Professor Calmfors: Sverige är på väg mot stagflation

Inflationssiffran har blivit snudd på lika folklig som Melodifestivalen och när SCB under tisdagsmorgonen publicerade sina rykande färska siffror låg sajten stundvis nere på grund av överbelastning.

Måndagens nyhetsflöde dominerades av förväntningarna på julisiffran och det faktiska utfallet landade något lägre än väntat. Men det handlar dock om väldigt små skillnader. I princip var inflationstrycket oförändrat från månaden innan.

Men enligt Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, ska man inte stirra sig blind på enskilda månader.

“Det man ska ta med sig nu är att det börjar se troligare ut att det blir en ordentlig nedgång på efterfrågan som slår på produktion och arbetsmarknad. Det borde vara en garanti för att inflationen är på väg ner. Ordentligt.”

Han vill även lyfta fram Konjunkturinstitutets nya prognos där KI spår ett kraftigare fall av BNP än tidigare och att KPIF-inflationen kommer fortsätta att sjunka framöver. KI tror att inflationen kommer ligga tydligt under Riksbankens inflationsmål under andra halvåret 2024.

“Vi vet att räntepolitiken slår med upp till två års eftersläpning på inflationen. Trots det utgår hela diskussionen om vad Riksbanken ska göra härnäst utifrån de senaste siffrorna. Det där är nästan en lite fördummande diskussion. Man ska ha det lite längre tidsperspektivet”, säger Calmfors och tillägger:

“Det är klart att man ska titta på aktuella siffror. Men någon tiondels procent hit eller dit kan inte vara avgörande för hur man ska tänka för politiken framöver.”

InflationArtikel

Ekonomen: ”Inflationssiffran en lättnad för Riksbanken – i höst ska vi ner”

Starkare krona ett “safe bet”

Han tycker, likt KI, att det är sannolikt att inflationen nu gradvis kommer att sjunka och att den kommer ner på en mycket lägre nivå under andra kvartalet nästa år.

Samtidigt är Sveriges inflation mer ihärdig i jämförelse med en del andra europeiska länder, som Tyskland, Frankrike och Spanien.

“Det är klart att kronan är en bidragande faktor. Men även om det försvårar är det svårt att säga hur mycket”, säger Lars Calmfors och fortsätter:

“Det borde det vara världens säkraste bet att utgå från att krona kommer att stiga igen. Det finns inga fundamentala faktorer som kan motivera att kursen ska vara så låg som den är nu.”

Även pandemiåren kan vara boven i dramat som gör att inflationen inte riktigt ger med sig, säger Calmfors. Den buffert som hushållen då byggde upp gör att man nu har mer sparande att ta av än under en normal lågkonjunktur.

“Det här har nog förskjutit effekten av räntehöjningarna”, säger han.

Svensk ekonomiArtikel

”Sverige är redan inne i en lågkonjunktur – räkna med att arbetslösheten stiger”

Stagflation på ingång

En faktor som skulle kunna ställa till det för inflationsbekämpningen är löneglidningen, menar han.

“Det farliga är om den skulle ta fart ännu mer. Nu ser det väl ut, utifrån lokala lönelyft, som att det kanske blir 1% löneglidning, vilket är lite mer än vad man haft tidigare.”

Under tisdagsmorgonen kom färska siffror som visade att arbetslösheten uppgick till 7,5% i juli (säsongsrensat), vilket var oförändrat från månaden innan. Calmfors tror att arbetsmarknaden kommer att försvagas.

Är vi på väg in i ett stagflationsläge?

“Ja, det är min bedömning att det rimligen måste vara så.”

Stagflation är en sammanslagning av stagnation och inflation, och innebär att både arbetslösheten och inflationen är hög. Calmfors menar dock att stagflationsläget ser ut att bli mindre allvarligt än befarat.

“Oftast tänker man sig ju det som hög och ökande inflation samtidigt som produktion och sysselsättning faller. Nu ser det snarare ut att bli fallande produktion och sysselsättning samtidigt som inflationen visserligen är för hög, men den ökar inte utan faller. Så det kunde vara värre.”

Betyget till Riksbanken: Senfärdig

Ett annat säkert bet är att Riksbanken kommer att höja styrräntan med ytterligare 25 punkter i september. Det är inte heller omöjligt med fler höjningar framöver, menar Calmfors. Däremot tycker han inte det är nödvändigt.

“Jag tror inte att det behövs”, säger han med hänvisning till de eftersläpande effekterna.

Vad skulle du ge Riksbanken för betyg?

“Det är klart att man har varit för senfärdig och att man agerat lite för långsamt. Men det är förstås lätt att säga i efterhand. Och det är inget som skiljer Riksbanken från andra centralbanker.”

Däremot är Lars Calmfors kritisk till att Riksbanken var så långsam med att gå från kvantitativa lättnader till åtstramningar. Och att man fortsatte med värdepappersköpen så länge och inte vände dem till försäljningar.

“Först var tanken att man skulle låta värdepappersinnehaven minska i takt med att de förföll. Där tyckte jag att man även i realtid kunde säga att det var en mindre bra strategi.”

Han ser räntesänkningar i sikte som tidigast i slutet av nästa vår.

InvesteringsfilosofiArtikel

Blackrocks chefsstrateg: Hög inflation kommer bestå – här finns möjligheterna

Vill överge 2%-målet

Trots att han ser positivt på inflationsutvecklingen på sikt tror han det finns en viss risk att det kan bli svårt att komma ner den allra sista biten och nå 2%. Han vill gärna se en diskussion både i Sverige och internationellt om huruvida 2%-målet är det man ska sträva efter.

“Kostnaden skulle kunna bli relativt hög för att få ner inflationen den sista procentenheten. Det kanske skulle vara ett bättre inflationsmål att ligga på 3 %. Då minskar man risken att man i framtida konjunkturer slår i en nedre ränterestriktion och inte kan sänka räntan så mycket som skulle behövas.”

Nu är det dock inte rätt läge att överge målet, tillägger han, då det skulle äventyra förtroendet för Riksbanken.

“Ett skäl till det är att man inte tidigare fört någon öppen diskussion om en principiellt lämplig nivå på inflationsmålet.”

Den svaga valutan är en annan faktor.

“Det skulle givetvis inte heller i det här läget vara bra för den redan svaga kronan om Sverige skulle försöka sig på ett lägre inflationsmål än andra centralbanker”, avslutar Calmfors.