Rekordsnabb VD-karusell på börsen

När Lars Harryson på måndagen meddelade att han lämnar slutar som VD för WM-Data blev han den trettonde VD:n hittills i år som lämnar VD-posten på ett större företag. En av förra årets starkaste börstrender, den allt kortare brinntiden för VD:ar, förstärks därmed ytterligare. Under år 2000 byttes cirka 70 storföretags-VD:ar ut, på allt från traditionella företag som Telia och SSAB till förlusttyngda konsultbolag som Framfab och Resco. Att döma av det nya årets tre första månader tycks utvecklingen fortsätta.

I de fall det inte handlat om att hitta syndabockar för galopperande förluster brukar förklaringen ges att kraven på VD:ar hårdnat allmänt sett de senaste åren.

”Det är tuffare än någonsin. Förutom en allt hårdare press på att prestera bra resultat ökar kraven på att en VD ska vara en god estradör, kunna kommunicera med medierna, alltid vara tillgängliga och kunna ge blixtsnabba analyser av skeenden som just inträffat”, säger Ulf Assargård, VD för chefsrekryteraren Amrop Nordic Search, som dagligen träffar tunga VD:ar både på kund- och kandidatsidan.

Att den som inte håller måttet får inte lång tid på sig fick Jörn Lyseggen, före detta VD på Mogul.com, erfara när han runt årsskiftet fick sparken efter bara nio månader. ”Vad ska man säga? Det är bara att se på börskursen, jag kan förstå att ägarna inte gillar att se den dyka med 90 procent och känner att de måste ta nya tag. Om det sedan alltid är rätt väg att sparka VD:n ska jag låta vara osagt”, säger Jörn Lyseggen, som idag agerar affärsängel och jobbar med att starta nya bolag.

En annan av de VD:ar som för bara någon månad sedan fick lämna sin VD-post är Jörgen Larsson, före detta VD på internetkonsulten Mind.

”Dels är VD-karusellen en följd av ett allt tuffare klimat, dels en början på ett helt nytt arbetssätt på VD-nivå. Framöver kommer det arbetet att bli mer projektorienterat; man anlitas för att man har en kompetens som behövs i ett visst läge och när man gjort vad man ska är det dags för någon annan. Dramatiken runt avgångarna kommer därmed att minska”, säger Jörgen Larsson som också tror att VD-byten kommer att bli vardagsmat i just IT-branschen de närmaste åren.

”Som så många andra av de VD:ar som under året lämnat sina poster befinner han sig själv ”under överlämning” och kommer, som styrelseledamot och storägare i Mind, att fortsätta vara aktiv. ”Framåt nästa höst kan det kanske bli tal om en ny typ av operativt arbete, men det är inget jag tänker på just nu”, säger han.

Och de VD:ar som av en eller annan anledning lämnat sina VD-jobb spås, tvärtom vad man skulle kunna tro, goda utsikter på den framtida arbetsmarknaden.

”Vi skiljer inte nämnvärt på om en chefskandidat fått sparken från sitt förra jobb eller lämnat själv, det viktigaste är vad de uträttat under tiden och i vilken miljö”, säger Dick Andbert, VD för chefsrekryteraren Korn Ferry.

”Samtidigt som kraven på en VD är hårdare än någonsin råder det en brist på chefer i det här landet. Efterfrågan är betydligt större än tillgången, och det är lättare sagt än gjort att börja leta efter internationella namn. Faktorer som höga skatter, generellt sett lägre löner än i många andra länder, och inte minst klimatet gör att det är få som är beredda att rycka upp familjen och flytta hit”, säger han.

Paradoxalt nog är det dock just de bolag som är i desperat behov av en VD som har svårast att få tag i en, menar Ulf Assargård på Amrop. I dagsläget saknas ordinarie VD:ar på tolv börsbolag, varav flera befinner sig i akut ekonomisk kris.

”De företagen är de minst attraktiva. Ett bolag vars VD just avgått, vars styrelse är på väg att lämna och som dessutom gör kraftiga förluster kan inte räkna med en ny, bra VD. Den typen av företag behöver en tillfällig lösning som kan agera ’bad guy’ och jobba upp en stabilitet och plattform för den som ska ta över sedan”.