Prishöjningarna avgör framtiden

Det blåste kallt runt blöjhyllorna i ett antal större Icabutiker i Stockholmstrakten i några veckor i november. Förvånade kunder möttes av lappar som varnade för en kommande brist på marknadsledaren Liberos produkter. Någon kommande blöjbrist handlade det dock inte om. I stället handlade det om att SCA, som tillverkar Libero, varslat om prishöjningar på grund av dyrare råvara. Men för Ica-handlarna gällde prishöjningen mer än så. Blöjor är dragarvaror och en storhandlande barnfamilj kan vara beredd att åka flera mil extra för att hitta favoritblöjor till bästa pris.

Den stockholmska Liberostriden är i sig inget stort problem för skogsjätten SCA, men den illustrerar väldigt väl koncernens största utmaning framöver: Att tjäna pengar på höga priser och inte främst på stora volymer. Men det är inte enkelt när prisökningarna hela tiden äts upp av ökade tillverkningskostnader. SCA måste alltså bli bättre på kostnadskontroll över dyrare råvaror och dyrare energi, och fortsätta göra premiumprodukter som kunderna är beredda att betala lite extra för.

SCA skiljer sig från övriga skogsbolag genom sin diversifiering. Bolaget har fyra affärsområden:

* Personliga hygienprodukter. Här återfinns produkter som blöjor (Libero), inkontinensskydd (Tena) och menstruationsskydd (Libresse). Inkontinensskydd är ett framgångsområde för SCA, som i dag är marknadsledare globalt sett. Affärsområdet mår ganska bra. I år ligger rörelsemarginalen runt 13 procent.

* Mjukpapper. SCA gör toalett- och hushållspapper, näsdukar och servetter för både konsumenthushåll och storhushåll. Mjukpapper svarar för nästan en tredjedel av hela koncernens omsättning men har mycket sämre marginaler än blöjor och inkontinensskydd. Senaste kvartalet hade dock rörelsemarginalen klättrat upp mot 5,6 procent jämfört med 3,8 första kvartalet i år.

* Förpackningar. Det här är det enskilt största affärsområdet sett till omsättning, men wellpappverksamheten är hårt drabbad av den allmänna prispressen i branschen. Marginalen ligger runt 6 procent.

* Skogsindustriprodukter. I det här affärsområdet finns tryckpapper samt massa, virke och sågade trävaror med marginaler runt 13 procent det senaste kvartalet.

De senaste tre åren har SCA arbetat i motvind. Under 2003-2005 minskade rörelseresultatet för samtliga affärsområden. 2005 sjösatte därför SCA ett omfattande sparprogram. Det har tyngt kassaflödet även det här året, men nu hoppas ledningen ha bäddat för följande utveckling:

1. Rationaliseringsprogram ska minska överkapacitet och kapa kostnader: De senaste fem åren har prispress rått i skogssektorn på grund av en generell överkapacitet. Nu genomför i princip samtliga stora skogsbolag omfattande rationaliseringsprogram. Så även SCA, som 2005 tog de största kostnaderna för ett gigantiskt sparpaket för att avveckla produktionskapacitet motsvarande 350 000 ton wellpappråvara och 100 000 ton mjukpapper. Över 20 anläggningar varslades om nedläggning och totalt berördes närmare 5 000 medarbetare. Från och med 2008 förväntas programmet vara helt genomfört och då ha sänkt kostnaderna med mer än 2,7 miljarder kronor.

2. Ökad efterfrågan ska öppna för prishöjningar: Så länge skogsbolagen överproducerat har det varit lätt för kunderna att pressa priserna inom både wellpapp och tryckpapper. Men i takt med att utbudet minskar ökar efterfrågan. Det kommer antagligen att göra storkunderna tillräckligt nervösa för att vilja bygga upp lager, vilket gynnar leverantörerna i prisförhandlingar. Efterfrågan har redan ökat på tidningspapper. För SCA:s del verkar prishöjningarna redan stabila inom området förpackningar, vilket borde kunna ge effekt redan fjärde kvartalet i år.

