Ppm: Vårt nya fondkasino

Snart tvingas alla svenska inkomsttagare, vare sig vi vill deteller inte, att välja fonder. De som är födda efter 1953 ochtjänar 20.000 kronor i månaden ska nästa år placera 21.000kronor som dragits från lönen från 1995 till och med 1998, ochdärefter ytterligare 6.000 kronor varje år.Bakgrunden är att de borgerliga politikerna vid konstruktionenav det nya pensionssystemet ville ha en premiereserv, med syftetatt öka sparandet och därmed tillväxten i ekonomin. Kompromissenmed socialdemokraterna blev att 2,5 procent av lönen skaplaceras i fonder. Avkastningen är skattefri och kostnadsfriafondbyten kan ske varje dag.Alla svenskar tvingas därför in i ett fondkasino där det, heltutan avgifter eller skattekostnader, går att tjäna eller förlorapengar på att byta mellan flera hundra fonder. Ändå är det fåsvenskar som har god kunskap om världens aktiemarknader. De somförut suttit framför Bingolotto på lördagarna lockas nu attistället byta fonder via internet varje dag. På måndag frånRyssland till Brasilien, på tisdag från Brasilien till Kina, påonsdag från Kina till Schweiz.Varje dag kommer vi svenskar att välja fond. Ja, varje dag, förvalet att stanna i samma fond är förstås också ett val. Ochvalet är viktigt, som diagrammet visar här nedan betyder sexprocentenheter extra avkastning per år att premiepensionen efter30 år blir tre gånger så stor.Affärsvärlden anser att det är bra att pensionssystemet får ettökat inslag av riktigt sparande. Men det finns ju andrasparformer, varför ska allt placeras i fonder?Och varför just 2,5 procent, kan inte de som vill få sätta inmer? Då skulle vi slippa de nuvarande privatafondförsäkringarna, som både är onödigt dyra och binder spararentill ett enda försäkringsbolag.Och varför valfrihet varje dag? Hittills har många svenskar valtatt pensionsspara i traditionella livbolag, bland annat för attdärmed en gång för alla överlåta valet av placeringar till engrupp professionella förvaltare. Om vi nu alla tvingas in ifonder så är det förstås rimligt att kunna byta, men vi skulleslippa fondkasinot om byten bara var tillåtna en gång per år.Ansvaret för att hantera alla dessa fondval harpremiepensionsmyndigheten (PPM), som sedan födseln för drygt etthalvår sedan vuxit från fem till femtio anställda. Den snabbatillväxten har gjort att det inte varit lätt att hitta lämpligalokaler, men från första februari sitter all personaltillsammans på Regeringsgatan 29. Om drygt ett år, när de förstafondvalen görs i vårt nya pensionssystem, kommer PPM att ha 250anställda.

Två viktiga uppgifter

De två viktigaste uppgifterna för PPM det närmaste året är attse till att få ett fungerande datorsystem levererat frånamerikanska CSC (se artikel på sid 28) och att förhandla klartmed fondbranschen om avgiftsrabatter (se artikel på sid 29).Hur många och exakt vilka fonder som svenska folket ska väljamellan kommer inte att bli klart förrän om ungefär ett år. Barade fondbolag som accepterar avgiftsrabatterna får vara med, ochPPM vill inte underteckna rabattavtalen med fondbolagen förrän ibörjan av nästa år, eftersom det kan bli ändringar ilagstiftningen som gör att detaljer i standardavtalet måsteändras. Dock har redan flera fondbolag sagt att de tänker varamed hos PPM, oavsett hur villkoren blir.

