Riksbanken: Brådskande att hantera hushållens skuldsättning

“Den viktigaste effekten av de makrotillsynsåtgärder som hittills har vidtagits bedöms vara att motståndskraften i det svenska banksystemet stärks, medan effekten på hushållens skuldsättning bedöms vara liten. För att minska riskerna för en långsiktigt ohållbar utveckling krävs åtgärder som riktas direkt mot hushållens efterfrågan på krediter. Ansvaret för detta vilar på regeringen och andra myndigheter”, uppger Riksbanken.

Bland de åtgärder som myndigheten anser bör övervägas återfinns skärpt bolånetak, amorteringskrav, ändrad avdragsrätt för ränteutgifter och att sunda miniminivåer införs i de kvar-att-leva-på kalkyler som är en del av bankernas kreditprövning.

“Dessutom är det viktigt att reformer som leder till en bättre fungerande bostadsmarknad genomförs. Riksbanken kommer, precis som tidigare, att följa och analysera risker och motståndskraft i det finansiella systemet och se hur dessa påverkar den allmänna ekonomiska utvecklingen och därmed penningpolitiken”, heter det.

Det låga ränteläget bidrar till att bostadspriser och hushållens skulder ökar snabbt, och detta medför en fortsatt stor risk för att ekonomin utvecklas på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart, argumenterar Riksbanken.

“Ett högre ränteläge skulle minska risken för att finansiella obalanser byggs upp ytterligare. Men det skulle också öka risken för att inflationen förblir låg, att inflationsförväntningarna faller och att inflationsmålets roll som nominellt ankare försvagas”, noteras det.

Stigande inkomster i kombination med låga räntor och ett lågt utbud av bostäder i många regioner har bidragit till att bostadspriserna fortsätter att öka snabbt. Eftersom bostadsköp ofta finansieras med lån har även hushållens skulder ökat. Bostadspriserna väntas fortsätta stiga under prognosperioden, vilket gör att både hushållens förmögenhet och skulder ökar, skriver Riksbanken.

Myndigheten bedömer att hushållens skulder under de kommande åren kommer att öka snabbare än inkomsterna, vilket innebär att hushållens skulder som andel av disponibel inkomst stiger. I slutet av år 2017 bedöms hushållens skulder som andel av disponibel inkomst uppgå till knappt 185 procent.

“Detta är högt i ett historiskt och internationellt perspektiv. Jämfört med bedömningen i juli är prognosen för skuldkvoten på kort sikt något uppreviderad och på längre sikt något nedreviderad. Den lägre nivån i slutet av perioden beror på att den disponibla inkomsten väntas bli något högre till följd av högre transfereringar”, skriver Riksbanken.

Liksom tidigare tar prognosen hänsyn till de makrotillsynsåtgärder som Finansinspektionen hittills genomfört och aviserat, uppges det.

nullnull