Riksbankstoppen: Osäkerheten kan slå mot konjunkturen i Sverige

Vid Riksbankens senaste räntemöte i mars slog direktionen fast att styrräntan skulle lämnas oförändrad, trots en liten uppgång i inflationen under början av året. Riksbankens prognos var då att räntan kommer att ligga kvar på 2,25% under resten av året.

April månad har milt sagt haft en tumult start. Frågan är om prognosen kommer att ligga kvar vid nästa möte.

“Vi hade ju tagit med en del av de här farhågorna under förra mötet. Men vi gör ju inte prognoser dagligen eller varje vecka, utan den här prognosen ligger ju tills vi gör en ny prognos och den bedömningen vi gör vid nästa räntemöte”, säger vice riksbankschef Aino Bunge när Affärsvärlden möter henne och fortsätter:

“Och jag skulle säga att mycket kan hända även till dess.”

Osäkert hur tullar påverkar

Att handelstullar har en negativ inverkan på tillväxten är entydigt. Huruvida tullarna kommer att påverka inflationen råder det mer delade meningar om bland experter.

“Vi har sagt att det är mer osäkert hur påverkan blir på inflationen. Införandet av tullar i USA har inte så stor påverkan, det är snarare tullar mellan flera länder och hur det utvecklar sig som skulle kunna ha allmän påverkan på prisuppgångar. Vi följer utvecklingen hela tiden”, säger Bunge och fortsätter:

“Det är ju en väldigt olycklig utveckling för världsekonomin, att vi ser den här typen av handelshinder, som verkar negativt på tillväxten.”

Vilka är de största farhågorna för svensk ekonomi?

“Dels blir det direkta effekter av tullar när svenska företag ska exportera sina varor till USA eller andra länder. Men jag skulle nog säga att den här osäkerheten som skapas, den är verkligen inte positiv. När företag och hushåll ska göra investeringar eller planera sin konsumtion så är det klart att det här skapar en osäkerhet som kan verka dämpande på konjunkturen även i Sverige.”

Bunge om stagflation: Risker för olika scenarier

Lägre tillväxt och en potentiellt högre inflation är en ekonoms värsta mardröm.

Ser du en risk för stagflation?

“Det finns risker för olika scenarier och självklart är det en väldigt negativ situation, men det är inte det vi ser framför oss nu i den prognos vi har gjort.”

Förlåtande med enskilt höga inflationsutfall

Trots att inflationen ökade i början av året blev det ingen räntehöjning. Istället tittade Riksbanken på bland annat baseffekter, korgeffekter och den långsiktiga utvecklingen av priserna.

Hur tillåtande är ni, säg att inflationen kommer in på 3,5-4%, är det då dags att höja räntan?

“Det är väldigt viktigt för oss att ha en inflation vid målet, men när vi pratar om det så menar vi ju över tid. Så även om vi får enstaka utfall som är negativa så gäller det att titta på om det här är en tillfällig övergående höjning av inflationen eller om vi ser risken för spridningseffekter”, säger Aino Bunge och fortsätter:

“Och då tittar vi väldigt mycket på hur företag och hushåll tänker framöver. Vad ser man egentligen för inflationstendenser. Det går inte att sätta en exakt siffra på det.”

Tycker du att inflationsmålet på 2% bör ses över? 

“Nej, i det här läget strävar vi efter att nå det mål vi har.”

Den 8 maj lämnar Riksbankens nästa räntebesked.

Läs mer: 

Olof Manner: Tankarna svindlar inför den nya världsordningen

Bostadsrättspriserna uppåt medan villor står stilla