Utländska fonder har bestämt sig

Men de enda som har berättat något om hur många fonder de tänkerta med är utländska fondbolag, säger PPM:s generaldirektör HansJacobson. Ungefär 15 utlänningar har hört av sig hittills, storaallihopa, och de flesta tänker nog bara ta med fem, sex av sinafonder.Det är tänkbart att inte heller de stora svenska bankerna ochförsäkringsbolagen vill lägga in sina specialfonder hos PPM, somRysslandsfonder och Latinamerikafonder. Argumentet är att deinte vill riskera löpsedlar som skriker ut att pensionärer harförlorat sin pension i deras fond. Men samtidigt kommer troligende små fondbolagen att lägga in en mängd specialfonder för attlocka till sig kunder, och då känner de stora kanske att demåste göra likadant.Många av de svenskar som har frågor kommer troligen att ringaPPM. 160 av de 250 anställda kommer därför att svara på PPM:s0771-nummer på två callcenter. Regeringen har beslutat att deska ligga i Ljusdal och Söderhamn.Ett problem för PPM är att politikerna beslutat att de som villska kunna välja att köpa ett efterlevandeskydd helt utanhälsoprövning. Man behöver inte ens svara på frågor som har duvarit sjukskriven mer än 14 dagar det senaste året? eller är dufullt arbetsför? Det gör det svårt att sätta ett rättvist prispå efterlevandeskyddet.Avsaknaden av hälsoprövning kommer troligen att göraförsäkringen så dyr att friska människor tjänar på att vända sigtill ett vanligt försäkringsbolag. I värsta fall kan det bli så,särskilt om Aftonbladet eller Expressen skriver akta dig för denhär försäkringen om du är frisk, att PPM får en allt högre andeldödsfall så att avgiften måste höjas och höjas tills ingen utomde som fått besked av sin läkare att de kommer att dö inom detnärmaste året kommer att vilja betala.

Svårt att vara myndighet

Ett visst problem under uppbyggnaden av PPM har varit reglernaför offentlig upphandling. Alla större köp av varor och tjänstermåste annonseras under tre månader och sedan ska offerternautvärderas. Vad som är intressant, säger Hans Jacobson, är att den gamlasvenska upphandlingsförordningen hade som syfte att stat ochkommuner skulle göra så bra affärer som möjligt och vara såeffektiva som möjligt. Men det EU-direktiv som bestämmerinnehållet i den nya svenska lagen har en annan utgångspunkt,det är till för att alla leverantörer inom EU ska ha fri ochlika möjlighet. Om det ibland gör upphandlingen dyr och krångligoch onödigt tidskrävande kan inte hjälpas.På frågan om PPM hade hunnit bli klara till nu i höst ommyndigheten hade varit ett statligt aktiebolag och sluppitupphandlingsreglerna, så svarar dock Hans Jacobson ett bestämtnej.

102 kronor per svensk

PPM:s ursprungliga budget för 1999. Eftersom fondvalet flyttatstill år 2000 kommer årets kostnader att minska.

Kostnad Kronor mkr per svensk #Personal 125 18Lokaler 28 4IT-system, inköp och drift 41 6Avskrivning investeringar 36 5Konsulttjänster 52 7Informationskampanjer 300 43Övrigt 33 5Oförutsedda kostnader 100 14Summa 715 102# Baserat på att pensionssystemet när det är helt infört kommeratt omfatta cirka 7 miljoner svenskar.

Det nya pensionssystemet

Våren 1998 beslöt riksdagen att införa ett nytt pensionssystem.ATP ersätts av ett helt nytt system, som bland annat innebär att2,5 procent av lönen avsätts till ett tvångssparande i fonder.Sveriges nya obligatoriska pensionssystem, som ska ersättafolkpension och ATP, berör alla svenskar som är födda 1938 ochsenare. För dem som är födda 1954 och senare gäller det fulltut. Den viktigaste förändringen är att kostnaden är fast fixerad.Den är 18,5 procent av lönen upp till ett tak på 7,5 basbeloppper år (vilket under 1999 motsvarar drygt 23.000 kronor permånad). Över detta tak betalar löntagarna ingen pensionsavgift,men arbetsgivarna betalar samma arbetsgivaravgift oavsett lönensstorlek.

