Råheta råvaror

Mitt ute i den chilenska öknen ligger en enorm krater. Det är Minera Escondida, gömd gruvdrift på spanska. Särskilt gömd är den inte. Det är ett dagbrott, med allt vad det innebär av stora vattendammar och enorma maskiner. Själva malmkroppen ligger dock gömd under flera hundra meter tjocka lager av jord.

Gruvan står för runt en tiondel av världens totala utvinning av koppar, och är därmed den största koppargruvan i världen. Under årets första nio månader uppgick intäkterna till hisnande 4 miljarder dollar. Det är ändå en halvering jämfört med året innan. Men kanske är vinsterna snart uppe på rekordnivåer igen. Priset på koppar har stigit med 140 procent i år.

Under 2009 har världsmarknadspriserna på i stort sett alla råvaror rusat kraftigt. Priset på zink har gått upp 100 procent och bly har blivit 150 procent dyrare. Av de mest handlade basmetallerna har aluminium gått sämst, priset har till dags dato bara stigit med 40 procent.

Prisutvecklingen sedan årsskiftet vittnar om en underliggande efterfrågan i marknaden. Men det är inte USA och västvärlden som står för efterfrågan. I Europa räknar OECD med en högst måttlig BNP-tillväxt nästa år, 0,9 procent. Tillväxten väntas därefter stiga svagt, till 1,7 procent, under 2011. För USA är motsvarande tillväxtsiffror något ljusare, 2,5 procent nästa år, respektive 2,8 procent året därpå.

Det är Asien, och framför allt Kina, som fortsätter att flytta fram sin position som världens tillväxtmotor. OECD räknar med att Kinas tillväxt “bottnar ur” i år på 8,3 procent för att ta fart och nå hela 10,2 procent nästa år. Det är också Kina som är hela anledningen till prisrallyt på metallmarknaden sedan årsskiftet. Det gigantiska landet stod för över en tredjedel av världens konsumtion av koppar under andra kvartalet i år, enligt analysföretaget Cru. Under helåret 2008 stod Kina för 27 procent av efterfrågan. När det gäller konsumtionen av zink är motsvarande siffror 42, respektive 34 procent.

Kina presenterade snabbt ett stimulanspaket vid årsskiftet, sedan exportindustrin i Asien tvärnitat i spåren av Lehman Brothers kollaps. Kinesernas expansiva finanspolitik har varit en stabiliserande faktor i världsekonomin under USA:s ekonomiska tillbakagång. För första gången säljs det nu fler personbilar i Kina än i USA. Den kinesiska ekonomin är fortfarande en tredjedel av den amerikanska, men den bidrar likväl med betydligt mer till den globala tillväxten. Det har särskilt bäring på metallmarknaden, eftersom en stor andel av Kinas investeringar går till infrastruktur.

Kinas dominans är också ett av skälen till att råvarumarknaden, sin storlek till trots, har en väldigt volatil prisutveckling. För en viktig konjunkturindikator som kopparn är svängningar om 50-100 procent snarare regel än undantag. Branschbedömare räknar med att utbud och efterfrågan på koppar just nu ligger i balans. Därmed skulle det kunna bli brist på koppar om hjulen i västvärldens ekonomier börjar snurra samtidigt som Kina fortsätter sin kraftiga tillväxt.

Utbudet av koppar och de flesta andra metaller väntas inte heller öka under de kommande åren. Merparten av världens gruvor är redan i drift vid nuvarande prisnivå. Det finns ingen reservkapacitet att damma av, oavsett hur högt priset blir.

Gruvbolagen har klarat sig relativt lindrigt under finanskrisen, men rena prospekteringsbolag har fått skära kraftigt i sina utgifter. Under 2009 beräknas investeringar i prospektering minska med 40-50 procent på global basis. Att starta ny gruvkapacitet tar sju till tio år. Lägg därtill att elasticiteten i marknaden blivit sämre i och med att köparna redan i dag till stor del använder sig av ersättningsmaterial. Högre metallpriser leder därför inte med automatik till att efterfrågan minskar i motsvarande grad.

– Efterfrågan stiger hela tiden gradvis i Kina och andra utvecklingsländer. Samtidigt blir det hela tiden dyrare att utvinna koppar. Metallpriserna kan mycket väl sätta nya rekord om några år. Vi får nog vänja oss vid högre priser än de vi såg innan rallyt kom i gång 2003-2004, anser Magnus Ericsson, grundare av Raw Materials Group och professor vid Luleå tekniska universitet.

