Professorerna som värderas högst

Löneskillnaderna är stora mellan Sveriges ekonomiprofessorer. De mest efterfrågade tjänar betydligt mer än genomsnittet. Det visar en undersökning gjord av Affärsvärlden och Ny Teknik. Handelshögskolan toppar löneligan.

De svenska handelshögskolorna och de ekonomiska institutionerna på universiteten är alla viktiga drivhus för nästa generation av svenska företagsledare och entreprenörer. I den akademiska toppen sitter ett stort antal professorer med stort inflytande över den utbildning och forskning som ska göra svenskt näringsliv konkurrenskraftigt i framtiden.

Professorerna agerar också som experter, föredragshållare, skribenter och debattörer med hög status både inom näringslivet och i samhället i stort.

Affärsvärlden har tillsammans med sin systertidning Ny Teknik granskat lönerna bland drygt 2 000 professorer på några av landets största och viktigaste universitet. I undersökningen ingår också Handelshögskolan i Stockholm.
Totalt ingår 171 professorer från sju universitet och högskolor i undersökningen som representerar de ekonomiska kärnämnena eller har nära koppling till ekonomiområdet.

Medellönen bland professorerna på de statliga universiteten skiljer sig inte åt speciellt mycket utan ligger med ett par tusenlappars marginal kring 43 000 kronor per månad under 2003.

Handels sticker ut
Handelshögskolan i Stockholm sticker ut med en medellön på nästan 64 000 kronor per månad. En förklaring är att löneuppgifterna på Handelshögskolan i Stockholm bygger på taxerad inkomst av tjänst 2001. Därmed kan eventuella sidoinkomster påverka den framräknade lönesumman. Som en jämförelse har vi även tagit fram taxerad inkomst för professorerna på Handels i Göteborg som blir något högre än grundlönen 2003. Skillnaden mot Handels i Stockholm är trots detta över 16 000 kronor i månaden.

– Vi vill betala en med svenska mått hygglig professorslön. Vi ligger lite högre än andra universitet och högskolor men inte mycket. Skillnaden kan också bero på att våra professorer har andra uppdrag som ger extrainkomster, säger Leif Lindmark som är rektor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Bland de högst betalda ekonomprofessorerna spelar de på Handels i Stockholm i en egen division. Av de tio som tjänade bäst 2001 hade sju en månadsinkomst på över 100 000 kronor. En del av detta kommer troligen från sidoinkomster.

Även på de övriga universiteten finns ett antal professorer med betydligt högre löner än genomsnittet. Barbara Czarniawska, professor vid Gothenburg Research Institute som är knutet till Handels i Göteborg, har den högsta månadslönen med 72 500 kronor 2003. Hon tycker att grundlönen spelar en stor roll för professorernas möjligheter att själva välja hur de ska prioritera mellan akademiskt arbete och externa uppdrag.

– Det är viktigt för mig att inte behöva extraknäcka och då är lönen en viktig förutsättning, säger Barbara Czarniawska.

Boel Flodgren, professor i handelsrätt, och Björn Hansson, professor i nationalekonomi, båda vid ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har den andra och tredje högsta lönen i undersökningen.

Inte överbetalda
Men att de svenska ekonomprofessorerna skulle vara överbetalda är det få som håller med om. Tvärtom ökar oron för att konkurrerande utländska universitet och forskargrupper ska rekrytera de svenska toppkrafterna. Utvecklingen har pågått under en längre tid och förväntas öka i framtiden. Även det växande antalet universitet och högskolor i Sverige har bidragit till att lönekonkurrensen ökat.

– Professorer i Sverige har dåligt betalt jämfört med andra länder och jämfört med näringslivet. Det finns en internationell marknad för många professorer i dag, framför allt inom finansiell ekonomi och nationalekonomi, säger Leif Lindmark.

– Lönen blir allt viktigare, jämfört med lönenivåerna i Europa så ligger Sverige långt efter. Jag tror att vi kommer att få se de svenska lönenivåerna stiga i framtiden eftersom sektorn blir allt mer konkurrensutsatt, säger Rolf Wolff som är rektor på Handels i Göteborg.

