Rätten på nätet

På kort tid har ett helt nytt och spännande ämnesområde dykt upp i juristparadiset USA. Ibland säger man electronic law, ibland internet law, ibland cyberlaw. Antalet mål i dotcom-juridiken växer snabbt och gäller allt från den omfattande Microsoft-rättegången till strider om nätnamn eller skulder vid nätkonkurser.

Disciplinen har bara några år på nacken. Men i synnerhet i Silicon Valley och Seattletrakten finns redan advokatbyråer som specialiserat sig på elektronisk rätt. En förklaring till de här orternas fortsatta starka geografiska dragningskraft är just att där erbjuds all tänkbar expertis – finans, riskkapital, börsintroduktioner, revision, juridik – som så kallade e-entreprenörer kan behöva.

Blir förläggare

På en av dessa byråer, Perkins Coie med 500 jurister, har Nicole Wong och James Brelsford författat ett litet arbetspapper som mycket pedagogiskt beskriver hur många juridiska aspekter som snart kan anläggas på en nystartad webbsida: Ägaren förvandlas ögonblickligen till förläggare, oavsett om det rör sig om försäljning, IT-tjänster som sökning, bankverksamhet, auktioner eller något annat. Internetföretagen är utsatta för hård konkurrens och brukar snart vilja bygga ut verksamheten och då förvandlas de även till försäljningsagenter, förmedlare av finansinformation, distributörer av post, med mera.

Microsoftmålet är det största hittills i den nya ekonomin. Grundfrågan är om nära 100 år gamla antitrustlagar även gäller kunskapsföretag, trots att lagarna tillkom för att bryta monopol inom olja, stål och kol. Ett på sikt kanske lika avgörande mål är skivindustrins stämning av det lilla företaget Napster som tillåter folk att tanka ned musik utan att betala ett öre till kompositör eller artist. Omvälvande funderingar om vad copyright, upphovsrätt, egentligen innebär idag förs fram så gott som dagligen i medierna.

Första gången begreppet internet nämns i den amerikanska kongressen var 1991 i ett lagförslag som lades fram av dåvarande demokratiske senatorn, numera vicepresidenten, Al Gore. Inom parentes kan nämnas att Gore fått utstå mycket hån i den pågående valrörelsen för sitt påstående att han “uppfann internet”, men faktum är att han tidigt insåg betydelsen av detta mäktiga nya kommunikationsmedel. Det var också Gore som, tillsammans med Bill Clinton, först använde uttrycket information superhighway i valrörelsen 1992. Då riktades fokus mot de mer tekniska aspekterna av elektronisk kommunikation, alltså översyn av traditionella bolag på kabel- och telekommarknaderna.

Skydd för individ

De tidigaste reglerna på det här området kom i början av 1990-talet och gällde enklare spörsmål (som leverantörsansvar, rätten till skydd för individen och yttrandefrihet) i databaserade lokala nätverk, enligt Yochai Benkler vid New York-universitetets juridiska fakultet. Benkler granskade nyligen alla lagförslag som kongressen behandlat under 1990-talet för att på så vis försöka inringa vad som hänt:

“Hittills har ansträngningarna inriktats på tre målsättningar; att tämja internet så att det kommer allmänheten till nytta, till exempel i utbildning och spridning av offentlig information; utveckling av internets framtida fysiska och intellektuella struktur; etablering av kontrollmekanismer för informationsflödet. Detta betyder inte att lagstiftarna agerat på ett enhetligt sätt”.

Från barnporr till reklam

I mitten av 1990-talet skedde en vidgning av debatten i kongressen när insikten började komma om att cyberrymden redan var ett faktum. Antalet nya lagar blev snabbt fler, till idag totalt ett drygt 60-tal, mot slutet av 1990-talet. Ämnesområdena blev allt fler, från barnporr till reklam på nätet. Politikerna började också intressera sig för att harmonisera den kraftigt ökande e-handeln.

Nu i somras undertecknade president Clinton en lag om att elektroniska underskrifter ska vara lika juridiskt bindande som en namnteckning med bläck på papper. Därmed ännu ett av alla olika nya juridiska specialområden: kontraktskrivning on-line. De specialiteter som redan finns på de amerikanska IT-juristernas agendor är inte så få de heller:

o rätt till namn på internet.

o individuellt rättsskydd.

o e-handelsrätt.

o skatter.

o skydd av databaser.

o kryptografi.

o patent- och varumärkesskydd.

o internetrelaterad telekomlagstiftning.

o yttrandefrihet.

“Internetlagar skapas för närvarande i domstolar runt hela världen i en process som är både spännande och skrämmande. Historisk vägledning saknas och ’cyberlagar‘ skrivs istället av domare som så gott de kan försöker tolka internettvister enligt gällande praxis och lag”, menar Daniel Tysver, advokat och en av grundarna av BitLaw.com, en av flera webbsidor för elektronisk lag.