Storleken på de nya pensionerna bestäms av tre faktorer: summanavgifter som individen och arbetsgivaren har betalat in,medellivslängden och Sveriges BNP-utveckling. Det nyapensionssystemet är därför stabilt, medan ATP skulle ha blivitkraftigt underfinansierat om BNP-utvecklingen blivit fortsattsvag och medellivslängden ökat.Av avgifterna på 18,5 procent kommer 16 procent att gå tillutbetalningen av årets pensioner, medan 2,5 procent avsätts tillpremiepensionerna, ett individuellt tvångssparande i fonder.En ny myndighet, Premiepensionsmyndigheten (PPM), har skapatsför att administrera fondsparandet. Sparandet kommer att ske isamma aktiefonder, räntefonder och blandfonder som svenskafolket redan idag sparar i frivilligt, eller i nystartadefonder. Under andra halvåret år 2000 kommer alla svenskalöntagare att få en blankett där de ska välja fonder. Den som ärfödd efter 1953 och tjänar 20.000 kronor per månad kommer attfondspara 6.000 kronor per år.De gamla ATP-poängen kommer att omvandlas till pensionsrätter idet nya systemet under 1999. Inkomsten under samtliga år (upptill 7,5 basbelopp) kommer i framtiden att ge pensionsrätt. Denindividuella behållningen räknas varje år upp med den allmännainkomstutvecklingen och vid pensioneringen delas summan med etttal som beror på en prognos för årskullens medellivslängd.Mer information finns på internet på www.pension.nu ochwww.ppm.nu.

PPM:s datorsystem: Ett omöjligt uppdrag

Upprördheten blev stor när starten för premiepensionerna skötsupp ett år. Men sanningen är att det var politikerna som gav PPMett omöjligt uppdrag. Den 18 december 1998 kom beskedet att det förstafondvalet i det nya pensionssystemet skjuts upp ett år, till hösten år2000. Ilska och förakt var reaktionen från både banker ochtidningarnas ledarsidor. Dagens Nyheter gjorde en kalkyl medextrema antaganden och påstod på sin förstasida att svenskafolket därmed kan förlora 80 miljarder kronor.Upphovet till rubrikerna är den nya premiepensionsmyndigheten(PPM) som hade existerat mindre än ett halvår och denamerikanska datakonsulten CSC som fått uppdraget att bygga dedatorsystem som PPM behöver.Vi hade fått ett väldigt svårt uppdrag, vi har jobbat myckethårt hela organisationen, hela sommaren och hösten, för attklara detta uppdrag och så upptäckte vi att det trots allt integick, säger Hans Jacobson, generaldirektör för PPM. Det varmycket tråkigt, men vi har gjort ett ärligt försök.

Politikerna bär skulden

Affärsvärlden hade redan den 22 april 1998 en artikel medrubriken Blir nya pensionssystemet klart i tid?. Våra farhågorbesannades, det visade sig omöjligt.Skulden för misslyckandet tillhör främst politikerna iriksdagen, som fattade ett orealistiskt beslut. Först ägnade desex år åt förhandlingar om det nya pensionssystemet, sedanförväntade politikerna sig att det praktiska arbetet med attutarbeta detaljregler och att skapa datorsystemen bara skulle taett år.Detta trots att politikerna valde ett pensionssystem där redanförsta året över fyra miljoner svenskar själva väljer fonder ochkan byta fonder varje dag. Alla fondbolag, både svenska ochutländska, får vara med och varje individ ska få veta exakt hurmånga kronor fonderna kostar.Ingenstans i världen finns ett så avancerat fondhandelssystem.Fyra datakonsultbolag erbjöd sig att bygga vidare på det de hadeoch PPM valde amerikanska CSC.Vi började arbetet med CSC i augusti med en analysfas, det somvar sagt dessförinnan var väldigt övergripande, berättar HansJacobson.

