Rekordhög ränta i Norge – men oro för inflation: ”Behov av sänkningar”

Sedan mitten av december 2023 ligger Norges styrränta på 4,5%. Det är en stor skillnad jämfört med situationen i Sverige, där styrräntan toppade på 4% i mitten av 2024 och nu ligger på 2,25%.

Inflationen i vårt grannland har sedan i höstas legat stabilt, långt under 3%, men tog ett rejält skutt upp till 3,6% i februari.

Det innebär att den räntesänkning som Norges Bank tidigare aviserat skulle komma i slutet av mars nu inte är lika given.

Chefsstrategen Erica Dalstø på SEB Norge bedömer det som fifty-fifty mellan att sänka eller hålla räntan oförändrad. Det som talar för att inte sänka handlar framförallt om att löneökningarna varit högre än väntat och landets fortsatt strama arbetsmarknad.

Imorgon, torsdag, ger Norges Bank sitt besked.

“Det normala reaktionsmönstret skulle innebära att man väljer att avvakta med en räntesänkning tills man är mer övertygad om att osäkerheten runt inflationsutsikterna blir mindre”, säger Erica Dalstø.

Höga matpriser

Norges Bank har inte för vana att fokusera speciellt mycket på den nuvarande inflationen, utan brukar vara mer framåtblickande.

En stor del av den höga inflationssiffran härleder Erica Dalstø till stigande matpriser. I Norge justerar grossisterna sina priser till butikerna två gånger om året.

“Februari är en sådan månad. Då är det vanligt att matpriserna stiger”, säger hon och fortsätter:

“Men trots det överraskar priser på tjänster på uppsidan. Det kan indikera att det underliggande pristrycket är högre än vi trott.”

Med anledning av dessa faktorer har SEB reviderat upp sin inflationsprognos ett par tiondelar.

“Långt över normal nivå”

Erica Dalstø kommer tillbaka till den historiskt höga räntan på 4,5%.

“Det är långt över normal nivå och ett av grundargumenten till varför man skulle sänka räntan var att vi fortsatt behöver en åtstramande penningpolitik, men kan lätta marginellt på bromsen”, säger hon.

En stor skillnad mellan Sverige och Norge är att man ännu inte sett någon större avmattning i ekonomin efter pandemin.

“Delvis är det på grund av att det varit ganska bra tryck i oljeinvesteringarna”, säger Erica Dalstø och pekar på de skattelättnader Stortinget gav till oljebolagen under pandemin.

Många av de investeringar bolagen gjorde då har inneburit fina tillväxttal de två senaste åren.

“Det har inget att göra med fastlandsekonomin i övrigt, men har gett positiva efterfrågeimpulser”, förklarar hon.

Svag hushållskonsumtion

Kärninflationen har halverats sedan toppen 2022. Samtidigt har bostadsinvesteringarna fallit 40% de senaste två åren.

“Vi har också sett en ovanligt svag hushållskonsumtion, vilket är kopplat till en höga räntor och priser”, säger Dalstø.

En räddning har varit löneökningarna, som förra året var 5,7%.

“Problemet är att man fortsätter kräva stora löneökningar på grund av dessa faktorer” säger chefsstrategen.

I år väntas efterfrågan från oljesektorn avta och bli negativ 2026. Högst troligt krävs en fortsatt expansiv finanspolitik när de räntekänsliga delarna av ekonomin blir en allt viktigare bidragsfaktor för tillväxten, tror Erica Dalstø.

“Och där går det ju dåligt just nu på grund av den här höga räntan. Så det finns ett behov av räntesänkningar, men det kommer kanske att gå långsammare eller i ett lägre tempo”, avslutar hon.

Läs också:

Thomas Eriksson: Flyttvågen av rika norrmän är en lärdom för Sverige