Problematisk rörlighet

I den nya ekonomin organiseras alltmer i nätverk. Verksamheter sprids ut. Många uppgifter kan skötas lokalt (arbete, inköp, underhållning, utbildning, offentlig service, med mera). Samtidigt sker en koncentration av centrala funktioner. Informationstekniken leder därför till både en rumslig spridning och koncentration. Det framhåller Manuel Castells i sin bok “Nätverkssamhällets framväxt”. Castells, en av vår tids mest uppmärksammade samhällsvetare, är spanskfödd professor i sociologi och samhällsplanering vid universitetet i Berkeley i USA. Han har i ett 1.500 sidor långt verk om informationsåldern gått igenom det sena 1900-talets samhällsförändringar. Verket är i tre band. Det första, om nätverkssamhället, och det andra (“Identitetens makt”) finns numera på svenska. Castells har jämförts med inflytelserika samhällsvetare som Karl Marx och Max Weber.

Dynamiska nätverk

Även om nätverk alltid funnits, så är huvudbudskapet att den nya informationstekniken genomtränger hela samhällsstrukturen. “Närvaro eller frånvaro i nätverket och ett nätverks dynamik i förhållande till andra är avgörande orsaker till dominans och förändring i vårt samhälle”.

Vad är då nätverk? Det kan vara det mesta: aktiebörser, ministermöten inom EU, narkotikahandel, tevekanaler, verkstäder för datorgrafik, och så vidare. Nätverk är öppna strukturer med förmåga att expandera utan gräns. De är dynamiska, tar lätt emot innovationer och är därför lämpliga instrument för en kapitalistisk ekonomi som bygger på förnyelse, menar Castells. Men maktförhållanden förändras dramatiskt. Det blir alltmer oklart vem som är ägare, producent, ordergivare och underställd.

Kapital och arbete tenderar alltmer att existera på skilda platser och tidpunkter. De lever av varandra men hänger inte samman. De dominerande funktionerna knyts ihop globalt, samtidigt som underordnande funktioner och människor splittras upp på en mängd platser alltmer segregerade och isolerade från varann. Vi går mot ett liv i två parallella världar, enligt Castells. Eliterna blir mer kosmopolitiska, folket förblir lokalt förankrade.

Att vi således får verksamheter som både koncentreras och sprids ut i den nya informationsekonomin innebär miljömässiga konsekvenser. Framtidsforskare har hävdat att ett dagligt liv i den elektroniska stugan leder till slutet för staden som företeelse. Det tror inte Castells. Tvärtom lär de stora städerna kunna bli ännu större och transportproblemen förvärras. Den ökade aktivitet och tidskoncentration som den nya nätverksorganisationen möjliggör, kommer att omsättas i starkare koncentration av marknaderna till vissa områden och större fysisk rörlighet för anställda som förut varit instängda på arbetsplatsen under arbetstid.

E-komplement

Castells tror inte att elektronisk handel, distansarbete, videokonferenser och distansutbildning kommer att bli annat än komplement. “Cybershoppning” går trögt och ersätter mest traditionell postorderhandel. Kunden vill ofta göra fysiska besök i köpcentra och på butiksgator. Och även om många banktjänster ska ske via datorer krävs personliga relationer för att sälja många finansiella tjänster. Personliga kontakter fordras också för många beslut i näringslivet och organisationer. För den högre utbildningen är “distansuniversitet” ett andrahandsalternativ. Kvalitet i undervisningen hänger fortfarande och för lång tid framåt samman med de direkta personliga kontakternas intensitet, enligt Castells.

Arbetsplatser, skolor, sjukvårdskomplex, serviceinrättningar för konsumenter, friluftsområden, köpcentra, idrottsplatser och parker existerar ännu och i framtiden. Människor kommer att pendla mellan alla dessa platser med allt större rörlighet just tack vare arbetsarrangemangens och det sociala nätverksarbetets nya löslighet, framhåller Castells.

Större megastäder

Trots alla sina sociala och miljömässiga problem fortsätter megastäderna att växa i storlek och attraktivitet för lokalisering av högre funktioner och för alternativsökande människor. “Den ekologiska drömmen om små, halvt lantliga kollektiv kommer att förvisas till en motkulturell marginalexistens av megastadsutvecklingens historiska tidvattenvåg”, tror Castells.

Kontaktpunkter

Han medger dock att det finns faktorer som kan bromsa de stora städernas tillväxt, exempelvis stora epidemier och upplösning av den sociala kontrollen. Det kan göra dem mindre lockande att bo i. Men storstäderna är samtidigt utvecklingens faktiska motorer. De är centra för ekonomisk, teknologisk och social dynamik, både i sina egna länder och i global skala. De är centra för kulturell och politisk förnyelse och de är kontaktpunkter i alla slags globala nätverk.

I Castells bok om nätverkssamhället finns ingenting om informationsteknikens miljöpotential. Man får överhuvudtaget leta efter ordet miljö i hans verk. (I band två finns dock en analys av miljörörelsen.) Att en av vår tids största samhällsvetare i en analys av dagens samhälle ägnar miljön så lite uppmärksamhet är tankeväckande. Det är ännu ett tecken på att miljöfrågan inte längre står så högt upp på agendan.

Miljökoppling

Indirekt går det dock att läsa ut en hel del ur hans verk, som har miljökoppling. Men det är synd att han inte mer direkt berör de konflikter som uppstår när den ökade rörlighet som följer med IT ställs mot olika miljömål, exempelvis att få ned de fysiska transporterna så att inte växthuseffekten förvärras.