R&D ligger nere inom Life Science

I en sjukvård som går på knäna blir allt som inte är akut uppskjutet. Kapaciteten på sjukhusen behövs för att hantera covid-19-smittade patienter. I coronatider har många kliniska studier stannat av, helt eller delvis, då underbemannad sjukvårdspersonal måste lägga all energi på att rädda liv. Därtill vill man inte ha in fler personer på sjukhusen.

Epidemin påverkar i dagsläget kliniska studier över hela världen, inom alla möjliga terapiområden. Normalt rekryterar alla kliniker patienter tills målet är nått. Enligt det stora amerikanska konsultföretaget WCG är det just nu endast omkring 12 procent av klinikerna som deltar i någon klinisk prövning som är öppna för att ta emot fler patienter.

Det kan få allvarliga konsekvenser för enskilda bolag, hela life science-sektorn men också framtida sjukvård då varken nya läkemedel eller nya behandlingsmetoder når marknaden och patienter med livshotande sjukdomstillstånd.

”Ett särskilt utsatt område när det kommer till kliniska studier i coronatider är cancerforskning, där vi också står inför teknikskifte vad gäller cell- och genterapi”, säger Dag Larsson, senior sakkunnig policy på branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige, LIF.

Cell- och genterapi handlar om att modifiera cellernas immunceller för att göra dem målinriktade eller att kompensera för defekta gener. Det är ett hett forskningsområde där man väntar på nya intressanta behandlingsmöjligheter men där många pågående studier nu har avstannat.

Hur avbrutna studier slår mot forskningsintensiva bolag beror på en rad olika faktorer som kapitalbehov, mognadsgrad och storlek. De bolag som riskerar att drabbas värst under krisen är de med svag finansiering som behöver ta in kapital endast för att finansiera en fördröjning men också bolag som måste utöka en studie med fler patienter, på grund av ökat bortfall.

”Jag skulle säga att många av de noterade bolagen inte har så pass snål finansiering att sex månaders fördröjningar av studier innebär att man riskerar att gå under eller tvingas till akuta kapitalanskaffningar”, säger life science-analytikern Klas Palin, numera verksam vid Erik Penser bank.

Han tillägger att det i den andra vågskålen finns en klart mer positiv inställning från allmänheten till sektorn, som trätt fram som en potentiell räddare i nöden och med det ett större intresse för biotech-aktier.

Ett exempel på bolag med störningar i pågående studier är Lundabaserade Alligator Bioscience som i början av april gjorde ett uppehåll i rekryteringen av nya patienter till sina pågående kliniska fas I-studier med läkemedelskandidaterna ATOR-1015 och ATOR-1017 vars syfte är att motverka spridd cancer.

”Covid-19-pandemin har stor påverkan på samhället och inte minst sjukvården är hårt belastad. Det kräver svåra avvägningar och prioriteringar. Vi följer utvecklingen noga och hur denna påverkar våra pågående kliniska studier. Vi har också tät dialog med alla berörda för att se till att cancerpatienter så fort som möjligt åter ska kunna delta i våra studier”, säger vd:n Per Norlén.

Under coronavåren har flera svenska life sciencebolag rapporterat om pausade studier inom vitt skilda områden; från Cereno Scientifics Fas II-studie mot hjärt- och kärlsjukdomar, till Scandion Oncologys Fas II-studie för behandling mot ändtarmscancer och Syntact Pharmas Fas II-studie kring inflammatoriska sjukdomar (se lista här intill).

Även svenska företags forskning i andra länder skjuts upp, exempelvis Nanologicas kliniska studie av läkemedelskandidaten NIC-001 för behandling av gastropares (fördröjd magsäckstömning) vars studie i Australien nu har avstannat.

”Under rådande omständigheter är det varken rimligt eller försvarbart att driva en klinisk studie som tar sjukvårdsresurser i anspråk och som kräver att försökspersoner besöker sjukhusmiljö. Försöksdeltagarnas säkerhet är av yttersta vikt, liksom att inte belasta sjukvårdens kapacitet att vårda patienter”, säger Kia Bengtsson, Director Drug Development, på Nanologica.

