RÅVAROR: Industrin tar smällen

Industrin kommer att få kostnadsökningar för råvaror ochinsatsvaror under de närmaste åren.

Prisindex för basmetaller visar en tydlig uppgång, som dockbrutits av darrig prisutveckling för de flesta metaller undersommaren. Den underliggande efterfrågan från metallkunderna,industri och byggverksamhet, ger emellertid anledning att tro påstigande priser. Den sedan länge starka efterfrågan i Nafta ochAsien kan visserligen mattas något framöver, men i ställetförbättras konjunkturen på Europamarknaden. Den senaste tidensoroliga prisutveckling på basmetallerna förklaras i stället avspekulation eller säljtryck i handeln med råvarukontrakt påmetallbörserna.

LAGERÖKNINGAluminiumpriset steg till exempel ganska stadigt, med 15-20procent under tolv månader, fram till augusti, då en lagerökningorsakade bakslag. Koppar har trots stark efterfrågan från främstasiatisk marknad haft ganska stora svängningar i priset. Enprisuppgång från slutet av 1996 nästan utraderades undersommaren. Även här har lagren ökat, vilket i och för sig kanhänföras till låg slutefterfrågan under semesterperioden.Kopparmarknaden är dessutom beroende av kinesisk efterfrågan,som kan variera mycket på grund av centrala inköpsbeslut ilandet. För zink, som huvudsakligen används för galvaniseradplåt, ser den fundamentala efterfrågan god ut framöver. Menprisutvecklingen har varit skakig av samma skäl som för andrabörsnoterade metaller. Även priset på nickel, en insatsmetall irostfritt stål, har fått ett bakslag efter snabb prisökningunder de senaste månaderna.

För icke noterade metaller och insatsvaror, som stål,pappersmassa, papper och kartong, finns en tveksam, men ändåtydlig uppgång i priserna. På både stål och pappersprodukter varprisraset dramatiskt efter sommaren 1995, då priserna låg påtopp efter en mycket snabb ökning från slutet av 1993 Stor delav prisökningen berodde emellertid på att kunder ochdistributörer byggde upp lager för att gardera sig motytterligare prisökningar.

Den nuvarande prisökningen på stål, särskilt rostfritt stål, harockså visst inslag av lagerspekulation. Emellertid väntar mansig inte i branschen att det skall bli lika illa som förragången.

MASSAPRISER PÅ UPPGÅNGMassa och papper lider fortfarande av överlagring, men prisernaär på uppgång. Leveranserna av avsalumassa har ökat med femprocent under det andra kvartalet, jämfört med det första, sägsbland annat i Modos halvårsrapport. Prisökningar från 580 till610 dollar per ton långfibermassa har aviserats under juli. Denenda råvara med förutsägbar prisutveckling är järnmalm. Härfastställs grundpriset en gång per år i förhandlingar mellanstörsta leverantör och köpare. Priserna föll med i genomsnitt 25procent under perioden 1991-1994, då stålmarknaden ochvärldskonjunkturen var svag. Vid uppgången 1995 lyftes prisernamed i genomsnitt 12 procent, och med ytterligare 6 procent 1996.1997 gav avtalet oförändrade priser. Men leverantörerna ser ändåljust på utvecklingen. Branschen är ense om attförsäljningsvolymerna slår rekord i år.

Vad betyder då stigande insatspriser för den allmännaprisutvecklingen och inflationen? Ganska litet, tycks det. Denmycket häftiga prisuppgången 1994-1995 på stål och papper gicknästan obemärkt förbi i inflationsstatistiken. Förädlandeindustri kunde, eller ville, inte vältra överråvaurprisökningarna på sina kunder. Råvarornas andel i deraskostnadsmassa är ganska liten i förhållande till löner,kapitalkostnader och energi. Dessutom kan förädlande industriräkna med att höga råvarupriser jämnas ut av prisfall.