Prognoschef: ”Kastar in handduken – räntesänkning kan dröja till juni”

Inflationen steg från 1,5% i december till 2,2% i januari, enligt Riksbankens huvudmått KPIF. Rensat för volatila energipriser steg inflationen från 2,0 till 2,7%. I båda fallen var siffrorna 0,6 procentenheter högre än analytikernas förhandstips.

“Januari är en knepig månad, men även med det beaktat var det en ovanligt stor prognosavvikelse”, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström är inne på samma linje och framhåller att utfallet även var klart högre än Riksbankens prognos.

“Det betyder att den som hade räknat med en räntesänkning redan i mars kommer att kasta in handduken. Det gör även vi, så vi räknar inte längre med att det blir en sänkning då”, säger han.

Misstänker matpriserna

Båda ekonomerna understryker att SCB:s preliminära siffror inte innehåller några detaljer. Därför är det svårt att säga vad kallduschen berodde på och vad den betyder för prognoserna framåt. En knäckfråga är i vilken utsträckning engångseffekter låg bakom uppgången.

Andreas Wallströms bästa gissning är att inflationen drevs på av livsmedelspriser och den årliga omviktningen av inflationskorgen.

“Förmodligen medförde de nya vikterna att inflationen kom in högre. Men då är det inget tillfälligt, utan de här nya vikterna ska vi leva med i ett års tid. Så det kommer att ligga kvar högt”, säger han.

Torbjörn Isaksson nämner också matpriserna och omviktningen som två tänkbara förklaringar. En tredje faktor skulle kunna vara att hyrorna för hyresrätter har förhandlats klart tidigare än normalt. Det skulle i så fall kunna ses som goda nyheter.

“Om matpriserna och hyrorna steg mer än vi räknat med i januari kan vi kanske ta bort en del av ökningarna vi har i prognoserna framåt”, säger han.

Stänger dörren

Men även om uppgången delvis skulle bero på tillfälliga effekter betonar Isaksson att prognosmissen var så pass stor att den får betydelse.

“Det vi kan säga redan nu, utan att ha alla detaljer, är att vi definitivt stänger dörren för en räntesänkning i mars. Vi har kvar prognosen om en sänkning i maj men den hänger också löst.”

Andreas Wallström bedömer att hoppet om ytterligare en sänkning lever, då Riksbanken kan tvingas prioritera ekonomins återhämtning framför inflationsbekämpning framöver.

“Jag tror att Riksbanken behöver sänka räntan mer för att få tillräcklig fart i ekonomin, men det svåra är såklart att säga när det kommer ske. Med dagens förhöjda inflationen tror vi att det dröjer till juni”, säger han.

Trump kan driva ner räntorna

Wallströms råd till bolånetagare är att ställa in sig på att de rörliga boräntorna nu är nära en bottennivå. Därför skulle det kunna vara attraktivt att binda räntan.

“Om man är säker på att bo kvar i sin bostad så kan det nog vara ett bra läge att binda om man tittar strikt på våra prognoser. Men då tar man också bort optionen på att vi har fel och att räntorna sjunker mer”, säger han.

Prognoschefen pekar ut Donald Trump och ett eventuellt handelskrig som en potentiell joker för räntorna.

“Den ökade osäkerheten kring amerikansk politik i kombination med tullar kan trycka ner global tillväxt och globala räntor. Så jag skulle inte säga att tullarna utgör någon risk för att räntor stiger i Sverige. Tvärtom talar de för lägre räntor”, säger Wallström.

Läs mer:

Inflationen steg i januari: ”Kalldusch”