de flesta andra finansiärer lämnar Kina styr istället riskkapitalbolaget Triton kosan mot Mittens rike. I Luxembourg har Triton China Expansion Fund registrerats tillsammans med kinesiska China Investment Corporation, som är den största statliga förmögenhetsfonden i Kina. Kinafonden är dock inte en klassiskt plattformsinvesteringsfond, utan har till syfte att underlätta delfinansieringen för Tritons portföljbolag som vill expandera i Kina.

Triton har avböjt att kommentera.

Haft starka exits

Danska riskkapitalbolaget Axcel stängde sin senaste fond, Axcel VI, i augusti 2021. Men redan nu håller sponsorn på att ta in pengar för sin sjunde fond. Målet är satt på 1 miljard euro och fonden kommer till övervägande del investera i bolag inom tech, business services och hälsovård. När fonden ska stängas är inte bestämt än.

”Vi fokuserar mycket på tillväxt och bolag där vi kan implementera våra strategier. Svenska ventilationsbolaget Currentum är ett exempel på det”, säger Christian Schmidt-Jacobsen, verkställande partner på Axcel, som inte heller vill uppge hur mycket den sjunde fonden tagit in hittills.

”Vi oroar oss inte för att vissa institutionella investerare håller igen på sina investeringar. Vi har haft ett antal starka exits de senaste 12–15 månaderna och kunnat ge bra avkastning till våra investerare. Vi är i en bra position för att resa en ny fond”, säger Christian Schmidt-Jacobsen.

Tar mer tid

Finsk-svenska riskkapitalbolaget CapMan, med huvudkontor i Helsingfors, håller på att resa sin andra infrastrukturfokuserade fond. Målet är att nå 400 miljoner euro och hittills har fondbolaget nått ungefär halvvägs dit. Att det är riskkapitalbolagets andra fond inom infrastruktur underlättar samtalen med nya investerare, berättar Ville Poukka, verkställande partner på CapMan Infra.

”Vi har lyckats bevisa att vår strategi funkar med den första fonden. Men vi märker också att de institutionella investerarna vill ta mer tid på sig innan de fattar beslut”, säger Ville Poukka, som tidigare även arbetat med M&A inom energi- och infrastruktursektorn på Danske Bank.

Han kan också se att viktningen mellan tillgångsklasserna som pensions- och försäkringsbolagen har påverkar aptiten på alternativa investeringar generellt.

”De större institutionella investerare som har tidigare allokerat mycket till alternativa tillgångsklasser har svängt om en del. Men riskkapitalbolag och infrastrukturfonder framstår fortfarande som ett bra alternativ för dem”, säger Ville Poukka och berättar att de också ser mer konkurrens från obligationsmarknaden i takt med att räntorna höjts.

”Vi kommer från ett nollränteklimat där fixed income inte gett så hög avkastning som det gjort historiskt sett. Men nu kommer avkastningen att öka på den typen av produkter, så det är klart att den typen av skuldfinansiering påverkar med”, säger Ville Poukka.

Han ser inte heller att kreditfonderna, som också rest mycket pengar till sina fonder de senaste åren, skulle vara ett stort hot.

”Konkurrensen ligger mer mellan PE-bolagen. De senaste åren har stora spelare som KKR, EQT och Brookfield tagit in stora mängder kapital från marknaden och också vågat satsa på mer hållbara investeringar inom energi och infrastruktur. När det handlar om att resa fonder så har de såklart en viss konkurrensfördel eftersom de är mer kända. Men eftersom vi reser en mindre fond som är mer nischad så kan investerare hitta till oss också”, säger Ville Poukka.