Ringholms fiffelspräcker budgeten

Dagarna före jul blev de som levde i vanföreställningen att regeringen bedriver en återhållsam finanspolitik definitivt berövade den illusionen. Då beslutade regeringen att EU-avgiften för de första månaderna av 2003 skulle tidigareläggas till december 2002.

Futtig marginal
Vid detta tillfälle tycktes det finnas utrymme för att låta utgifter för 2003 belasta 2002 års budget utan att spräcka utgiftstaket. Regeringens avsikt var att köpa sig tid för att klara statsbudgeten för 2003, året då flera tunga, statliga institutioner som konjunkturinstitutet och ekonomistyrningsverket (ESV) spått att utgiftstaket slutgiltigt ska sprängas.

AJDÅ: Den här gången har Bosse varit översmart.

Men regeringen har gått på ett bakslag, flera andra utgifter blev högre än väntat i december, och enligt ESV:s preliminära beräkningar blev marginalen upp till utgiftstaket försvinnande liten. På en budget på cirka 700 miljarder blev marginalen futtiga 600 miljoner.

Kalkylen spricker
Därmed kan det se ut som om regeringen formellt sett klarar sina budgetmål. Men mycket tyder på att kalkylerna spricker.
Under senare år har det nämligen visat sig att utgifterna normalt sett blir betydligt högre när böckerna slutligen stängs i mars varje år. För 2001 visade sig utgifterna bli 1,2 miljarder högre än i de preliminära beräkningarna, år 2000 var de 800 miljoner högre och 1999 visade sig utgifterna blir hela 4,1 miljarder högre.
Hamnar uppjusteringen för 2002 någonstans i de regionerna tvingas alltså regeringen konstatera att utgiftstaket för första gången sedan det infördes 1997 har spruckit. Om inte Bosse Ringholm och hans medarbetare lyckas trolla sig ur knipan ännu en gång, vill säga.
För är det något som regeringen har visat sig ha talang för under senare år, så är det bokslutstricksande. På det området ligger Persson & Ringholm inte långt efter skandalbolagen Enron och Worldcom.
Regeringen har, enligt ESV, på tvivelaktiga sätt höjt ramen för utgiftstaket, förvandlat utgifter till minskade inkomster eller fifflat med utbetalningar mellan åren (se tabell).

Så trollade Ringholm bort utgifterna

– Höjning av utgiftstaket när utjämningsbidraget (Robin Hood-skatten) till kommunerna stigit snabbare än väntat: 1,7 miljarder 2001 och 2,9 miljarder 2002

– Bidrag ges som skattelättnader i stället för statliga utbetalningar: 5,5 miljarder

– Investeringar finansieras genom lån i riksgäldskontoret: 3 miljarder 2002, 4-5 2003

– Avskrivning av skulder i stället för att ge statsbidrag: 3,8 miljarder

– Tidigareläggning av arealstöd till jordbruket: 4 miljarder 2002

– Tidigareläggning av EU-avgift: 3,2 miljarder 2002
Källa: EkonomistyrningsverketFAKTA/Utgiftstaket är den budgetram för de offentliga utgifterna som fastställs i samband med budgetpropositionen och som ska gälla för de kommande tre åren. Syftet har varit att strama upp budget-
processen och att hålla tillbaka de offentliga utgiftsökningarna.