Realränteobligationer: Det tryggaste räntesparandet

Svenskarna tar det säkra före det osäkra. Under oktober flyttadesvenskarna för tredje månaden i rad sina sparslantar från aktie-till räntefonder enligt färsk statistik från FondbolagensFörening. Trygghet på räntemarknaden upplevs uppenbart sommycket viktigt, ändå är de få som sparar i det säkrastesparformen av alla – realränteobligationer. Den stora risken medvanliga obligationer är att inflationen plötsligt ökar ochminskar värdet på både räntan och det nominella beloppet. Denrisken finns inte med realränteobligationer.

Bara lite hittills till privatpersoner

Svenska staten har hittills gett ut realränteobligationer tillett värde av 94 miljarderkronor, bara 0,6 procent har sålts till privatpersoner.Anledningen till att realränteobligationerna inte har fått detgenomslag hos privatsparare som de förtjänar beror förmodligenpå att de är en relativt ny sparföreteelse. De förstarealränteobligationerna emitterades 1994. En annan anledning äratt det finns ett distributionsproblem. Trots att de flestabankerna säljer realränteobligationer om man frågar, vill dehellre sälja nominella obligationer utgivna av sina egnahypoteksinstitut.En realränteobligation är en obligation vars avkastningär uppdelad i två delar, dels en i förväg fastställd realavkastning, dels kompensation för den faktiska inflationen undersparperioden. Till skillnad mot en vanlig nominell obligation ärrealränteobligationen således inflationsskyddad, spararen äralltid garanterad en real avkastning. Medan den realaavkastningen helt kan utebli för en vanlig obligation ominflationen stiger kraftigt.Just nu ger en statsobligation med förfall år 2004 en ränta på4,2 procent och en realränteobligation med förfall samma år enreal ränta på 3,75 procent. Skillnaden är bara 0,45procentenhet. Privatpersoner kan inte köpa statsobligationer,men en femårig privatobligation ger en ränta mellan 4,6 och 4,8procent. Då blir räntedifferensen ungefär en procentenhet,vilket även det är en historiskt liten differens. Spararen somtror att inflationen kommer att ta fart igen och överstiga enprocent kan alltså få en högre ränta på sin realränteobligationän på sin nominella obligation. Även för spararen som har sinapengar på ett vanligt sparkonto ger realränteobligationerutsikter till bättre avkastning. Den bästa sparräntan gerLänsförsäkringar Wasa med fyra procent. På kort sikt ärsparkonto säkrare än realränteobligationer eftersom värdet påbåde nominella och reala obligationen fluktuerar med räntan.Hur kommer inflationen att utvecklas framöver?Ingen kan säga säkert. Just nu har vi ingen inflation i Sverige,men enligt Riksbankens statistik liggerinflationsförväntningarna på 1,9 procent under den närmaste femåren. Det är lägre än Riksbankens inflationsmål på två procent.

Minskat gap

Av diagrammet härovan framgår att de reala och de nominellaräntorna utvecklats olika under hösten. Den nominella räntan harfortsatt att sjunka till rekordlåg nivå medan realräntan stigitnågot. Det beror på en rad olika faktorer, dels har degenomsnittligainflationsförväntningarna minskat, vilketminskar efterfrågan på reala instrument, dels har höstensbörsturbulens gjort att de institutionella investerarna vill hamycket likvida tillgångar. Andrahandsmarknaden fungerar inte såbra för realränteobligationer och investerarna vill ha en premieför att likviditeten är dålig.På Riksgäldskontoret tycker man att de institutionellainvesterarna handlar med en kortsiktighet, när dessa ser tillrådande inflationsförväntningar och börsturbulens, som ärohälsosam för räntemarknaden. Agerandet har hur som helst letttill en ränteutveckling, minskat gap mellan reala och nominellaräntor, som gjort att inflationspremien minskat i de nominellaräntorna till förmån för reala sparalternativ.Privatsparare bör också ta hänsyn till att likviditeten är dåligpå så sätt att man väljer en realränteobligation med en löptidsom motsvarar den tid man kan avvara pengarna. En ickefungerande andrahandsmarknad gör att spreaderna mellan köp- ochsäljränta ökar. Idag finns fem löptider att välja på: 3 år, 5 år, 10 år,15 år och 22 år. De lån som återbetalas om 10 respektive 22 år ärkupongobligationer (de ger årliga utbetalningar av både denreala avkastningen och kompensationen för inflationen), medan detre andra lånen är nollkupongobligationer. Minsta investering irealränteobligationer är 10.000 kronor. Hos Riksgäldskontoret ärcourtaget 100 kronor per affär.