Sakta växte det fram en oro att arbetet gick för sakta och inovember sa vi att om det är någon gång vi ska avbryta den härtidsplanen så måste det vara nu. Vi hade redan annonserat, vistod i begrepp att anställa 150 person och det hade börjat rullaigång hos fondförvaltarna med anställningar och reklamkampanjer.CSC kom tillbaka och sa att de inte kunde garantera tidsplanen.Om vi hade sagt först i augusti 1999 att det blir inget fondvalförrän nästa år, då hade det fått väldigt allvarligakonsekvenser, säger Hans Jacobson. Folk blev arga den 18december, men det är ingenting mot vad de skulle ha ett halvårsenare. Fondhanteringen är det som har visat sig svårast att konstruera.I dag räknar CSC med att det kommer att krävas 80 procent merarbete än vad de ursprungligen trodde att bygga om dedatorprogram de redan hade till det PPM behöver. Det är mycket,särskilt som avtalet är ett fastpriskontrakt. Det ursprungligaavtalet är inte uppsagt från någondera sidan, så CSC:sursprungliga pris på 100 miljoner kronor gäller fortfarande.

Ingen hade gjort det bättre

Det fanns nog ingen bland de andra tre leverantörerna som kundeha gjort utvecklingsarbetet snabbare än CSC, tror Hans Jacobson.Ingen har påstått att de hade mer färdigt än CSC. Inte de andratre i somras, och inte heller någon av de tänkbara leverantörersom tagit kontakt med oss den senaste månaden. Alla måste byggarätt mycket av fondhanteringen från grunden.CSC ser denna order som helt avgörande för deras framgång iNorden och de kan även använda detta projekt som referens omandra länder runt om i världen vill skapa ett liknandepensionssystem.Det viktigaste för PPM det närmaste året är CSC:s leveranser,säger Hans Jacobson. Vi har nu en plan som säger att de skaleverera det sista senast i mars år 2000. Men dessförinnan skavi få tre eller fyra leveranser med ungefär tre månadersmellanrum. Det som läggs i den sista leveransen är sådant som inte ärnödvändigt för att komma igång. Det gäller till exempel byten avfonder via internet.

PPM:s avgiftsrabatter: Ilska och krokodiltårar

Fondbolagens ilska över PPM:s förslag till rabattsystem ärdelvis berättigad. Men mest är det krokodiltårar.Guldgrävare på väg till Alaska. Småbarn på väg tillgodisbutiken. Kor på väg till grönbete. Ja, även om det inte ärsjälvklart vad som är den bästa beskrivningen av fondbolagenschefer när de för några år sedan hörde talas om premiereserven idet nya pensionssystemet, så var deras lycka uppenbar.Fondbranschen skulle få monopol på att förvaltapensionspengarna, hundratals nya miljarder. De ökade intäkterna,som är i procent av förvaltningen, skulle tack varefondförvaltningens extrema stordriftsfördelar nästan helt gåtill ökade vinster.

Besvikna fondbolagschefer

Många av fondbolagens chefer blev därför besvikna närregeringens proposition till slut presenterades våren 1998 ochdet stod klart att politikerna tänkte kräva fondbolagen på rejälmängdrabatt. Återbetalning av en del av fondernas avgifter är ioch för sig inget konstigt. Det begär redan de privatafondförsäkringsbolag som förmedlar andras fonder, till exempelSkandiaLink. Besvikelsen övergick på många håll i ilska närpremiepensionsmyndigheten (PPM) i slutet på novemberpresenterade sitt förslag till rabatter påförvaltningsavgifterna. PPM har bestämt sig för att ha ett endastandardavtal som alla fondbolag som vill förvaltapremiepensionerna måste skriva under. Och villkoren förstorbankerna är hårda.Förslaget innebär att fondbolagen upp till 50 miljoner kronorfrån PPM till en viss fondtyp bara behöver lämna 15 procentrabatt. Men när det förvaltade kapitalet ökar så stigerrabatten. Över 15 miljarder kronor får ett fondbolag som tar 1,5procent per år från sina fonder enligt förslaget bara behålla0,025 procent.Fondbolagens ilska är delvis berättigad. Utlandsfonder har oftaen procentuell kostnad för förvaringsinstitut som är större än0,025 procent. Och det är okänt hur många sparare som kommer attutnyttja den rätt de får i avtalet att begära gratisårsrapporter.

