Riksgälden: KPIF-inflationen blir lägre än vad vi trodde förut

Det innebär att statsskulden ökar från en låg nivå. Mot bakgrund av det större lånebehovet höjer Riksgälden obligationsupplåningen.

– Statsfinanserna har utvecklats starkt efter pandemin men nu ser vi en försvagning framför oss, med dämpade skatteinkomster och högre utgifter för staten. En bidragande faktor till att lånebehovet är större än i vår tidigare prognos är att vi nu räknar med ett kapitaltillskott till Riksbanken, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Den nya prognosen för budgetsaldot ligger på -84 miljarder kronor 2024 (tidigare prognos var -49) och -50 miljarder kronor 2025 (tidigare prognos -60). Årets underskott förklaras bland annat av ett antagande om kapitaltillskott till Riksbanken på 40 miljarder kronor, men även av andra utgifter som ökar och en långsam ekonomisk tillväxt.

Riksgälden räknar med att den svenska ekonomin växer med 0,5 procent i år (tidigare prognos 0,2) och att arbetslösheten stiger. Nästa år ser det ljusare ut med en starkare arbetsmarknad och en BNP-tillväxt på över 2 procent, vilket bidrar positivt till budgetsaldot.

KPIF-inflationen beräknas nu till 1,7 procent för 2024, vilket är en sänkning från tidigare bedömda 2,5 procent. Även under 2025 spås KPIF-inflationen ligga på 1,7 procent.

I takt med att statens upplåningsbehov växer, höjer Riksgälden utbudet av nominella statsobligationer från 3 miljarder kronor till 3,5 miljarder kronor per auktion från mars i år – och sedan ytterligare till 4 miljarder kronor från augusti. Det innebär en årlig emissionsvolym på 80 miljarder kronor 2025 (tidigare prognos 60).