Riksbanken
”Rätt beslut att höja räntan”
Riksbanken meddelar att man höjer reporäntan från noll till 0,25% på torsdagen för att motverka risken att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen.
“Det är rätt beslut av Riksbanken att höja räntan idag. Det är uppenbart att Riksbanken hade helt fel i februari, vilket flera av ledamöterna har signalerat. Höjningen kommer därmed inte som en överraskning”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till Affärsvärlden.
Även Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, säger att Riksbankens beslut att höja räntan var rätt.
“Beskedet var som vi på Öhman Fonder hade väntat. Riksbanken gör helt rätt, det är nödvändigt med flera räntehöjningar i år för att motverka en löne- och prisspiral. Riksbanken har tidigare haft alldeles för låga inflationsprognoser men har nu mer realistiska prognoser. Vi anser dock att risken för inflationen ligger på uppsidan, vi ser en risk för högre energipriser som fortplantar sig”, säger han.
I räntebeskedet skriver Riksbanken att prognosen är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2% i slutet av den treåriga prognosperioden. Handelsbankens chefekonom Christina Nyman, menar att det som överraskar mer än den nuvarande räntehöjningen är just prognosen.
“Att de höjde räntan var inte helt oväntat, vi har haft en prognos att höjningen skulle komma i juni men att det var 50/50 om den skulle komma redan nu. Det som jag tycker var mer oväntat var att de har så passa många räntehöjningar i sin prognos. Jag anser att de behöver höja räntan för att markera att inflationsmålet är i fokus men tycker de kan gå fram i en långsammare takt. Det finns en risk att snabba höjningar leder till stora negativa effekter för ekonomin utan att det hjälper inflationen”, säger hon.
Dock tror hon att Riksbanken kommer fortsätta höja räntan i år som de säger, men att det är mer tveksamt om räntehöjningarna kommer fortsätta i den takt som Riksbanken säger nästa år.
Annika Winsth menar dock att hushållen bör räkna med att räntan höjs vid varje möte i år och att tremånaders boräntor därmed stiger med 1 procentenhet under innevarande år.
Lars Kristian Feste påpekar att risken för både inflation och räntehöjningar fortfarande ligger på uppsidan.
“Vi hade tidigare räknat med räntehöjningar i år från Riksbanken på 75 till 100 punkter, vilket nu är i linje med vad Riksbanken själva spår. Men vi ser risk för ännu fler räntehöjningar mot bakgrund av risk för ytterligare högre energipriser med spridningseffekter”, säger han.
Rekordhög inflation
Inflationen i mars överraskade åter på uppsidan. Inflationstakten enligt KPIF, det vill säga förändringen från samma månad föregående år, var 6,1% vilket är den högsta inflationstakten sedan december 1991. I sitt räntebesked skriver Riksbanken att uppgången i inflationen i fjol till stor del berodde på snabba prisökningar på energi, men att även inflationen bortsett från energi ökat snabbt sedan årsskiftet. Inflationen har blivit betydligt högre än Riksbankens prognos från februari, och Riksbanken menar att utfallen tyder på att ”uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt”.
“Inflationen är rekordhög och svensk ekonomi behöver kylas av efter år av mycket expansiv penningpolitik. I det läget är det klokt att börja strama åt. Risken är annars att Riksbanken behöver ta i än mer framöver”, säger Annika Winsth.
Christina Nyman pekar på att den höga inflationen främst drivs av höga kostnader för energi, livsmedel, frakter och så vidare och att det är kostnadsökningar som är negativa för både företag och konsumenter.
“Men med så hög inflation som vi har nu finns en risk att den sprider sig till mer generella löne- och prisökningar så därför är det rimligt höja räntan. Men jag tror att inflationen kommer falla tillbaka mot målet så småningom när energipriser och andra råvarupriser slutar stiga och givet att lönebildningen fortsätter utgå från inflationsmålet i förhandlingarna”, säger hon.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.