Regeringen: Fromma förhoppningar

Statsminister Göran Persson överraskade i riksdagenspartiledardebatt genom att redovisa ett handlingsprogram ipunktform, en mini-regeringsförklaring. Samtidigt presenteradesden svensk-norska telefusionen, och dagen efter träffadenäringsminister Björn Rosengren företrädare för näringslivet ochfacket. Då förklarade han att Sverige ska bli bäst i världen närdet gäller företagsklimatet.

Det pratas och pratas

Det är tydligt att regeringen vill försöka framstå som aktiv ochhandlingskraftig, efter mycket kritik för passivitet ochhandlingsförlamning. Det senare var temat i de borgerligapartiledarnas tal i riksdagsdebatten.Det pratas, och det pratas, och det pratas, sade moderatledarenCarl Bildt. En snigel skulle lätt framstå som stressad ijämförelse med tillväxtdepartementets tempo när det gäller attåstadkomma förslag till riksdagen.Men nu ska det alltså bli friska tag från regeringen.Stödpartierna bör ha godkänt formuleringarna i Perssons tal. Ettviktigt skäl till de nya attityderna är debatten omstorföretagens utflyttning. Uppmärksamheten i medierna pressarregeringen. Att kända svenska storföretag fusioneras och flyttarhuvudkontoren ses som en nesa för Sverige, som upprör mångamedborgare.

Storföretagen går bäst

Egentligen är ju storföretagen den del av Sverige som går bäst.Industriproduktionen har sedan början av 1990-talet ökatrekordartat, exporten likaså. Felet med den svenska ekonominligger mest på den rent inhemska marknaden, där bristandekonkurrens och regleringar har skapat ineffektivitet och högapriser, vilket SNS konjunkturråd behandlar i sin rapport Vägentill välstånd.Desto värre då, kan man hävda, om den mest expansiva ochlivskraftiga delen av ekonomin delvis är på väg att lämnaSverige. För den ökade tillväxt, sysselsättning och välstånd somalla säger sig måna om räcker det dock inte om man kan förmå ettantal storföretag att behålla sina ledningar i Sverige. Detviktigaste är att produktion och sysselsättning växer i demindre och medelstora företagen.Vad kan man då vänta för åtgärder av regeringen? Det viktigasteav det Göran Persson sade i riksdagen var att regeringen stegför steg vill ta bort den extra belastning för hushållen somegenavgifterna innebär. Vi är beredda att diskutera strategiskaåtgärder för att underlätta utländska investeringar och svensktägande, sade han också.

Gammal socialdemokratisk taktik

Det är en gammal taktik hos socialdemokraterna att man inte kansänka skatten för kapitalägare eller höginkomsttagare utan attsamtidigt införa lättnader också för lägre inkomster. Förslagetom att man ska kompensera för egenavgiften, som man inte kan tabort eftersom den ingår i pensionsuppgörelsen, liknar den typ avförvärvsavdrag som moderaterna tidigare har föreslagit. Det blirfråga om en skattelättnad enbart för förvärvsarbetande, somkanske kan öka arbetsviljan hos en del.Dubbelbeskattningen på aktier har blivit en symbolfråga. Fråganär om ett avskaffande skulle påverka utflyttningen (annat äntill Finland, som till skillnad från de flesta andra ländersärbehandlar utländska aktieägare). En mer uppenbar fördelskulle man uppnå genom att sänka skatten för företagen, istället för aktieägarna. En sänkning av bolagsskatten skulle påett helt annat sätt främja investeringar och företagande.V och mp har hittills sagt absolut nej till borttagande avdubbelbeskattningen. Men någonting måste ju regeringen ha attkomma med. Göran Persson sade också att regelverk kommer attmoderniseras och att det ska vara enkelt att starta och drivaföretag. Regeringen är, förklarade han dessutom, beredd attvidta åtgärder som förbättrar lönebildningen. Persson höll fastvid de tidigare målen om halverad arbetslöshet nästa år och 80procents sysselsättning år 2004, som ingen prognos har i sikte.Någon förändring av politiken måste alltså ske.

Det stora hindret

Det stora hindret mot rejäla åtgärder för att få företag ochenskilda att investera och expandera, för vilket det krävs enmöjlighet att tjäna pengar, är förstås v och mp, som i ställetvill öka de offentliga utgifterna och förkorta arbetstiden.Men hinder mot en tillväxtbefrämjande politik finns också iregeringens eget förbehåll om överskott i de offentligafinanserna. Något nämnvärt utrymme för skattesänkningar uppstårdärmed inte i regeringens senaste prognos. Däremot innebarkonjunkturinstitutets långtidskalkyl i november ett utrymme förskattesänkningar på omkring 15 miljarder kronor om året mellanåren 2001 och 2004.