Riksbankschefen: Vi kan inte förhindra klimatkrisen – men den kan påverka räntan

Intresset för styrräntan och Riksbankens arbete är stort. Det visar med all tydlighet mängden intresserade när SNS och Riksbanken arrangerade ett seminarium om de ekonomisk-politiska ramverken under torsdagsmorgonen. Centralbankschefen Erik Thedéen konstaterade att det makroekonomiska ramverket har testats hårt den senaste tiden, och klarat provet galant. Som avskräckande exempel på när finanspolitiken inte fungerar lyfter han Frankrike som haft åtstramningar motsvarande 2% av BNP i en ekonomi som är svag.

”I Sverige har finanspolitiken ställts om för att stödja inflationsbekämpningen”, säger han och återkommer flera gånger under samtalet om samspelet mellan finanspolitiken och penningpolitiken.

Inga verktyg för klimatkrisen

Efter seminariet mötte Thedéen media. På en fråga från Afv om vilka utbudsstörningar han ser framför sig lyfter han klimatförändringarna. Thedéen tar orkanen Milton som nu drabbar Florida som ett exempel. Skogsbränder och dramatiska översvämningar i Kontinentaleuropa är andra.

”Men listan kan göras lång. Jag är ingen klimatanalytiker, men det är klart att det inte är omöjligt att tänka sig att det här förvärras på fem, tio års sikt. Och då har det ekonomiska konsekvenser”, säger Erik Thedéen.

Konsekvenser, som kommer påverka både människor, infrastruktur och inflationen och som kommer bli en fråga både för penningpolitiken och finanspolitiken att hantera. Men det går inte att jobba förebyggande utan agerandet kommer i allt väsentligt vara reaktivt, tror Thedéen.

”Jag vänder mig emot sådana här resonemang. Att man ska ha torrt krut i penningpolitiken. Att man ska ha höga räntor nu för att kunna vara beredd att sänka. Det är en ganska dålig idé.”

“Vi ska ha den penningpolitik som är rätt här och nu. Men vi ska ha en beredskap och en analytisk förberedelse. Det ska vi ha. Men vi har ingen verktygslåda att förhindra klimatkrisen.”

Snabbare och kraftigare ränteförändringar väntar

I stället får hushållen förbereda sig på både snabbare och kraftigare räntesvängningar i framtiden.

”Det är nog inte omöjligt att det skulle kunna bli det. Jag är inte säker att det blir så, men blir det mer svängningar i realekonomin så är det inte omöjligt att det också skulle kunna påverka ränteförloppen”.

I november har Riksbanken sitt nästa penningpolitiska möte och förväntningarna är splittrade. Medan Swedbank och Nordea tror på en sänkning av styrräntan med 50 punkter lutar aktörer som Handelsbanken, SEB och fondförvaltaren Lannebo åt att räntan bara sänks med 25 punkter.

Men att analytikernas spretiga förväntningar skulle bero på att Riksbanken skulle ha kommunicerat dåligt med marknaden håller inte Thedéen med om.

”Det tycker jag inte. Det är en svår bedömning och då kommer det vara en splittrad uppfattning. Det är inte en splittrad uppfattning om vi kommer sänka eller inte, för där har vi kommunicerat att det är väldigt troligt, och data så här långt tyder på att våra prognoser stämmer.”

Om det blir en dubbelsänkning eller inte säger Thedéen blir ”en genuint svår avvägning” även om han vill ta ned förväntningarna.

“Det är en låg sannolikhet för detta.”

Om det nya inflationsmåttet snabb-KPI som lanserades häromdagen av SCB blir behjälpligt i direktionens bedömningar återstår att se.

“Vi hoppas ju att den stämmer också. I och med att det är snabbedömning är det lite mer preliminärt. Så får vi se när den riktiga kommer ut om de stämmer. Men är det så att den stämmer väl överens med utfallet så är det ju väldigt bra att vi får mer snabb information.”

Snabb-KPI missar varför

Men han lägger också in ytterligare en brasklapp.

”Den har ju en nackdel. Den har inte en uppdelning på olika delar av inflationen. Så man vet ju vad det blev, men man vet inte varför det blev. Och det är klart att det där varför är viktigt”, säger Erik Thedéen.

Fortfarande återstår två räntemöten för Riksbankens direktion i år. Och att antalet möten har utökats till åtta, mot tidigare fem, kan ha spelat Riksbanken i händerna ett år som detta, även om Thedéen inte riktigt håller med om den formuleringen. Färre möten skulle möjligtvis gett fler dubbelsänkningar och därmed större räntekast.

”När man har längre emellan så riskerar man att hamna bakom vad som uppenbart måste göras, kanske då gör i större steg. Man kan lägga in extra möten men det signalerar kanske lite kriskänsla. Så jag tycker att det här med åtta möten är en god ordning.”

Läs också: 

Riksbankschefen: ”Fortsatta gradvisa men snabba sänkningar”

Kinas skuldproblem är en västanfläkt mot vår industrikris

Professorn: Riksbanken måste gasa – svenskarna är skuldsatta upp över öronen