Hybrit
Riksrevisionen sågar stöd till grönt stål i ny granskning: ”Måste finnas en plan”
I en ny rapport riktar Riksrevisionen hård kritik mot de miljarder som utbetalats till de gröna stålprojekten i norra Sverige.
Det är framför allt stödformen Industriklivet som handläggs av Energimyndigheten som är måltavlan för kritiken. Här tar inte politiken ett helhetsansvar, konstaterar Riksrevisionen.
I slutet av 2023 fick till exempel Hybrit, där Vattenfall, LKAB och SSAB siktar på att tillverka grönt stål för marknaden 2026, 3,1 miljarder kronor i stöd.
Även konkurrenten Stegra (tidigare H2 Green Steel) kunde ta hem 30 miljoner kronor i stöd av Energimyndigheten 2022.
Risk att inte genomföras
Riksrevisionen pekar på vikten av att göra en ordentlig konsekvensanalys innan stöden betalas ut. Politiken måste ta hänsyn till alla förutsättningar som kan påverka ett projekt, menar myndigheten.
Och när det kommer till de gröna stålprojekten pekar Riksrevisionen på bristande tillgång till el och osäkerhet i tillståndsprocesserna.
”Det måste finnas en plan för hur de här projekten ska kunna genomföras. Som det ser ut nu finns det en risk för att flera av de projekt som fått stöd i Industriklivet inte kommer att kunna genomföras”, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för Riksrevisionens granskning till Affärsvärlden.
Kan du ge exempel på sådana projekt?
”Vi har inte granskat enskilda ansökningar eller enskilda projekt, men ett teknikspår som det har talats mycket om generellt är att producera grönt stål med hjälp av vätgas. Det kräver mycket el, men då är det viktigt att politiken är samordnad för att öka chansen för att de projekten ska kunna genomföras, men det har vi inte sett”, fortsätter Linda Sahlén Östman.
Överlappar
Riksrevisionens rapport visar också att stöden Industriklivet och Klimatklivet, som båda syftar till utsläppsminskningar, överlappar varandra.
”Industriklivet har breddats två gånger utan att regeringen analyserat konsekvenserna av förändringen av målgrupp eller vilka åtgärder som kan få stöd. Överlappningarna verkar inte vara genomtänkta av regeringen”, säger Linda Sahlén Östman.
Det betyder att vissa aktörer kan ansöka om stöd från både Industriklivet och Klimatklivet för ungefär samma investeringar.
Ser tydliga brister
”Industriklivet ställer lägre krav på beräkningar av investeringars utsläppsminskningar än Klimatklivet, vilket inte är rimligt om investeringarna är likvärdiga”, konstaterar Linda Sahlén Östman.
Även Energimyndigheten som handlägger ansökningarna om stöd får kritik av Riksrevisionen. Linda Sahlén Östman konstaterar att Energimyndighetens uppgift är att pröva och besluta om stöd, samt utvärdera och följa upp att det utbetalade stödet gett avsedda effekter.
”Vi ser tydliga brister dels när det gäller att välja ut vilka projekt som ska beviljas stöd.
En aspekt är att Energimyndigheten inte har ett enhetligt system för att kunna mäta utsläppsminskningar.
“I stället har aktörerna själva fått ange uppgifter beräknade med olika och metoder vilket gör att uppgifterna inte kan jämföras mellan ansökningar. Det betyder i sin tur att det även blir svårt att utvärdera de projekt som beviljats stöd”, säger Linda Sahlén Östman.
Läs mer: Gröna bränsleprojekt faller som korthus: ”Omöjliga att investera i”
Läs mer: Bill Gates gröna miljardsatsning i Örnsköldsvik skrotas
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.