Riksbanken
Riksbanken höjer oväntat räntan
Prognosen är att räntan, efter dagens höjning till 0,25%, kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2% i slutet av den treåriga prognosperioden. Dessutom har direktionen beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april.
“Med denna penningpolitik väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2%. Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och osäkerheten kring inflationsutsikterna är stor. Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet”, skriver de.
Riksbanken skriver att världsekonomin ännu påverkas av pandemin och dessutom av Rysslands invasion av Ukraina.
“Kriget har orsakat ett stort mänskligt lidande och drivit miljontals människor på flykt. De ekonomiska konsekvenserna syns i nya störningar i de globala produktionskedjorna, förvärrade leveransproblem och osäker tillgång på flera viktiga råvaror. Detta leder till högre priser på energi och livsmedel, vilket pressar upp inflationen ytterligare i ett läge där den redan är hög i flera länder. Såväl svensk ekonomi som ekonomierna i omvärlden går nu in i en lugnare tillväxtfas men den ekonomiska aktiviteten bedöms trots det vara fortsatt god”, skriver de.
Hög inflation
Riksbanken skriver att uppgången i inflationen i fjol till stor del berodde på snabba prisökningar på energi, men att även inflationen bortsett från energi ökat snabbt sedan årsskiftet. Inflationen har blivit betydligt högre än Riksbankens prognos från februari, och Riksbanken menar att utfallen tyder på att “uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt”.
Samtidigt som penningpolitiken inte kan påverka höga internationella råvaru- eller fraktpriser, vilka ger att ökningstakten i konsumentpriserna på till exempel energi, livsmedel och vissa varor kommer att vara hög ännu en tid, kan Riksbanken med penningpolitiken motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen och se till så att inflationen efter en tid återgår till målet, skriver de.
Riksbankens prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 kv 2 | |
| KPI | 2,2 (2,2) | 6,0 (2,9) | 5,0 (2,0) | 2,8 (2,4) | 2,3 |
| KPIF | 2,4 (2,4) | 5,5 (2,9) | 3,3 (1,9) | 2,0 (2,2) | 2,1 |
| BNP | 4,8 (5,2) | 2,8 (3,6) | 1,4 (2,0) | 1,4 (1,7) | 1,5 |
| Arbetslöshet, procent | 8,8 (8,8) | 7,6 (7,7) | 7,4 (7,2) | 7,4 (7,0) | 7,4 |
| Reporänta, procent | 0,0 (0,0) | 0,4 (0,0) | 1,2 (0,0) | 1,6 (0,2) | 1,8 |
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.