Riksgälden spår överskott i statsfinanserna

Det kan jämföras med den förra prognosen som lämnades i oktober då lånebehovet bedömdes till 33 miljarder 2016 och 47 miljarder 2017.

Skatteinkomsterna revideras upp med 29 miljarder kronor i år. Det förklaras delvis av ökade inkomster från löneskatter, löpande bolagsskatt och skatt på kapitalvinster från hushållen. Huvudsakligen förklaras det dock av stora engångsinbetalningar av preliminär bolagsskatt. Dessutom bedöms en del av inbetalningarna handla om tillfälliga placeringar av likviditet på skattekontot. Under 2017 beräknas skatteinkomsterna växa i långsammare takt, uppger Riksgälden.

På utgiftssidan reviderar Riksgälden ner utgifterna för migration för båda åren men minskningen motverkas av en nästan lika stor ökning av utgifterna för bistånd.

Det finansiella sparandet i staten beräknas uppgå till -0,4 procent i förhållande till BNP 2016 och -0,7 procent 2017.

BNP väntas växa med 3,3 procent 2016 och med 2,5 procent 2017. Föregående BNP-tillväxtprognoser låg på +2,8 procent för 2016 och +2,4 procent.

“De ökade skatteinkomsterna är delvis drivna av fortsatt stark tillväxt i svensk ekonomi, men de ovanligt stora inbetalningarna de senaste månaderna är till övervägande del av tillfällig karaktär. Den samlade effekten på sikt är därför något osäker”, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Hushållens konsumtion bedöms öka med 2,4 procent i år och med 2,3 procent nästa år. Den offentliga konsumtionen förväntas öka med 3,7 procent 2016 och med 2,5 procent 2017.

De fasta bruttoinvesteringarna förväntas öka med 4,7 procent i år, för att därefter stiga med 3,0 procent nästa år.

Arbetslösheten förväntas komma att sjunka från 7,4 procent 2015 till 6,7 procent 2016 och till 6,5 procent 2017. Riksgälden räknar samtidigt med att sysselsättningen ökar med 1,7 procent i år och 1,4 procent nästa år.

Den kraftiga flyktingströmmen under hösten innebär att det i närtid blir ytterligare tryck på arbetsmarknaden, enligt Riksgälden. Framför allt ökar efterfrågan på arbetskraft i den offentliga sektorn. De nyanlända migranterna kommer dock inte att stå till arbetsmarknadens förfogande förrän tidigast i slutet av 2017.

Exporten beräknas öka med 4,2 procent i år och 3,9 procent nästa år. Jämfört med Riksgäldens förra prognoser är det 0,1 procentenheter högre 2016 och 0,4 procentenheter lägre 2017.

Statsskulden väntas uppgå till 1.422 miljarder i slutet av 2016 (1.469) och till 1.444 miljarder 2017 (1.511). Det innebär en nivå på 33 procent av BNP 2016 (35) och 33 procent av BNP 2017 (35).