Riksbankens ledamöter eniga om oförändrad styrränta

Riksbankens ledamöter var eniga i sitt beslut vid det penningpolitiska mötet den 22 november att lämna styrräntan oförändrad på 4%.
Riksbankschef Erik Thedéen.
Riksbankschef Erik Thedéen. Foto: Anders Wiklund/ TT

Det framgår av protokollet från räntebeskedet som publiceras på måndagen.

Penningpolitiken har dämpat efterfrågan i svensk ekonomi och bidrar till att inflationstrycket sjunker. Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver vara fortsatt åtstramande, men att det är lämpligt att nu lämna styrräntan oförändrad. Vid sitt penningpolitiska möte den 22 november beslutade direktionen därför att låta styrräntan vara kvar på 4%. Direktionen har beredskap att höja styrräntan ytterligare om inflationsutsikterna försämras.

risk att inflationen inte sjunker

Ledamöterna konstaterade att den ekonomiska utvecklingen sedan mötet i september i stora drag har varit i linje med Riksbankens prognoser. Inflationen är fortsatt för hög men den faller. Räntehöjningarna har dämpat efterfrågan i svensk ekonomi och bidrar till att inflationstrycket sjunker. Arbetsmarknaden mattas av från ett starkt utgångsläge. Framåtblickande indikatorer, såsom företagens prisplaner, pekar också på att inflationsnedgången kommer att fortsätta.

Ledamöterna betonade att det, liksom tidigare, finns risker som kan göra att inflationen inte fortsätter att sjunka till målet. Tjänstepriserna ökar fortfarande i en snabb takt och även om kronan har stärkts sedan i september bedöms den fortfarande vara omotiverat svag.

beredskap att höja

Direktionen poängterade sin beredskap att höja styrräntan ytterligare om inflationsutsikterna försämras, vilket också avspeglas i prognosen för styrräntan. Ledamöterna underströk att penningpolitiken behöver vara fortsatt åtstramande för att inflationen inte bara ska sjunka utan även stabiliseras vid målet. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för hur penningpolitiken utformas.

Ledamöterna ansåg också att det finns skäl att överväga att utöka försäljningarna av statsobligationer vid kommande penningpolitiska möte. Under 2024 planeras åtta ordinarie penningpolitiska möten och detta underlättar för direktionen att fortlöpande återkomma med nya bedömningar av penningpolitiken. Under 2023 var antalet räntebesked fem stycken.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från SciBase