Regler står i vägen för digital tv-boom

Ip-tv heter den nya tekniken som just nu revolutionerar tv-begreppet. I Sverige växer marknaden sakta men säkert. Men de juridiska käpparna sitter hårt i regelverkens hjul. En mångmiljardindustri tillåts inte slå igenom.

Hur har Telia på tre år fått 350 000 nya kunder samt Sveriges största videobutik? Svaret heter ip-tv.

-?Jonas Birgersson hade helt rätt när han propagerade för bredband på 90-talet även om hans affärsmodell var långt ifrån hundraprocentig, säger Erik Almqvist som är chef på managementkonsultfirman Arthur D. Little (ADL).

Han har tillsammans med Erica Wiking Häger, advokat och delägare på Mannheimer Swartling, av Ericsson fått uppdraget att utreda marknaden för ip-tv. Deras arbete som utförts av ett gemensamt team är spännande av flera skäl. Dels för att det sällan sker nära samarbeten mellan managementkonsulter och affärsjurister. Dels för att ip-tv totalt förändrar begreppet tv. Och sist men inte minst för att det är intressant att ur ett juridiskt perspektiv se vad som händer då en mångmiljardmarknad vill explodera men inte tillåts göra så på grund av nuvarande regelverk.

Internet protocol television, som förkortas ip-tv, är högupplöst videoöverföring över internet. I?dag finns aktörer på världens alla marknader som ägnar sig åt just detta. Men den revolutionerande tekniken har ännu inte fått sitt genombrott.

Med ip-tv skickas högupplöst material till en mottagare via fiber. Jämfört med traditionell tv är den stora skillnaden att tjänsten är interaktiv. Jämfört med Youtube och annan webb-tv, som till exempel Svt Play, garanterar ip-tv en högre kvalitetsnivå där hd-format (high definition) redan nu erbjuds av flertalet operatörer. Men för att möjliggöra ip-tv till en bredare massa måste omfattande fiberinvesteringar göras.

En sådan investering är dock extremt l��nsam på samhällsnivå, enligt Erik Almqvist.

-?Totaleffekten av fiberinvesteringar per år inom EU är 50 miljarder euro.

Antagandet bygger på en undersökning ADL genomfört där investeringar på 12 miljarder euro per år i fibernät beräknas ge sekundära BNP-effekter om 40 miljarder euro per år.

Pionjärländerna för ip-tv är belägna i Sydostasien. I Europa är det Frankrike som är ledande. Där startade Iliad Free ett koncept med ip-tv som sedan kopierades av jätten France Télécom. 2007 såg Telia möjligheterna i ip-tv och kopierade den franska kollegan.

-?Ip-tv sprider sig som en löpeld i Västeuropa och Sydostasien. Det håller på att vinna stort fotfäste i Nordamerika. Dock inte i Sydamerika, men det har med lagstiftningen att göra. Afrika är inte på banan, säger Erik Almqvist.

I?dag består ip-tv:s utbud endast av ren och skär underhållning. Men ip-tv kan vara mer än så. Inom sjukvården tittar man nu på utveckling av e-health-lösningar. Med hjälp av ip-tv kommer patienten att kunna bli undersökt av sin läkare i ett högupplöst videosamtal. Även e-learning är på frammarsch där studenten inte fysiskt kommer att behöva närvara på universitetet men ändå kunna få högkvalitativ och interaktiv undervisning. Tekniken kan också komma att ha en roll inom e-government, där medborgarna kommer att ges möjlighet att rösta och delta i debatter via sin tv, dator eller mobiltelefon.

Nästa tekniska steg för ip-tv är att du lätt ska kunna förflytta dig mellan dina tre skärmar.

-?Sättet vi konsumerar underhållning håller på att förändras och det går just nu otroligt snabbt på tv-området, säger Erik Almqvist.

Så nu vet vi att ip-tv är en jättegrej och att det finns massor med pengar att tjäna. Varför slår det då inte igenom?

I undersökningen som ADL och Mannheimer Swartling gjort har de tittat på hur tio stora marknader i världen ser på ip-tv ur ett juridiskt perspektiv.

-?Som jurist kan man tycka att lagarna är teknikneutrala, det spelar egentligen ingen roll vilket tekniskt fenomen vi pratar om. Men det kan trots det bli till-lämpningssvårigheter. Ett av resultaten vi fick fram visar att det i vissa länder är oklart hur ip-tv definieras. Därmed blir det också oklart vilka lagar och regler som ska tillämpas på ip-tv, säger Erica Wiking Häger.

Och de regulatoriska hindren är allt annat än få. I?dag finns ett regelverk för telefoni och ett för television. Ip-tv är en konvergens av dem båda. En annan del är upphovsrätten där den som ska sända upphovsrättsligt skyddat material oftast måste klarera rätten för varje land där programmet ska sändas. I Japan måste klarering ske i varje region.

-?Juridiska käpphästar inom ip-tv finns framför?allt inom områdena telekomrätt, upphovsrätt och konkurrensrätt, säger Erica Wiking Häger.

Ip-tv är ett typexempel på ett område där tekniken ligger så långt före juridiken att marknaden hämmas.

På EU-nivå är upphovsrätten ett av problemen och det är klareringen av rättigheter som framför allt bekymrar. Något “European Content Clearing House” finns ännu inte, även om det pratats om det i Bryssels korridorer. För den som vill sända tv i Europa skulle en sådan institution vara en dröm. Att endast behöva förhandla med en organisation skulle drastiskt minska kostnaderna för framtida projekt. I?dag måste detta oftast genomföras på nationell nivå med flera olika rättighetsorganisationer som exempelvis Stim.

Men där det finns vilja finns det en väg. I alla fall för den som har råd.

-?Den stora styrkan hos Spotify är att de förstod vikten av att klarera rättigheter redan i uppstarten. Men det är fortfarande inte en global tjänst då den är begränsad till vissa länder. Det går inte att få rättigheter för den tjänsten world wide. Samma sak gäller för ip-tv. Det är anledningen till att en framgångsrik lansering av en affärsverksamhet också behöver innehålla en legal strategi redan från början, säger Erica Wiking Häger.

En annan utmaning är att klargöra vad som gäller angående tillträdesreglering. Detta är huvudfrågan som måste besvaras för att ip-tv ska kunna slå igenom på riktigt.

-?Med stöd av EG-direktiv kan de som har stora nät tvingas öppna upp dessa för andra operatörer. Det behövs fibernät vilket är jättestor investering. Vår tes är att det kan hämma investeringsviljan i fibernät om det råder osäkerhet om ifall man kan tvingas öppna upp nätet för andra.

Så den största nöten att knäcka för alla de jurister som kommer att involveras i detta blir att formulera komplexa avtal som täcker all användning för allt som kan komma att behövas.

-?Den som planerar att köra en hård ip-tv-utrullning utan en legal strategi kommer nog att gå på många minor, säger Erica Wiking Häger.

Nyligen hölls ett seminarium på Mannheimer Swartling där ekonomiska effekter och regulatoriska hot mot ip-tv diskuterades. Ett hundratal representanter från tv- och telekombranschen deltog. Bland annat lockade seminariet högt uppsatta från Telenor, Ericsson, Telia Sonera, Tele2, PTS, Voddler och näringsdepartementet. Att något stort är på väg att hända står klart. Frågan är bara när.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från VECKANS FÖRETAG