Branschtidningen The Industry Standard, kanske den mest inflytelserika i den handfull tjocka tidskrifter som bevakar den nya ekonomin, utnämnde nyligen Robert Pitofsky till “the Net top cop” eller polischefen på internet. Den före detta juridikprofessorn Pitofsky demonstrerade att han har näsa för vad som rör sig – och hur snabbt det rör sig – så snart han tillträdde som chef för det federala övervakningsorganet Federal Trade Commission, FTC, för fem år sedan.

Övervakning

FTC granskar bedrägerier och andra oegentligheter, brott mot konkurrenslagarna och konsumentens rätt till skydd. Bland andra myndigheter som övervakar IT-sektorn märks Federal Communications Commission, FCC, och amerikanska patentverket. En eller flera av dem är redan inblandade i tillståndsgivningen vid samgåenden i exempelvis mediesektorn; det gäller inte minst den planerade sammanslagningen mellan AOL och Time Warner.

Hur hett electronic law blivit visas också i att det arrangerades den ena dyrbara konferensen efter den andra med rubriker som “Datorlag”, “Annonsering i nya medier”, “Hur man upprättar en börsintroduktion”, med mera. Likaså finns en handfull experter från sådana firmor med i årets rankning av USA:s mest inflytelserika jurister i branschtidningen National Law Journal. En av dem, Lawrence Lessig som flyttar till Stanford-universitetet i höst, är mycket aktiv i debatten kring mjukvaruföretagens roll. I en artikel i Financial Times i juni varnade Lessig europeiska länder för att “amerikanisera” patenträtten till att omfatta programvara, som enligt honom kan betraktas som “en statligt sanktionerad monopolrätt i upp till 20 år”.

Parallellt med de mer spännande nya juridiska spörsmålen upplever den vanliga gamla patenträtten en renässans. I USA utfärdades det första patentet 1790, men under de senaste årtiondena har patentskyddet vidgats till fler områden (till exempel genteknik och tillverkningsmetoder snarare än regelrätta uppfinningar).

Korkas igen

Under 1990-talets högkonjunktur ökade antalet nya patent explosionsartat, från närmare 10.000 patent årligen 1990 till 170.000 nya patent 1999. I affärspressen förekommer larmartiklar om hur domstolarna korkas igen av en aldrig tidigare skådad mängd mål.

Patenten anses också ha blivit värdefullare i den nya ekonomin. Alltså har företagen ännu mer att vinna på att svartsjukt bevaka immaterielrätten. Nätbokhandeln Amazon.com hävdar exempelvis att man har patent på “one-click”, eller att det räcker med ett klick på musen för köp och vill hindra konkurrenten barnesandnoble.com att införa samma sak. Priceline.com har stämt Microsoft och dess dotterbolag Expedia för att ha inkräktat på Priceline.coms metod att hantera budgivningen vid auktioner på nätet.

Ett annat besläktat ämnesområde gäller den anställdes rättigheter. Här ligger USA “före” Sverige (precis som tidigare med slumpmässiga drogtester) med elektronisk övervakning av personalen. En majoritet av storföretagen bekräftar i enkäter att de i alla fall har möjlighet att smygläsa e-post och kartlägga vilka webbsidor folk knappar in på under arbetstid. Det har redan förekommit fall där e-post grävts fram ur datorminnena för att användas mot en enskild anställd – som kanske anklagas för sexuella trakasserier.

Det förefaller troligt att den elektroniska juridiken eller nätjuridiken både kommer att bli mer internationell till sin natur och riskerar att ge upphov till besvärliga tvister. I Storbritannien håller en lag på att behandlas som ger myndigheterna vittgående tillträde till e-post och annan intern kommunikation. Verktygen för att gräva fram sådana bevis finns (ett är lämpligt nog döpt till carnivore, rovdjur), men i USA måste polisen få tillstånd i domstol för att gå in i nätverken på det sättet.

Kryptering

Meningsmotsättningarna mellan EU och USA om kryptering av trafiken respektive skydd av uppgifter av privat natur slutade i att parterna kom överens. Frågan om beskattning på internet kanske inte löses lika enkelt mellan länder med helt olika syn på beskattning och inkomstpolitik. En övervägande majoritet av de amerikanska politikerna, inklusive Gore och den republikanske presidentkandidaten George W Bush, anser att näthandeln bör slippa skatt för att denna verksamhet inte ska bromsas. Men några få lokalpolitiker har hörts instämma i detaljhandelns morrande om att elektronisk försäljning i grunden inte skiljer sig från annan försäljning.