Professor: Riksbanken borde vänta med fler räntehöjningar

I vårbudgeten förutser regerigen en konjunkturnedgång under tre år. Ser du också den längden på nedgång?

”Det tycker jag låter ganska pessimistiskt, jag kan definitivt se bättre scenarion än så. Det är inte omöjligt att det blir en ganska tuff tid under en längre period framöver. Men jag tror också att det finns ganska goda förutsättningar för att inflationen i västvärlden, inklusive Sverige, kommer ner hyfsat snabbt”, säger han.

Vad innebär det för räntan? Hur bör Riksbanken förhålla sig?

”Ja då kan man ju sänka räntan lite grann. Men jag tror inte att man kommer tillbaka till noll”, säger han.

Och på kort sikt? Givet eftersläpningseffekter, ska Riksbanken gå upp 50 punkter i april och sen 25, som är konsensus?

”Jag tycker att man borde kunna vänta med ytterligare räntehöjningar. Man skulle kunna ligga kvar här vid kommande möte. Men det är i någon mening makroekonomiskt finlir. Det är inte så att ekonomin står och faller med detta. Om man gör en överslagsräkning på 5 000 miljarder i skulder hos hushållen och en kvarts procentenhet höjning av räntan så motsvarar det en åtstramning på kanske 10 miljarder kronor”, säger Hassler.

Fastighetsmarknaden nämns ofta som ett område att hålla ögonen på, hur bedömer du den idag?

”Det är bekymmersamt att bostadsbyggnadsektorn verkar vara väldigt räntekänslig och konjunkturkänslig. Det har man funderat för lite på jämfört med hushållssidan där man oroat sig gör att de skulle sluta konsumera, vilket skulle driva oss in i en väldigt djup lågkonjunktur. Men det ser vi inte alls. Det är snarare på bostadsbyggnadssidan som vi har en för stor känslighet”.

Vad kan man ta till för åtgärder då, om det vacklar där?

”Man kan inte se det på samma sätt som med banker. Nu är bostadsbyggandet i stort sett nere på noll, det kan inte bli så mycket värre. Om banker ställer in sin verksamhet så vet vi att hela ekonomin lägger av, med enormt stora konsekvenser. Hela samhällets stödsystem måste vara inriktat på att se till att inte likviditets- och kreditförsörjningen stryps. Så kan man inte resonera när det gäller byggandet”, säger han.