Riksbanksledamoten: Vi sysslar inte med finjusteringar

“Vi håller inte på med finjustering, vi bedriver en flexibel penningpolitik – men det finns gränser för hur flexibel penningpolitik man kan bedriva utan att tappa trovärdigheten”, säger han och tillägger att inflationen nu har varit under målet om två procent de senaste 5-6 åren.

Inflationsmålet blir lättare att uppnå om inflationsförväntningarna är förankrade, då det nästan blir självuppfyllande – och då kan även penningpolitiken agera mer flexibelt, fortsätter Flodén.

Men om man inte har ett trovärdigt inflationsmål och pris samt lönebildningen riskerar att bli mer slumpmässig måste man ta i lite mer med penningpolitiken.

“Det är också dit vi har rört oss senaste åren, med en sjunkande inflation och ett ifrågasatt inflationsmål. Då har man inte heller samma handlingsutrymme med penningpolitiken”, konstaterar Flodén.

Han upprepar vidare Riksbankens mantra om att inflationsmålet är ett viktigt ankare för pris- och lönebildningen i ekonomin. Har man ett inflationsmål över noll procent blir de nominella räntorna i genomsnitt högre, vilket ger större handlingsutrymme åt penningpolitiken. Med lite högre inflation är det också enklare att få till en bättre lönebildning, där man kan anpassa löner utan att behöva sänka de nominella lönerna, resonerar riksbanksledamoten kring Riksbankens målnivå.

Just två procent är också ett vanligt mål för de centralbanker som har formulerat ett inflationsmål, fortsätter han. Av de 60 länder som har ett sådant mål är det egentligen bara Schweiz och ECB som har ett lägre mål än Sveriges.

Under de senaste 1,5-2 åren då Riksbanken har kommunicerat och lagt mer fokus på inflationsmålet så har man också fått effekt och inflationen har börjat stiga, framhåller Flodén.

Sverige är en väldigt liten och omvärldsberoende ekonomi som måste ta hänsyn till vad som händer runtomkring. Tittar man på vad ECB gör har det stor betydelse för vad som händer i Sverige, säger Flodén.

Hade Riksbanken avvikit från andra länders expansiva penningpolitik, vilket man i viss mån gjorde runt 2011, hade därför kronan stärkts. Det skulle leda till negativa implikationer för både inflationen och konjunkturutvecklingen, argumenterar han.

Men underliggande realräntor har också fallit “så även om vi går bort från den expansiva penningpolitiken så kan det ta lång tid innan räntorna stiger”, konkluderar Martin Flodén.

nullnull