Risk för rikoschett vid kupongjakt

Börserna skakar. Inte ens bankkontot känns säkert. I oroliga börstider rekommenderas emellanåt att placera i aktier med hög utdelning. Den genomsnittliga direktavkastningen, utdelningen i förhållande till börskursen, för Stockholmsbörsens 30 största bolag låg i förra veckan på 5,3 procent. Siffran är baserad på prognoser på ordinarie utdelning som SME Direkt sammanställt i sin veckoindikator. Nivån är den högsta på flera år. Om man bara tittar på industribolagen blir siffran ännu större, bortåt 8 procent.

– Direktavkastning är i vanliga fall inget sexigt mått. Men i kristider börjar man plötsligt kika på det. Det blir viktigt när allt fler desperat letar efter alternativa placeringsstrategier, säger Patric Andersson, docent i ekonomisk psykologi på Handelshögskolan i Stockholm.

Direktavkastningen har givetvis pressats upp i takt med att börskurserna fallit. Men faktum är att analytikerna fortfarande räknar med att den ordinarie utdelningen för i år kommer att höjas för den absoluta merparten av de bolag som SME Direkt följer. Det kan tyckas djärvt, för att inte säga dumdristigt, med tanke på att konjunkturen kylts av betydligt, och att mycket därför talar för att företagens villkor bara blir bistrare framöver.

Men motiveringen är att bolagen investerat mycket prestige i att framstå som stabila och trygga. En sänkt utdelning är ett tydligt tecken på att det går sämre, att ledningen misslyckats. Att bolagsledningarna ser utdelningen som en viktig signal blev tydligt nyligen, när Kapp-Ahl presenterade bokslut och utdelningsförslag för sitt brutna räkenskapsår 2007/2008. Förslaget innebär en utdelning på 4,50 kronor per aktie. I fjol var det ordinarie förslaget 5 kronor. Klädkedjan har en nettoskuld på 2 miljarder (cirka 2,3 gånger rörelseresultatet ebitda), men står enligt vd Christian Jansson finansiellt stark (läs mer på sidan 54). Han hävdar också att kedjans kunder inte är särskilt konjunkturkänsliga. Varför en sänkning? Svaret blev att det inte alls är någon sänkning. Den invecklade förklaring var att bolaget visserligen aviserade 5 kronor för i fjol, men det var i samband med budet på Lindex. (När det sedan föll ersattes utdelningen av en extraordinär inlösen som gav aktieägarna 11 kronor per aktie.) I stället tycker Christian Jansson att man ska jämföra med året innan, då utdelningen var 2,75 kronor. Logiskt? Knappast. Men det visar hur ogärna ledningarna vill framstå som utdelningssänkare. Även när man, som i Kapp-Ahls fall, tillhör de bolag med högst direktavkastning på börsen.

Många storbolag har också en lång tradition av att höja eller åtminstone inte sänka utdelningarna. Volvo, där den förväntade direktavkastningen nu ligger på smått fantastiska 10 procent, har varit en extremt stabil utdelningshöjare. Samma sak gäller Hennes & Mauritz, som inte har sänkt sin utdelning på 15 år och bara hållit den oförändrad vid tre tillfällen under den perioden.

Frågan är om prognoserna kommer att hålla. Eller blir det massiva nedrevideringar inför boksluten, alternativt stor besvikelse när förslagen väl kommer?

Det som talar för att utdelningsfesten fortsätter är att flera bolag verkligen har stabila balansräkningar. Men det gäller långt ifrån alla. Av de bolag som toppar tabellen över direktavkastningen har flera hög skuldsättning, som Eniro. Eller en verksamhet som ifrågasätts, som Swedbank och Boliden.

Exemplet med Swedbank är intressant. Trots spekulationer om att banken kan tvingas till en nyemission, räknar analytikerna i snitt med att utdelningen hålls oförändrad på 9 kronor för i år. En förklaring kan vara ägarstrukturen i banken. För ägarstiftelserna är utdelningen mycket viktig. Förväntningarna har dock kommit ned. För tre månader sedan räknade analytikerna med en höjning av utdelningen för 2009, enligt Factset. Nu räknar analytikerna med att det blir 9 kronor även för 2009. Blir det så illa som många fruktar just nu är det dock knappast relevant att räkna med någon utdelning alls.