Men allt talar inte för att priserna fortsätter att raka i höjden. Lagren av metaller på råvarubörsen, London Metal Exchange, har klättrat till nivåer vi inte skådat på fyra fem år.

Det kostar ungefär 3 000 dollar att producera ett ton koppar. För ett år sedan låg världsmarknadspriset runt den nivån, men det var givetvis inte uthålligt. Dagens spotpris är nästan 7 000 dollar per ton, relativt högt men en bit kvar till förra årets toppnivåer på runt 9 000 dollar per ton.

Osäkerheten kring vart marknaden är på väg är kortsiktigt stor. Det visar inte minst det faktum att lager och priser för metaller just nu stiger parallellt. Det skulle kunna tala för ett ökat inslag av finansiell spekulation på metallmarknaden.

– Jag tror inte att de finansiella aktörerna har bidragit med speciellt mycket till den prisuppgång för basmetaller vi nu sett. Det finns ett naturligt behov bland företagen för att köpa och sälja risk när man exempelvis lånar till att bygga en ny gruva, säger dock Magnus Ericsson.

– Vi ser väldigt optimistiskt på framtiden för en metall som koppar, säger han.

Men Kinas tillväxt kan inte tas för given. En kredittillväxt på över 30 procent på årsbasis i kombination med kraftigt stigande bostadspriser i stadsregioner som Peking och Shenzhan kan leda till bakslag framöver. Miljöförstöring och ökade sociala spänningar mellan stad och landsbygd är andra problem som kan sätta käppar i hjulet för en hög uthållig tillväxt. Men ledande indikatorer som inköpschefsindex och orderingång för industrin fortsätter att peka uppåt. Mycket lite talar för att kinesernas hunger efter västerländsk standard ska minska under de kommande åren.

En stor vinnare på Kinas efterfrågan är svenska staten som genom gruvbolaget LKAB dragit nytta av den kinesiska importen av runt 55 miljoner ton järnmalm under 2009. Det är ökning med bortåt 60 procent jämfört med för två år sedan. LKAB skriver i sin rapport för årets tredje kvartal att orderingången “ökat kraftigt” under sensommaren och att 2009 års produktion redan är slutsåld. Under november gjordes LKAB till publikt aktiebolag i syfte att, likt statliga Vattenfall, kunna ta upp lån till investeringar på kapitalmarknaden.

***

Guld

Priset på guld har nått ständigt nya rekordnivåer under 2009. Placerare väljer att sälja av obligationer med låg avkastning för att i stället köpa guld. Ju högre räntorna blir, desto dyrare blir det att vara investerad i guld, eftersom direktavkastningen är noll. Men vid låga räntor ger guld ett säkrare skydd mot inflation än lågavkastande obligationer.

Ryktesspridningen har också varit stor i marknaden. Spekulationer om den kinesiska centralbanken, som uppges vilja minska sin exponering i dollar genom att köpa guld, har drivit på priset.

En kraftig förstärkning av dollarn skulle ha negativ effekt på guldpriset, och en större kortsiktig korrektion kan därför inte uteslutas när räntor och dollar vänder upp. Men räknat i svenska kronor stod faktiskt guldpriset högre i mars.

– Det svåra med guld är att det är en metall som även har en finansiell roll, vilket gör att utbud och efterfrågan inte styr priset på samma sätt som för övriga råvaror. Den uppgång vi nu sett är i hög grad driven av finansiella aktörer, säger Magnus Ericsson.

– Samtidigt finns det inte mycket som talar för några dramatiska tapp. 900 dollar per uns skulle kunna vara ett uthålligt pris även på lång sikt. Det blir allt dyrare att öppna nya gruvor, eftersom de ligger mer svårtillgängligt och halterna av guld är lägre, säger han.

***

Olja

För världens i särklass mest handlade råvara, olja, påminner situationen om den för metaller. En gradvis återhämtning i världsekonomin under året har gjort att priset på råolja rusat med drygt 70 procent under 2009. Marknaden har skiftat fokus, från att begrunda utbudet av olja till att titta på efterfrågan. Den internationella energimyndigheten, IEA, justerade i november upp sin prognos för den globala efterfrågan under 2009 och 2010 ännu en gång. Som orsak anges en snabbare återhämtning i Asien och Mellanöstern.

