Riksbanken mest pessimistisk

Tillväxten inom OECD och USA ökar i år med 1 procent och nästa år 1,5 procent, enligt riksbanken. Euroländerna klarar sig bäst med en BNP-ökning på 1,6 procent i år och 2 procent 2002.

Samtidigt tillhör riksbanken optimisterna när det gäller vändpunkten. Tack vare alla stimulanspaket kommer den amerikanska ekonomin att vända upp under andra halvåret nästa år och tillväxtprognosen för 2003 justeras ned endast marginellt. Även historiska konjunkturmönster talar för en snabb vändning, enligt riksbanken.

Europa och Sverige vänder också upp, främst tack vare USA, skattelättnader, och för Sveriges del ökade disponibla inkomster och en stabil arbetsmarknad. Även den låga realräntan och förväntat låg inflation bidrar till återhämtningen.

Riksbanken håller fast vid att inflationen kommer att falla på sikt trots att en del av faktorerna bakom den senaste tiden stigande inflation inte kan betraktas som tillfälliga. Enligt prognosen uppgår KPI:s ökningstakt på ett års sikt till 1,5 procent, mot nuvarande dryga 3 procent, och på två års sikt 2,1 procent, det vill säga i linje med riksbankens mål.

Bakom optimismen ligger huvudsakligen lägre konjunkturutsikter och fallande oljepris. Mer specificerat handlar det om lägre resursutnyttjande och vinstmarginaler hos företagen, begränsade löneökningar, och lägre prisimpulser från omvärlden.

Med tanke på diskussionen om den svaga kronans betydelse för inflationen analyseras i rapporten vilken effekt en svagare valuta haft på inflationen i ett par länder, och kommer fram till att effekten har varit oväntat liten de senaste åren. Det antas bero bland annat på att stabil låg inflation gör priser mer trögrörliga, producenterna tar inte ut högre priser av konsument vid tillfälliga valutarörelser.

Riksbanken är samtidigt fortsatt relativt optimistisk i sin syn på kronans framtida utveckling. Riksbanken har, liksom många andra tunga bedömare, länge hävdat att kronan är undervärderad och enligt alla teorier borde stärkas mot såväl euron som dollarn på sikt.

Rapporten visar att kronans svaga utveckling de senaste åren kan hänga samman med att Sverige historiskt har haft en högre inflation och lägre tillväxttakt än andra länder. Enligt riksbanken talar båda dessa faktorer till kronans fördel framöver, därför borde den stärkas. Riksbanken tror, till skillnad från de flesta andra bedömare, att endast en viss del av kronans försvagning de senaste åren direkt hänger samman med utflöden via aktiemarknaden.

Sammantaget är skälet till att riksbanken idag lämnade räntan oförändrad att riskerna anses uppväga varandra. Den osäkra internationella utvecklingen, som pressar ned inflationen, balanseras av risken att den svaga kronan eller ett oväntat ökat resursutnyttjande pressar upp inflationen.