Men krokodiltårarna flödar samtidigt på flera områden. Ingen frikonkurrens, gråter fondbolagen, men de klagar inte över attspararna inte får köpa aktier och obligationer direkt (vilket ärtillåtet inom det individuella pensionssparandet, IPS).Att rabatterna ska återbetalas jämt över hela kollektivet ärdjupt orättvist, gråter storbankerna. Skälet är att denåterbetalning som PPM valt gör att spararen i första hand bryrsig om de ordinarie fondavgifterna. De stora fondbolagen skullehellre se att rabatterna fördelades individuellt efter vilkenfond spararen valt, för då skulle storbankernas fonder ha nyttai PPM-konkurrensen av att de tvingas ge stora rabatter.Samtidigt skulle storbankerna då kunna behålla dagens priser påövrigt fondsparande. Men PPM väljer alltså att gynna denallmänna priskonkurrensen.Vi måste ha råd att hjälpa våra kunder att välja PPM-fonder,framhärdar storbankerna. Men kunderna kommer rimligen att frågalika mycket vare sig banken har med sina egna fonder hos PPMeller inte. Den logiska lösningen är att bankerna tar betalt försin rådgivning. Fast då kanske kunderna vill ha mer objektivarådgivare?

Höjer 0,12 procent

Nu ska PPM först ta hänsyn till den del av kritiken som ärberättigad och sedan slå fast standardavtalet. De fondbolag somtycker att villkoren är för dåliga kan då slå PPM ur hågen.Vi ska under våren träffa fondbolagen och hoppas då få merkonkreta uppgifter om vad de anser skulle krävas för att avtaletska bli acceptabelt, säger Hans Jacobson, generaldirektör förPPM. En konkret ändring som vi redan lutar åt är att höja dentillåtna nettoavgiften med ungefär 0,12 procent för fondbolagsom inte tar ut några andra kostnader ur fonden änförvaltningsavgiften. Annars gynnas de som separat tar utkostnader för depå, myndighetstillsyn och revisorer, säger HansJacobson. Affärsvärlden tycker att det är bra om PPM tar ökad hänsyn tillatt vissa fonder har höga övriga kostnader (vilket är vanligt iLuxemburg). En annan del i fondbolagens kritik som kan vara berättigad äratt det finns en risk att många sparare begär att fåårsberättelser. Om det visar sig att dessa kostnader blir storaså måste vi se över avtalet, säger Hans Jacobson. Däremot harPPM inget behov av att fondbolagen satsar extra påmarknadsföring. Vi vill att de ska göra ett bra jobb medförvaltningen, men vi vill inte betala deras reklamkampanjer.

Känslig punkt

En känslig punkt för PPM är att riksdagsbeslutet säger attspararna ska få ett brett utbud av fonder och förvaltare. Ettsätt att tvinga fram ett bättre avtal skulle kunna vara om flerastora försäkringsbolag och banker kommer överens om att säga nejtill PPM. Fast det är förstås PPM:s styrelse som avgörtolkningen av brett utbud.Alla fondbolag kommer dock troligen att säga ja, oavsett hurstandardavtalet ser ut. PPM:s katalog med fonder och desshemsida på internet är troligen det beslutsunderlag som deflesta svenskar i framtiden kommer att använda när de ska väljafonder, särskilt som media säkert kommer att fokusera sinrapportering på fonderna hos PPM. Det fondbolag som inte är medhos PPM kommer inte att existera helt enkelt.Dessa mervärden för fonderna av att vara med hos PPM nämns intemed ett ord i det remissyttrande som Bankföreningen ochFondbolagens Förening lämnat. De vill väl inte nämna motpartensbästa argument.

BILDTEXT: Vi vill att de ska göra ett bra jobb med förvaltningen, men vivill inte betala deras reklamkampanjer, säger Hans Jacobson.

Om vi hade sagt först i augusti 1999 att det blir inget fondvalförrän nästa år, då hade det fått väldigt allvarligakonsekvenser, säger Hans Jacobson.