En annan faktor som kan driva upp lönerna i framtiden är det stora antalet pensionsavgångar som är att vänta. Rekryteringsbehovet av nya professorer kommer att vara stort och öppnar också för ett akademiskt generationsskifte de kommande tio åren.Handelshögskolan Stockholm
Namn Institution Månadslön
1. Sven-Erik Sjöstrand Management and Organization 110 100
2. Magnus Blomström The European Inst. of Japanese Studies (EIJS) 107 439
3. Lars-Gunnar Mattsson Center for Marketing, Distribution and Industry Dynamics 105 262
4. Bengt Jönsson Department of Economics 104 750
5. Claes-Robert Julander Center for consumer marketing 101 643
6. Lars Bergman Department of Economics 101 321
7. Clas Bergström Department of finance 100 909
8. Peter Englund Department of finance 99 067
9. Christer Karlsson Centre for Innovation and Operations Management 93 579
10. Tomas Björk Department of finance 81 864v Handelshögskolan Stockholm
Namn Institution Månadslön
1. Sven-Erik Sjöstrand Management and Organization 110 100
2. Magnus Blomström The European Inst. of Japanese Studies (EIJS) 107 439
3. Lars-Gunnar Mattsson Center for Marketing, Distribution and Industry Dynamics 105 262
4. Bengt Jönsson Department of Economics 104 750
5. Claes-Robert Julander Center for consumer marketing 101 643

Handelshögskolan, Göteborgs Universitet
Namn Institution Månadslön
1. Barbara Czarniawska Gothenburg Research Inst. 72 500
2. Sten Jönsson Gothenburg Research Inst. 53 000
3. Marcus Asplund Nationalekonomiska inst. 52 000
4. Ulf Olsson Ekonomisk-historiska inst. 48 000
5. Olov Olson Företagsekonomiska inst. 48 000
6. Claes-Göran Alvstam Kulturgeografiska inst. 48 000
7. Lennart Hjalmarsson Nationalekonomiska inst. 48 000
8. Lotta Vahlne Westerhäll Juridiska inst. 47 750
9. Lars Nordström Kulturgeografiska inst. 47 000
10. Arne Bigsten Nationalekonomiska inst. 47 000

Universiteten i Lund, Linköping, Uppsala, Stockholm, Umeå och Luleå
Namn Institution, plats Månadslön
1. Boel Flodgren Inst för handelsrätt, Lund 70 630
2. Björn Hansson Nationalekonomiska inst, Lund 60 000
3. Esmail Salehi-Sangari Industriell marknadsföring, Luleå 54 300
4. Bengt Klefsjö Kvalitets- och miljöledning, Luleå 52 200
5. Lars Christer Oxelheim Institutet för ekonomisk forskning, Lund 51 700
6. Mats Forsgren Företagsek inst, Uppsala 51 500
7. Jan-Erik Gröjer Företagsek inst, Uppsala 50 500
8. Lars Engwall Företagsek inst, Uppsala 49 500
9. Bo Hellgren Företagsekonomi, Linköping 48 000
10. Lars Lindkvist Företagsekonomi, Linköping 48 000
6. Lars Bergman Department of Economics 101 321
7. Clas Bergström Department of finance 100 909
8. Peter Englund Department of finance 99 067
9. Christer Karlsson Centre for Innovation and Operations Management 93 579
10. Tomas Björk Department of finance 81 864vSå gjorde vi

Lönejämförelserna grundar sig på offentliga uppgifter från respektive universitet. Affärsvärlden och Ny Teknik har begärt ut uppgift om aktuell månadslön 2003 för drygt 2 000 professorer inom områdena ekonomi, teknik och medicin. Vi reserverar oss för eventuella skillnader i urval mellan de olika universiteten. Handelshögskolan i Stockholm är ingen offentlig institution och lämnar därför inte ut några löneuppgifter. För dessa professorer har vi i stället använt taxerad inkomst av tjänst 2001 från skattemyndigheten.
Per Agerman, Sus Anderssonvså gjorde vi
Lönejämförelserna grundar sig på offentliga uppgifter från respektive universitet. Affärsvärlden och Ny Teknik har begärt ut uppgift om aktuell månadslön 2003 för drygt 2 000 professorer inom områdena ekonomi, teknik och medicin. Vi reserverar oss för eventuella skillnader i urval mellan de olika universiteten. Handelshögskolan i Stockholm är ingen offentlig institution och lämnar därför inte ut några löneuppgifter. För dessa professorer har vi i stället använt taxerad inkomst av tjänst 2001 från skattemyndigheten.
Per Agerman, Sus Andersson

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF
Annons från AMF