Risk för rost

Svenska och finska företag attraherar varandra. Det visar de senaste årens många sammanslagningar. Först ut var bankerna Merita och Nordbanken. Sedan gjorde IT-bolagen Tieto och Enator och skogsbolagen Stora och Enso likadant.

Ytterligare gränsöverskridande företagsaffärer är på gång. Även Telia, som rustar för bröllop med finska Sonera, verkar ha förstått att det är lättare för svenska företag att hitta partners i Finland.

Den senaste genomförda svensk-finska företagsaffären är Avesta Polarit. Den är också den hittills mest framgångsrika.

Den nordiska rostfria ståljätten, som börsintroducerades i februari 2001, är populär på aktiemarknaden. Bara i år har aktien stigit med över 20 procent till 47,70 kronor. Det ska jämföras med bolagets jämförelseindex gruv och metall som stigit med 12 procent eller Affärsvärldens generalindex som backat med 4 procent sedan årsskiftet.

Värdeutveckling mot strömmen

Sedan noteringen har Avesta Polarits marknadsvärde ökat från 9,9 miljarder kronor till 16,6 miljarder kronor. Under samma period har aktiemarknaden backat med 23 procent och tappat 860 miljarder kronor i värde – det motsvarar över 50 stycken Avesta Polarit!

Ursprunget till den svenska äktenskapspartnern, Avesta Jernverks AB, grundades redan 1883 medan Avesta bildades 1984 genom en sammanslagning av de rostfria enheterna inom Avesta Jernverk, Nyby-Uddeholm och Fagersta. Avesta Sheffield tillkom 1992 efter det att British Steels rostfria verksamhet införlivats i bolaget. Det brittiska bolaget blev då huvudägare i koncernen.

Avesta Polarit skapades genom en sammanslagning av Avesta Sheffield och Outokumpu Steel. Bolaget är en av världens största producenter av rostfritt stål – störst är tyska Thyssen Krupp. Den årliga smältningskapaciteten uppgår till två miljoner ton.

Avesta Polarit är organiserat i de tre affärsområdena Coil Products, Special Products och North America. Stålsmältning och valsade produkter (Coil Products) är det största affärsområdet och svarar för 65 procent av koncernens omsättning. I fjol minskade dock omsättningen med 17 procent och rörelseresultatet föll med 77 procent jämfört med året innan. Det beror främst på lägre priser och en minskad försäljning.

Special Products svarar för 26 procent av koncernens försäljning. Precis som namnet antyder tillverkar affärsområdet bolagets produkter med högre förädlingsgrad. Förra året minskade affärsområdets försäljning med 12 procent och rörelseresultatet försämrades med 75 procent. Även specialprodukterna tvingades sänka sina priser samtidigt som volymerna minskade.

Fusionsvinster tickar in

Det tredje affärsområdet (North America) är Avesta Polarits amerikanska verksamhet som svarar för 9 procent av bolagets omsättning. Avesta Polarit har visserligen tre mindre produktionsanläggningar i USA, men affärsområdet är ett marknadsbolag med ansvar för försäljning i Nordamerika. Omsättningen minskade med 12 procent förra året och redovisade ett negativt rörelseresultat.

Avesta Polarit har inte bara haft en enastående utveckling på börsen, utan har även lyckas bra med sammanslagningen av verksamheterna. Enligt bolagets vd Ossi Virolainen har arbetet fortlöpt som planerat under året som gått. Ett exempel på det är att bolaget redan lyckats ro hem 163 av de 907 miljoner kronor i synergivinster som utlovats. I bolagets färska årsredovisning flaggar Ossi Virolainen dessutom för att besparingarna kan bli ännu större. Skalfördelarna beräknas nå full effekt 2005, men merparten ska uppnås redan nästa år. Bolaget har alltså redan lyckats över förväntan med att hitta stordriftsfördelar.

Bolagsledningen hävdar också att det nya Avesta Polarit har fått ett bra mottagande ute hos sina kunder, trots minskad efterfrågan. Men försäljningen har också blivit lidande av allt internt arbete i samband med sammanslagningen.

Bolaget har visat handlingskraft när det gäller nedläggningen av sitt minsta smältverk, det i Degerfors. Anläggningen har sedan bildandet av Avesta Polarit varit dödsdömd. I augusti förra året kom också det definitiva beslutet om gradvis nedläggning fram till mitten på 2003. Produktionen flyttas till stålverket i Sheffield, England. Det är bra att bolaget koncentrerar produktionen.

Kostnaden för nedläggningen kvittar bolaget mot en negativ goodwill i balansräkningen. Det innebär att nedläggningskostnaden smetas ut över en tioårsperiod i stället för att belasta resultatet direkt.

Avesta Polarit har klarat sitt första verksamhetsår bra med tanke på att 2001 var ett mycket svagt stålår. Vinsten blev drygt en miljard kronor. Det är inte mycket i förhållande till omsättningen på 27 miljarder kronor, men starkt jämfört med konkurrenterna, som hade än större vinsttapp.

Bolaget drar samtidigt stor nytta av upplösningen av den ovannämnda negativa goodwillen. Posten uppkom när Outokumpu Steel köpte Avesta Sheffield för närmare fem miljarder kronor, vilket bara motsvarade halva det egna kapitalet. Därför uppstod en negativ goodwillpost på fem miljarder kronor. Denna bedöms ha en livslängd på tio år och löses som sagt upp under den perioden. Det ger en positiv resultateffekt på 500 miljoner kronor årligen.