Till skillnad från när det gäller metaller, kan Kina inte mäta sig med USA i fråga om oljekonsumtion. Under 2008 förbrukade USA nästan en fjärdedel av världens oljeproduktion, dubbelt så mycket som Kina, eller nästan lika mycket som hela Europa inklusive alla gamla Sovjetstater, Ryssland undantaget.

En återhämtning i USA och nivån på de amerikanska lagren av råolja är således det som har mest bäring på priset på kort och medellång sikt. Lagernivåerna i USA har kommit ned enligt säsongsmässiga mönster, men den amerikanska importen har samtidigt varit lägre än förväntat, vilket skulle kunna tyda på en lägre efterfrågan kortsiktigt.

Oljepriset har också, likt det för övriga råvaror, gynnats av att dollarn försvagats kraftigt. Mot euron är tappet 21 procent sedan i februari och 7 procent från årsskiftet. Ledande indikatorer i USA, som inköpschefsindex och industriproduktionen, är dock alltjämt positiva och det troligaste är att oljepriset nu står och stampar tills den underliggande efterfrågan kommer i kapp. Kinas tillväxt brukar sägas ligga drygt ett halvår före USA:s och Västeuropas. Med det sagt talar mycket för varaktigt höga priser eller, möjligen, riktigt höga priser.

Men det finns en rejäl osäkerhet om vilken efterfrågan som världen mäktar med. IEA valde i november att vidhålla sin starkt kritiserade prognos om en efterfrågan på 105 miljoner fat per dag år 2030. I snitt skulle det betyda en genomsnittlig konsumtionsökning på cirka 1 procent årligen.

Hur IEA får ihop prognoserna, utan att räkna med en större uppgång av oljepriset, kan te sig en smula märkligt med tanke på att världen mitt under den värsta oljeyran 2007-2008 bara ökade sin produktion med 0,4 procent. Därtill ter sig IEA:s efterfrågeprognos med en ökning om 1,3 procent under det kommande året väldigt modest ut med tanke på att den amerikanska ekonomin väntas öka sin tillväxttakt bortåt 3 procent under de kommande åren, allt annat lika.

Som om inte det vore nog räknar IEA med att investeringar i olja och gas går ned med 19 procent under 2009. Andra talar om ett tapp på runt 15 procent för prospektering, som en effekt av finanskrisen. Dessutom säger branschbedömare att världens oljefält minskar sin naturliga produktion med 9 procent årligen utan investeringar. Risken för att oljemarknaden återigen kommer att bli en trång sektor är uppenbar.

Alternativa energikällor kan tränga undan en del av oljan, men amerikanska rapporter pekar återkommande på svårigheten med att ersätta fossila bränslen. Post Carbon Institute och International Forum on Globalization anser att vindkraften, som bara utgör 1 procent i USA av elförbrukningen, är det bästa alternativet vid elförsörjning. Men den typen av investeringar tar tid och en av de största förbrukarna av olja utgörs av transporter. Det enda vi vet med säkerhet är att oljepriserna inte kan vara lägre om det ska löna sig med alternativ eller så kallad icke-konventionell olja, exempelvis oljesand.

Mest nöjda med situationen kan de vara som sitter på 76 procent av jordens bevisade reserver, Opec. Organisationen har genom diverse utspel under hösten visat marknaden att priser strax under 80 dollar fatet är att föredra.

En annan fråga är hur diverse finansiella aktörer, med hedgefonderna i spetsen, kommer att reagera framöver. Nu är de flesta ense om att marknaden är i hyfsad balans och att inslaget av finansiella spekulationer är relativt litet. Förra året ansåg samma bedömare att ungefär 40 av de 150 dollar som ett fat olja kostade utgjordes av spekulation. Vad händer nästa gång när världens törst efter olja överstiger maxkapaciteten på oljekranen?

En jämförelse mellan Morgan Stanleys världsindex för aktier och Goldman Sachs råvaruindex visar att råvaror gett dubbelt så hög avkastning som aktiemarknaden från 1969 fram tills dags dato.

Sedan 1999 har en placering i råvaror dubblerats i värde medan aktiemarknaden stått och stampat på samma nivå. En jämförelse med Dow Jones råvaruindex visar på en skillnad om 70 procent till aktiemarknadens nackdel. Mycket talar för att råvaror kommer fortsätta vara en bättre placering än aktier även framgent.