Red valör: Bantning och börsvärdering

En gåta: Vad är det som är fullständigt onödigt, kostar ungefär hundra gånger så mycket att köpa som det underliggande varuvärdet egentligen motiverar, ger sin köpare hopp och värderas helt efter image, vilket i sin tur kräver massiv marknadsföring?

Lättrörliga konsumentvaror, förstås. Bantningsmedel är en sådan vara, teknologiaktier en annan. Valör har äntligen räknat ut hur det hänger ihop.

Egentligen ska kvällspressen ha ett rungande tack för hjälpen, för det var den som ledde Signaturen in på rätt spår. Frågan som Valör ställde sig var nämligen: Vart har alla bantningsartiklar tagit vägen och varifrån kommer allt börssnack?

Svaret är naturligtvis att det spelar ingen roll om det är bantningsmedel eller börsaktier som beskrivs, för numera drivs efterfrågan på dem av samma, mänskliga mekanismer. Jämför följande två löpsedelstexter:

“Tok-Lotta gick ner 25 kilo med bantningsmedlet Fettbränningsfabriken. Se vidare sidorna 9-12 och mitten.”

“Michael (skulle kunna vara Lottas man) tjänade 400 procent på sin investering i teknologiaktien Framfartsfabriken. Se vidare sidorna 9-12 och mitten.”

Bantningsmedel kommenteras ofta i tidningar och sin egen marknadsföring av “ledande experter”. Småspararaktier likaså. Spelar det egentligen någon roll om det är bantningsprofessorn Gerhard von Schwammelschnaabel eller aktieanalysexpert Linus Linsluskroona som uttalar sig? Bägge gör det ju för egen vinning. Schwammelschnaabel får en dusör för att sätta sitt namn på produkten, Linsluskroona kan (om han argumenterar så effektivt att han får med småspararna på vagnen) skapa draghjälp åt sina rekommendationer.

Varför går vi andra på reklamen? Därför att vi vill bli smala, snygga och rika, såklart! Och sådant är mycket enkelt att fixa om man bara köper rätt dunderkur.

Skrota den gamla finansbranschen! Vi behöver inte folk som berättar vad bolagen består av.

Hur kul är det att läsa på baksidan av en schampoflaska: “2-Brom-2-Nitropropan-1,3-Diol, Morpoline Lactate, Propyl Betaine etc, etc – allt enligt vår nya prisbelönta formula”? Att sånt här inte säljer har schampobolagen förstått. Därför gör de varumärkesreklam.

Okej. Hur kul är det då att läsa följande i en företagsanalys: “EV/EBITDA 03E 37,8x, P/CEPS 04E 23,8x etc, etc – allt enligt vår nya prisbelönta formula”? I den nya ekonomin behövs naturligtvis nya ekonomer, personer som förstår sig på finansiella varumärken och aktieimage.

Skälet till att internetkonsulter som Framfab värderas jättehögt är förstås att Birgersson “gör det goda godare”. Att skogsföretagen inte hänger med i börsutvecklingen är ju närmast självklart. De är lika intressanta ur konsumentsynvinkel som sköljmedel för löständer. Därav etiketten “pensionärsaktier” för övrigt.

Så till pudelns kärna: Hur kan man tjäna pengar på sambandet mellan konsumentvaror och börsaktier?

Så här ska du göra som småsparare. I stället för att försöka bedöma huruvida ditt favoritbolag kommer att kunna uppfylla sitt mål för vinsten om fem år, bör du känna efter om varumärket kan slå. Funkar det senaste budskapet mot konsumentmarknaden? Ligger imagen i tiden? Vi har helt enkelt förflyttat oss från superplaceraren Warren Buffets domäner till schlager-månglaren Bert Karlssons.

Är du företagsledare – skit i ekonomin. Förmodligen har du en CFO (den nya beteckningen på forntidens ekonomichef) som kan räkna och hålla firman på rätt spår. Det du ska studera är istället Roger Pontares exempellösa framgångar i schlager-SM, senaste nytt från H&M:s designavdelning och What’s Hot-sidorna i trendtidningar som Fast Company, Red Herring och Wallpaper. Image, det är det som allting handlar om på börsen. Även etablerade företag värderas på sin image, på gott och ont. Fråga guldgrävargrabbarna på Assa och Securitas, respektive Investors ordförande Percy Barnevik.