Positiv överraskning

Att bolagets styrelse föreslår en utdelning på 73 öre per aktie kom som en positiv överraskning. Det tyder på att ledningen trots allt har relativt gott hopp om framtiden. Enligt bolagets bokslutsrapport väntas en resultatförbättring under det första kvartalet jämfört med sista kvartalet i fjol.

Normalt sett ska bolaget dela ut 30 procent av vinsten efter skatt. Men eftersom fjolårets vinst sjönk till bara en miljard valde ledningen att höja andelen till 42 procent för att utdelningen inte skulle framstå som löjligt liten. Dessutom kanske den vill sända positiva signaler för att försvara den kraftiga börsuppgången.

Nickel är en viktig råvara vid framställningen av rostfritt stål och Avesta Polarit har stora nickellager. Under 2001 fanns ett överutbud av nickel på världsmarknaden samtidigt som efterfrågan minskade. Det ledde till lägre nickelpriser och tvingade Avesta Polarit till nedskrivningar av nickellagret på 853 miljoner kronor. Nu är nickelpriserna på väg upp igen, vilket kommer att påverka resultatet positivt i bolagets rapport för det första kvartalet.

Misslyckad Stockholmsnotering

Trots en fin kursutveckling kan noteringen ändå ses som ett misslyckande i Stockholm där det hittills i år har omsatts aktier för bara sju miljoner kronor om dagen. En förklaring till den dåliga handeln är det låsta ägandet i Avesta Polarit, finska Outokumpu och brittisk-holländska Corus äger 55 respektive 23 procent av bolaget. I Helsingfors är det bättre omsättning. Noteringen i Stockholms ska nog snarast ses som ett nödvändigt ont från bolagets sida. Outokumpu har dock lovat att minska sitt ägande till under 40 procent genom att börja dela ut aktier till sina aktieägare redan i vår. Det leder till ökad likviditet men kommer också att skapa säljtryck i aktien då nya investerare ofrivilligt blir ägare till aktien.

Men när kommer konjunkturförbättringen? Än så länge ser det ganska tomt ut i Avesta Polarits orderböcker. Det som analytikerna främst frågar sig är när återhämtningen ska komma. Enligt Avesta Polarit finns det anledning att hoppas på en vändning efter sommaren. Samtidigt är det uppenbart att ledningen har svårt att göra prognoser, konjunkturläget är mer svårbedömt än på mycket länge.

Det som också är oroar är effekterna av de amerikanska ståltullarna. För Avesta Polarits del handlar det om en försäljning på mindre än 300 miljoner kronor. Det är alltså ett relativt litet problem sett till bolagets omsättning.

Ståltullar ger prispress

Allvarligare är de indirekta följderna av tullarna. Vart ska de leveranser som är avsedda för USA ta vägen? Jo, de kommer att säljas på den europeiska och asiatiska marknaden till priser som är lägre än vad de annars skulle ha varit. Det innebär ytterligare prispress till följd av ett för stort utbud.

Tills det står helt klart hur omfattande effekterna blir kommer de flesta investerare ha en mer försiktig syn på stålaktier.

Men det största hotet kommer från branschen själv i form av den snabbt växande produktionskapaciteten. Det kommer att påverka priserna negativt när dessa stora volymer kommer ut till försäljning. Även om många bolag, däribland Avesta Polarit, sannolikt planerar att stänga gamla produktionsanläggningar när de nya är tagna i drift kommer volymerna att få effekt.

Avesta Polarit bidrar till problemet eftersom bolaget just nu håller på att färdigställa världens största och modernaste anläggning för tillverkning av rostfritt stål i Torneå, Finland. Det kommer att leda till att bolaget får en smältkapacitet på tre miljoner ton om året. Utbyggnaden ska vara klar för att tas i bruk i år.

Utbyggnaden av Torneåanläggningen möjliggör en omstrukturering av det spretiga Avesta Polarit. Bolaget har tre smältverk efter nedläggningen i Degerfors, det i Avesta, Sheffield och det i Torneå. Det är minst ett för mycket på sikt. Dessutom har bolaget många andra produktionsanläggningar. Det är dyrt att ha halvfärdiga produkter som transporteras mellan olika anläggningar innan de blir klara. Anläggningen i Torneå innebär att hela produktionskedjan samlas under ett tak.

Överkapacitet

Utbyggnaden kommer att leda till Avesta Polarit har större kapacitet än bolaget kan få avsättning för. Det kommer att tvinga fram nedläggningar på andra håll eftersom den nya produktionskapaciteten blir betydligt mer resurssnål och således mer konkurrenskraftig. Därför är fler nedläggningar att vänta när anläggningen i Torneå är färdigställd.

Efter ett par år av relativt små investeringar i kapacitet väntas stålindustrin öka tillverkningskapaciteten med fyra miljoner ton råstål de närmsta åren. Det motsvarar en tillväxt på mellan 6 och 8 procent per år fram till och med 2004. Det är snabbare än vad efterfrågan orkar växa.

Den bistra verkligheten kommer att grusa Avesta Polarits och de rostfria stålföretagens förhoppningar om större prishöjningar när efterfrågan ökar efter sommaren.