Det är ännu oklart när de kan återuppta studien igen:

”Vi räknar därmed med en försening av studien och får se tiden an innan vi kan avgöra magnituden av covid-19 och dess följdverkningar för klinisk forskning i landet”.

När det blir glapp i en studie, vad får det för konsekvenser för er?

”Ju snabbare man kan komma till marknad, desto snabbare får man pengar, det blir en försenad intäkt. Samtidigt skjuts även kostnaderna på framtiden. Vi gjorde nyligen en planerad nyemission och är ganska välkapitaliserade för tillfället,” säger Kia Bengtsson.

Sverige extra sårbart

Den numera fragmenterade life science-industrin i Sverige medför att svenska forskningsbolag, strukturellt sett, är extra utsatta. Sverige har förvisso en levande life science-sektor som på senare år har ökat i mognadsgrad. Likväl är ett typiskt svenskt life science-bolag litet. Det har färre än 25 anställda, bedriver vanligtvis forsknings- och/eller produktionsverksamhet i Sverige och har typiskt sett ännu inga produkter som ännu nått marknaden. För bolag och investerare är det långa ledtider och hög risk. Bolagen befinner sig ständig jakt på kapital och klarar sig vanligtvis bara ett år i taget.

En tydlig milstolpe som life science bolagen mäts och utvärderas mot är var någonstans i forskningsprocessen de befinner sig. Även för investerarnas del är det därför centralt att veta när en studie kommer att fullföljas samt om, eller när, en apparat eller ett preparat kommer ut på marknaden. När studier avstannar uppstår en extra osäkerhet för life science-bolag som redan är behäftade med hög risk.

”Även om alla förstår att det inte går att göra kliniska prövningar som vanligt just nu, så har investerare inte alltid tålamod med att projekt försenas, även om kvaliteten i själva projekten är oförändrad”, säger Helena Strigård, vd på Sweden Bio, branschorganisationen som samlar den svenska life science-industrin.

När ett projekt avstannar är det inte självklart att plocka upp tråden där man slutade eftersom det finns en särskild känslighet i forskningsintensiva bolag, inte minst vad gäller kapitalbehov.

”Investerarna kommer inte tillbaka samma dag som gäster återvänder till restauranger eller kunder till detaljhandeln”, säger Helena Strigård.

Olika känsliga faser

En avgörande faktor för hur hårt life science-bolagen drabbas är i vilken fas som störningen av en klinisk studie inträffar. De som befinner sig i startgroparna kan förbereda sig för snabbstart när tillfälle ges, de får mer tid att planera in digitala verktyg som minimerar eller eliminerar närvaro på klinikerna, så kallade ”remote trials” eller virtuella prövningar och en effekt av krisen är att digitalisering inom kliniska studier har eskallerat (se artikel på sida 24).

För bolag vars studier har kommit en bit på väg är det annorlunda. En klinisk prövning genomförs nämligen på en eller flera kliniker, i ett eller flera länder beroende på hur stor studien är, vilken sjukdom det handlar om och i vilken klinisk fas som studien befinner sig i. Ju längre fram i processen (som fas 3) desto större patientgrupper är involverade. När det i slutskedet handlar om flera hundra, ibland tusentals kliniker, ökar risken för att någon av de inblandade klinikerna, och rekryterade patienterna, inte kan fullfölja sitt åtagande under coronaperioden där invånare inte ens fått lämna sitt hem i flera länder.

För bolagen och investerares håll är resultatet för fas II viktigt då det ger en första uppfattning om behandlingens effekt vid en viss sjukdom. Det svenska life sciencebolaget Rhovac uppger att man hittills har lyckats hålla i gång sin kliniska fas IIb studie med läkemedelskandidaten RV001, som går ut på att förhindra återfall i prostatacancer. Studien ska inkludera patienter från 30 till 40 centra i EU och USA och bolaget beräknar att studien avslutas december 2021. Det blir dock minst tre månaders försening på grund av Covid-19.