3. Prishöjningarna ska vara så höga att de kompenserar för dyrare råvaror och energi: Råvarupriser är kanske lite väl svåra att styra, men energiberoendet är faktiskt något som i alla fall till viss del kan påverkas av enskilda företag. I SCA:s fall är det en nödvändighet att hitta alternativ energiförsörjning för förpacknings- och skogsindustriprodukterna. De europeiska elpriserna tynger till exempel SCA:s resultat ordentligt. Jakten är därför intensiv på alternativa försörjningsvägar. Till exempel planerar SCA med Boliden och Holmen en satsning på vindkraftverk för att få ner sitt elberoende.

Om prishöjningarna lyckas över hela linjen har SCA stora möjligheter att lägga år 2005 till handlingarna som en enstaka plump i protokollet.

Uppdelning, då? Ett uppdelat SCA skulle fortfarande vara mer värt på börsen än som koncern, men inget pekar direkt på styckning. De stora skulderna, 39 miljarder kronor, minskar attraktiviteten i ett sånt scenario. De stora skulderna utgör inte heller ett så stort problem som man skulle kunna tro. Tittar man på soliditeten blir bilden något mer normal. SCA har en soliditet på 43 procent, att jämföra med branschgrannarna Holmen som har 50 procent och Stora Enso som har 44 procent.

__________________________________________________

Fyra frågor till vd Jan Åström:

Hur går det med prishöjningarna?
– Det går bra! Utvecklingen har vänt upp. Vi har positiva prismoment i alla affärsområden och har haft de bästa kvartalen på nästan fyra år.

Men surar inte kunderna över högre priser?
– Som alla vet har vi drabbats av ökade kostnader för råvaror och energi. Ingen kund blir väl glad över prishöjningar, men det är nödvändigt att höjningarna kommer. Det gäller ju inte bara oss, utan det gäller hela branschen. Jag vill understryka att det har varit flera år av sänkta priser.

Hur påverkas ni av den svagare dollarn?
– Inte så starkt. Delar av verksamheten missgynnas, men andra gynnas i gengäld. Men vi kommer ju förstås inte undan att vi för vår redovisning också måste växla dollar och euro till kronor. Det påverkar förstås resultatet en del, men man bör samtidigt komma ihåg att det inte påverkar våra marginaler.

Öppnar ni för förvärv igen?
– Du behöver i alla fall inte bli förvånad om det blir några mindre förvärv eller försäljningar framöver. Vi är i en situation där vi funderar över både avyttringar och förvärv inom befintliga affärsområden. Det gäller sådant som vi inte bedömer som kärnverksamhet. I de fallen kanske det är bättre att låta någon annan ta över, som kan utveckla verksamheten bättre än vi. I gengäld kan ju vi då köpa något annat, som passar in i vår kärnverksamhet.

_________________________________________

AKTIEN:

Köp på lång sikt

SCA har varit något av en analytikerfavorit under senare delen av året, och det är inte så konstigt. Alla hoppas på att skogssektorn äntligen ska ta revansch på de senaste årens uteblivna vinster. Nu finns tecknen i skyn. Stigande massapriser brukar bära med sig konjunkturen och i år har priserna stigit runt 20 procent, pådrivna av en svagare dollar.
SCA tog dessutom redan 2005 de största kostnaderna för ett omfattande omstruktureringsprogram samt aviserade prishöjningar. En värdering på 17 gånger vinsten för år 2006 kan visserligen ses som lite högt jämfört med att SCA normalt borde handlas på p/e-tal runt 12-14. Men om man räknar med att besparingsprogram och prishöjningar börjar ge effekt på allvar år 2007 ser det genast bättre ut.

En vinstprognos på sex miljarder kronor 2007 ger ett p/e-tal på 14, vilket är mer attraktivt. De stora frågetecknen i kalkylen utgörs av stigande energipriser, dyrare råvaror och svagare dollar. SCA kan mycket väl råka ut för temporära bakslag under året. Aktien är köpvärd upp till 380 kronor. Se det som en placering på lång sikt.