Regeringen: 400 miljarder till ny kärnkraft räcker inte

400 miljarder kronor i statliga garantier. Det gigantiska lånelöftet gav regeringen så sent som för en månad sedan Riksgälden i uppdrag att ställa ut.

Men det räcker inte för att få ny kärnkraft på plats slår finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) fast på en pressträff under onsdagen.

Nu tillsätter regeringen en utredning som ska se över riskdelnings- och finansieringsmodeller för ny kärnkraft. På pressträffen påpekade Niklas Wykman att staten spelat en avgörande roll vid utbyggnad av kärnkraft i andra länder, men också i Sverige historiskt.

Utredaren Mats Dillén, som är ordförande för Kärnavfallsfonden, är den som får i uppdrag att bland annat titta på vilka riskspridningsmodeller som andra länder använt sig av.

“Nu handlar det om att titta på dem och sen hitta en modell som är lämplig för de svenska förutsättningarna”, sa Mats Dillén på pressträffen.

Han ska presentera sitt resultat den 12 augusti 2024.

Varför är inte kreditgarantierna på 400 mdr kr tillräckliga? 

“Kreditgarantierna tillför en typ av stöd för den som vill investera, men kärnkraften bidrar ju också med andra typer av systemtjänster till energisystemet som inte prissätts på marknaden fullt ut idag”, säger Niklas Wykman till Affärsvärlden.

Han fortsätter:

“Det finns också samhällsvinster med kärnkraft i termer av egen rådighet över energiproduktion till exempel, som inte kan prissättas in i ett individuellt företag så då behöver man se över den bredare paletten.”

“Finns ett intresse att investera”

Finns det inte en risk att institutionella investerare garanteras vinster, medan skattebetalarna är de som tar riskerna och får bära förlusterna vid misslyckade investeringar?

“Just för att värna skattebetalarnas pengar är en central utgångspunkt att det är ordning och reda och transparens kring detta. Det är också därför det tillsätts en utredning för att vi ska ha robusta och trovärdiga system på plats, som till exempel inte ska möjliggöra det du nu beskrev”, säger Niklas Wykman.

Vilken dialog har regeringen fört med institutionella investerare, och vad har varit deras inspel i processen? 

“Exakt vilka dialoger vi har vill jag inte gå in på här, men att det finns ett intresse att investera i kärnkraft. Det är min bedömning. Däremot behöver ju då de regleringsmässiga grunderna för det vara på plats.”, säger Niklas Wykman och fortsätter:

“Fråga Magdalena Andersson”

För att kunna investera behöver den typen av riskdelning- och prissättningsmekanismer som utredaren ska titta på vara på plats, menar Niklas Wykman. Men det kommer också ytterligare utredningar. Bland annat ska en utredning tillsättas som ska se över hela elmarknadens funktionssätt.

Miljöpartiets Daniel Helldén sa nyligen i en intervju att han vill riva upp regeringens kärnkraftsbeslut vid ett maktskifte. Hur säkert är det för investerare att fatta beslut om ny kärnkraft med den politiska risken? 

“Jag tycker det är en mycket bra fråga. Och den bör riktas till Magdalena Andersson“, säger Niklas Wykman.

Finansieringsmodeller i andra länder

2021 räknade branschägda Energiforsk med en kalkylränta på 6% för ny storskalig kärnkraft – men då var statslåneräntan flera procentenheter lägre än idag. I andra länder såg kalkylerna annorlunda ut, tack vare riskspridningsmodeller.

I Finland används en affärsmodell som kallas Mankala, där landets elintensiva industri förbinder sig till att på förhand köpa elen från kärnkraftverk till självkostnadspris. Då kan kalkylräntan landa på 4%.

I Storbritannien används en modell som går under förkortningen RAB (”Regulated asset base”) vid stora infrastrukturprojekt, där investerare får en reglerad avkastning medan kunderna får bära riskerna med påslag på till exempel elräkningar. Vid investeringar i ny kärnkraft väntas det ge en kalkylränta på 2,5–4%.

I Tjeckien har energibolaget ČEZ fått statliga lån motsvarande 70% av den initiala investeringskostnaden till 0% ränta. På kärnkraftsprojektet i Dukovany uppskattas kalkylräntan till 1,8–2,4% under byggperioden och 3,2–3,8% under driftperioden.

Källa: Energiforsk, 2021. 

Läs mer om investeringsmodeller i Affärsvärldens reportage: Elva år – sen är reaktorn betald