”Om flera länder skulle återgå till lockdown senare kan denna prognos äventyras. Men mitt under lockdown lyckades vi öppna studien i Tyskland och rekrytera tre patienter därifrån. Vi beräknar att ha rekryterat samtliga patienter till årets utgång” säger Rhovacs vd Anders Månsson och fortsätter:

”Det hjälper så klart att vi hade startat några länder i studien innan epidemin bröt ut. Om en patient väl var under behandling så avbröts denna inte. Men totalt sett har vi ändå fortfarande kvar att rekrytera de flesta patienter”.

I ett läge då kliniska studier pausas görs det samtidigt extra ansträngningar för att ta pågående studier i mål såväl hos klinikerna som hos regulatoriska myndigheter. Europeiska EMA och amerikanska FDA har uppdaterat sina riktlinjer och har generellt en mer flexibel hållning till pågående studier. Det är inte heller första gången som tillfälliga regelverk tillämpas kring klinisk forskning, utan det skedde exempelvis även under HIV-eran.

Kliniska studier som försenats under corona

Mer selektiva kliniska studier

Men problemen med att genomföra kliniska studier kan bli långvariga, enligt Sverre Bengtsson som har lång bakgrund inom den svenska life science-industrin. Han är medgrundare av mjukvarubolaget Viedoc Technologies som har utvecklat en SaaS-programvara för kliniska prövningar och undervisar också i kliniska prövningar vid Uppsala Universitet.

”Även om det lättar i höst är frågan vad sjukvården kommer att mäkta med efter corona. Personal har tagits från många stora avdelningar och befinner sig numera på intensivvårdsavdelningar. Om man ska tänka lite logiskt kommer coronakrisen att påverka sjukvården minst ett år framöver”, säger han.

Sammanfattningsvis spår Sverre Bengtsson fyra långsiktiga konsekvenser för de forskande life science-bolagen efter coronakrisen:

1. Kliniska prövningar kommer att genomföras i framtiden men metodiken blir annorlunda: Mer digitala verktyg, uppdaterade processer, smartare design med striktare inklusionskriterier som leder till att färre patienter behöver ingå i prövningen.
2. Inflammatoriska och respiratoriska studier kommer att öka medan vissa andra terapiområden kanske inte blir lika attraktiva att genomföra. Det finns redan bra behandlingar inom olika terapiområden som sjukvården kan anse vara ”good enough”.
3. En stor fråga är hur vården kommer att ställa sig till kliniska prövningar i framtiden. Det är en resursfråga och vården kan ifrågasätta studier på annat sätt, det kan ske en slags ”cherry picking” från avdelningarna. (För det är i huvudsak ansvarig läkare på sjukhusen som bestämmer om det ska genomföras en studie på avdelningen, även om det också måste förankras högre upp). Det kan därför bli svårt att få ut nya läkemedel, särskilt acceptansen för att genomföra studier av läkemedel som inte tycks ”ge så mycket extra”.
4. På de amerikanska börserna har life science hitintills varit relativt attraktiva. Men finns riskaptiten för nya, tidiga investeringar inom detta högriskområde? Om vi tittar på svenska börsen står 50–60 procent för refinansiering och investerarnas riskaptit kommer att ändra sig.

Oron för att investerarnas intresse ska påverkas negativt delas av Dag Larsson på branschorganisationen LIF som framhåller att pausad klinisk prövning också innebär att registreringsansökningar senareläggs, vilket i förlängningen kan påverka värderingen generellt.

”Vår bransch brukar betraktas som en safe heaven. När ekonomin går ner kan man vända sig till läkemedelsbolagen som brukar gå bra i sämre tider men om pandemin blir utdragen innebär det att godkännande och introduktion senareläggs i motsvarande grad vilket kan komma att också påverka värderingen av hela sektorn”, säger han.