Analytikerna har också reviderat ned förväntningarna på utdelningarna totalt sett. Framför allt gäller det utdelningarna för 2009, men också för 2008. De senaste tre månaderna har Factsets snittestimat kommit ned med 5,5 procent för nästa år och 4,2 procent för 2008.

Även om många företagsledningar skulle ta det som en prestigeförlust att sänka utdelningen är det sannolikt att bilden av de faktiska utdelningarna kommer att skilja sig radikalt från tabellen här intill. I en kraftigt försämrad konjunktur, med fortsatta problem på marknaden för företagsfinansiering, kan det snarare komma att uppfattas som våghalsigt av en styrelse att föreslå en höjd utdelning.

– När marknaden är i kraftigt fallande är det många placerare som bortser från utdelningen till förmån för att bolaget ska kunna driva verksamheten på ett betryggande sätt framöver. En fortsatt stökig marknad gör det enklare för styrelserna att föreslå en oförändrad eller till och med sänkt utdelning, tror Jonas Olavi, aktiestrateg på Nordea.

Om Volvo exempelvis tvingas till stora uppsägningar kan det bli svårt för styrelsen att samtidigt föreslå en höjd utdelning till aktieägarna.

Flera byggbolag ligger i topp när det gäller förväntad direktavkastning. NCC väntas dela ut 10,50 kronor i år. I fjol var den ordinarie utdelningen 8 kronor. Dessutom fick aktieägarna 10 kronor i extra utdelning. JM ligger också högt, analytikerna räknar med att bostadsbyggaren höjer ordinarie utdelning från 5,50 kronor till 5,80 kronor. Samtidigt har byggmarknaden kylts av ordentligt, särskilt när det gäller bostadsbyggande.

Skanska är ett byggbolag som sitter på en stor nettokassa. Och som dessutom har en huvudägare, Industrivärden, vars belåningsgrad är besvärande och därmed sannolikt inte har något emot en kontantström. En höjd utdelning, kanske till och med en extrautdelning som för 2007, lär bli ett ämne för styrelsen. Även om ordförande Sverker Martin-Löf uttalat sig emot några större förändringar i balansräkningen.

Fastighetsbolaget Fabege ligger högt i tabellen. Men Fabege tillhör samtidigt de bolag vars krediter i stor utsträckning löper ut inom ett år. Andra bolag i en liknande situation är Diös, Balder och Wihlborgs, enligt Jonas Olavi. (Läs mer om fastighetsbolagen på sidan 10-11).

– Många bolag kan visserligen försvara en höjd utdelning och ändå inte tappa tempo. Men frågan är om inte styrelserna tar det säkra för det osäkra. Det kan vara bättre att spara lite på krutet och slippa ta in finansiering om det dyker upp möjligheter, säger Jonas Olavi.

Den försiktiga bör nog inte sätta alltför stort hopp till utdelningar, vare sig i bygg- eller fastighetssektorn.

Samma sak gäller Eniro. För närvarande ligger den förväntade direktavkastningen på 9 procent, men estimaten var betydligt högre innan halvårsrapporten. Bolaget har många hedgefonder i ägarlistan som kan ha behov av fortsatt stora utskiftningar. Men med fallande vinster, vilket bolaget varnat för, blir den stora skuldsättningen en belastning. Ingen ägare är betjänt av ett bolagshaveri.

Finns det då inga bolag som är säkra utdelare? Hennes & Mauritz har en extremt stark finansiell ställning. Köpfesten är visserligen över och expansionen kostar. Men att H&M skulle bryta traditionen och sänka utdelningen är inte sannolikt. Flera spelbolag, som Unibet och Betsson, har generös utdelningspolicy och bör klara sig hyggligt även i en sämre konjunktur. Jonas Olavi slår även ett slag för teknikkonsulten ÅF, som också är stadd vid kassa.

Generellt sett är det dock en osäker strategi att basera sina investeringsbeslut på utsikterna av en stor kupong.