Räntor & valutor: USA styr räntorna

Är den amerikanska ekonomin på väg in i överhettning? Eller harökad produktivitet och en effektiv arbetsmarknad gjort detmöjligt att bibehålla hög tillväxt utan att inflationen tarfart? Detta är den fråga alla nu undrar över och som avgör vartde långa räntorna tar vägen.Under de senaste veckorna har statistiken nämligen ännu en gångvisat att tillväxten i den amerikanska ekonomin är oväntatstark. Tillväxtprognoserna justeras också uppåt i snabb takt ochden omtalade avmattningen ter sig allt mer avlägsen. Enligttidningen Economists sammanställning av prognoser hargenomsnittsprognosen för den amerikanska tillväxten i år höjtsfrån 2,1 procent till 3,2 procent på bara ett par månader.Förväntningar om starkare tillväxt har fått de amerikanska långaräntorna att stiga under den senaste månaden ochtrettioårsräntan har gått upp med drygt en halv procentenhetsedan i slutet av januari. Att räntorna stiger tyder på att denstarka tillväxten också befaras pressa upp inflationen.Men när arbetsmarknadsstatistiken för februari presenterades ifredags visade det sig att lönerna hade ökat betydligt mindre änväntat, bara 0,1 procent, trots att sysselsättningen ännu engång hade ökat snabbare än väntat. Med så små löneökningar serinflationen inte ut att vara något större hot, så det finnsknappast någon anledning för den amerikanska centralbanken atthöja räntan för att bromsa ekonomin.

Detta fick även de långa räntorna att rasa. Inte bara i USA,utan även i Sverige och resten av Europa. Den svenskatioårsräntan föll med 0,15 procentenheter. Fortfarande är dockräntorna betydligt högre än i slutet av januari. Såinflationsrädslan är inte helt borta.Men det finns mer fog än någonsin för att börja undra om det harskett ett mer långsiktigt skifte, som innebär att det faktisktgår att upprätthålla högre resursutnyttjande och tillväxt äntidigare i USA utan att inflationen tar fart. Trots attarbetslösheten har legat kvar på extremt låga nivåer, mellan 4,3och 4,5 procent under det senaste året, så har löneökningarnatill och med börjat dämpas.Fram tills för något år sedan såg det ut att vara en tidsfrågainnan den ökande sysselsättningen skulle ge så höga löneökningaratt också inflationen skulle börja dra sig uppåt. Under1995-1997 drog sig löneökningarna uppåt från mellan två och treprocent per år, till som mest 4,4 procent i april förra året.Med fortsatt ökande sysselsättning och stark tillväxt var detupplagt för att löneökningarna skulle fortsätta uppåt och såsmåningom tvinga den amerikanska centralbanken att strama åt.Men under det senaste året har löneökningarna alltså i ställetbörjat dämpas. Enligt den senaste statistiken ökade lönerna baramed 3,6 procent i februari från samma månad förra året.Anmärkningsvärt är också att lönerna inom tjänstesektorn tilloch med föll från januari till februari. När tillväxten inomindustrin har bromsats av Asienkrisen så har ju sysselsättningeninom tjänstesektorn fortsatt att öka i snabb takt.Kanske är det så att en mycket effektiv arbetsmarknadtillsammans med en snabbare produktivitetstillväxt verkligen harlagt grunden för en långsiktigt bättre utveckling.