I sin roll som fondförvaltare på Rhenman & Partners följer Susanna Urdmark framför allt life science industrin i USA. På andra sidan Atlanten ser hon dock en ökad optimism för hela sektorn. Trots svårigheter med rekryteringen av nya patienter till pågående studier, och därmed risk för förseningar, kvarstår en stor förståelse för det hos investerarna som fortsätter att stötta bolag med innovativa forskningsportföljer.

”Även om den amerikanska läkemedelsmyndigheten prioriterar utvärderingen av potentiellt nya behandlingar för covid-19 har man en mycket hög ambitionsnivå och försöker även möta tidigare uppsatta tidslinjer för utvärdering och godkännande av nya läkemedel inom andra indikationer”, säger hon.

Coronarelaterat undantag

Det finns ett magnifikt undantag vad gäller störningar av kliniska studier: nya studier för i princip allt som är coronarelaterat. Även forskning som rör hjälpmedel eller läkemedel som är associerade till sjukdomstillstånd för covid-19-drabbade patienter har fått se ett uppsving, såsom lunginflammationsläkemedel.

”Det är stort intresse för den här forskningsinriktningen och där har man också sett hur myndigheterna snabbar på sina beslut”, säger Dag Larsson.

Ett aktuellt omskrivet exempel där FDA snabbade på ett beslut rör det experimentella läkemedlet Remdesivir. Från början var det ett läkemedel mot ebolainfektion som den amerikanska läkemedelsjätten Gilead dammade av för att testa i labb. Över hela världen tävlar myndigheter, universitet och läkemedelsbolag om att vara först ut med vaccin mot covid-19, enligt WHO finns runt sjuttiotal pågående projekt. Vid sidan av amerikanska läkemedelsjättar har exempelvis svensk-brittiska Astra Zeneca aviserat att de kan producera coronavaccin som man utvecklat med universitetet i Oxford redan i september. Vilka som senare ska få tillgång till vaccinet är en annan, allt hetare fråga som debatteras av industrin, ministrar och organisationer som Läkare utan gränser.

Den svenska regeringen har avsatt 100 miljoner kronor till forskning om covid-19, därtill ska 100 miljoner kronor om året gå till vaccinforskning mellan 2020 och 2024. Att coronarelaterad forskning prioriteras av stater och investerare är inte bara positivt, anser Helena Strigård på Sweden Bio som pekar på att ensidig forskning gör oss mindre förberedda på nästa kris.

”Om vi har tusen småbolag som gör fantastiska saker så är det en samhällsskatt. Det är tack vare den bredden som vi idag har ett trettiotal svenska bolag som forskar inom infektionssjukdomar och diagnoser med bäring på pandemin vi nu är i. Det gäller att värna vår breda undervegetation och inte tro att vi kan förlita oss helt till en enda aktör som ska ta fram ett vaccin och sedan är vi safe för alla kommande pandemier”, säger hon.

I försöken att rädda den svenska life science-sektorn har branschorganisationen Sweden Bio uppvaktat näringsdepartementet, regeringen och samarbetspartier. Från att hittills ha bommat branschen kom regeringen och samarbetspartierna med ett stödpaket förra veckan som riktade sig till forsknignsintensiva bolag, där Almi Invest stärks upp med 400 miljoner kronor. Att staten går in som ägare har ett starkt signalvärde som kan locka andra investerare, enligt Helena Strigård.

”Det här är en av många pusselbitar som behövs, men en viktig sådan. Vi är inte ute efter att staten ska ta över bolagen eller helt täcka kapitalbehovet. Det behövs så stora summor att det är inte ens är möjligt eller önskvärt. Ett bolag som gör en fas II studie behöver kanske 100 miljoner kronor, och vi tänker inte att staten ska gå in med allt ägarkapital men kanske 20–30 miljoner per bolag via exemepelvis Almi Invest”.

Statligt riskkapital i någon form handlar om att vinna i dessa tider då forskning är satt på vänt.

”Det innebär en bryggfinansiering och under tiden kan bolagen hitta bra och seriösa investerare, Vi brukar prata om intelligent kapital för det behöver komma kompetens med kapitalet. För att undvika en realisation av svensk life science behöver vi vinna tid så att det inte blir panikrea.”