”Portföljbolagen klarar nedgångar bättre”
I spåren av det ekonomiska kaos som coronaviruset lämnar efter sig, så hjälper det förstås inte heller när alla aktier faller. Men den portfölj som Neox Capital använder för att rådge sina kunder har ändå klarat den senaste månaden relativt bra. Medan det europeiska storbolagsindexet Stox 50 i år tappat 26,7 procent fram till i fredags förra veckan så har Neox Capitals europeiska portfölj med omkring 20 aktier tappat 13,3 procent.
Datadriven portförvaltning
Vad: Neox Capital. Datadriven portförvaltning sedan tio år som nu är på väg att lansera fond och diskretionär förvaltning i bland annat Sverige. Det tog två år att utveckla modellen.
Vem: Peter Sjöholm, grundare av Neox. Har tidigare arbetat som analytiker och systemutvecklare inom många av de nordiska bankerna. Har framför allt arbetat med aktiehandel och systemen bakom aktiehandel på nätet.
Hur: Aktier plockas ut med hjälp av en stor mängd data: 282 parametrar ingår, inklusive insiderhandel, finansiell data och data om aktiens handel. Några tusen aktier blir i slutändan några tiotals rekommendationer som sätts ihop i en portfölj om drygt 20 aktier.
– De bolag som vi tar fram till våra portföljer klarar nedgångar generellt sett bättre och återhämtar sig snabbare och bättre än marknaden. Vad som är bäst närmaste veckan är i våra ögon ointressant. Vi söker vinnare närmaste 2–10 åren, säger Peter Sjöholm.
Han startade Neox Capital för tio år sedan med grund i filosofin från ett antal välkända och framgångsrika investerare och matematiker som Warren Buffett, Ben Graham och Edwin Hurst.
Sjöholm tog sedan hjälp av den datakraft och tillgång på data som blivit möjlig i och med digitaliseringen och internet, för att paketera idéerna i en datadriven process för att få fram de bästa aktierna för en portfölj.
Processen börjar med en bas på i dag cirka 1 500 bolag i Europa och Nordamerika. Det handlar om large cap och medium cap i ett internationellt perspektiv.
Sedan hämtas finansiell data och kursdata, totalt sett omkring sex miljoner datapunkter varje dag utifrån 282 olika parametrar. I ett första steg plockas omkring 800 aktier ut som visar på en bra kvalitet och stabilitet. Dessa halveras sedan till omkring 400 baserat på värdering. Bra bolag som är dyra är ju inte alltid köpvärda. I sista steget analyseras aktiens rörelse, vilket momentum eller medvind den har.
– Vi får då fram 30–80 investeringsbara aktier som ligger till grund för portföljen. I det läget plockar vi till stor del ut de manuellt som sedan ingår i portföljen, säger Peter Sjöholm.
Ett bolag man gillat lite på tvärs med marknaden är tyska nätbanken Wirecard där marknaden misstänkt manipulerad bokföring. Inget i Neox modell eller databas tyder dock på det. Andra aktier som modellen vaskar fram är tyska mjukvarubolaget Nemetschek som funnits i portföljen nästan hela tiden sedan start. Ericsson och finländska Neste, som verkar inom förnybar diesel, får också tummen upp medan H&M och Vodafone väljs bort.
Modellen sysslar egentligen inte med tillgångsallokering utan ligger hela tiden lång i aktier. Ett undantag var en period i mitten av 2014 när modellen helt sonika ansåg att det inte fanns några aktier som var köpvärda över huvud taget och låg helt kontant. När uppgången sedan kom på hösten var man dock med.
Även om en stor mängd data hämtas så är en stor del inte användbar och står snarare i vägen för att hitta de bästa aktierna, det som Peter Sjöholm kallar brus.
– För oss är det väldigt viktigt att reducera påverkan från det bruset så mycket som möjligt och det är en av de största utmaningarna och något jag tror skiljer oss från andra, säger Peter Sjöholm.
I dag arbetar man med olika privatbanker där deras kunder prenumererar på en portfölj från Neox som ofta också är speciellt anpassad till kunden.
– Det kan handla om att man vill undanta vissa branscher eller aktier på grund av geografi eller den ESG-policy man har, men i grunden är de aktier vi får fram via vår process, säger Peter Sjöholm.
Banken ser sedan till att de köp och försäljningar som ska göras sker och kunden betalar en avgift på omkring 0,4 procent på det kapital som omfattas av rådgivningen. I dag har Neox portföljer med omkring 3 miljarder kronor under rådgivning.
Under de tio år man varit i gång och har historik över så har Neox lyckats leverera en avkastning som ligger en bra bit över börsens. Den europeiska portföljen har gett en årlig avkastning på 16,12 procent sedan september 2010 jämfört med 2,09 procent för STX50 som omfattar de 50 största europeiska aktierna. Även om man jämför med ett bredare index är bilden i stort densamma.
Den nordiska portföljen ligger inte långt efter med en årlig avkastning på 15,3 procent sedan april 2001 jämfört med 4,92 procent för STX30 Nordic som följer de 30 största nordiska bolagen. Även Peter Sjöholm är förvånad av modellens styrka.
– Att avkastningen skulle bli så stabil och stark som slår börsen 1,1 procentenhet per månad hade jag ingen aning om. Resultatet överraskade mig så mycket att jag först trodde jag gjort fel. Nu utvecklar vi systemet vidare, säger han.
Efter att ha arbetat lite mer i skymundan tycker Peter Sjöholm att det nu är dags att bredda plattformen för sin datadrivna analys och satsa på att under 2020 dels öka antalet privata banker som erbjuder Neox portfölj, men också att erbjuda diskretionär förvaltning åt institutionella kunder. Claes Hemberg finns i dag med som delägare i Neox för att hjälpa till att nå ut bredare.
Samtidigt ligger en UCIT-fond i startgroparna att lanseras till både privatkunder och institutioner i de nordiska länderna och Benelux. Flera distributionsavtal har slutits och fonden kan vara på banan om några veckor.
– Det är bara några mindre godkännanden som saknas och sedan ska den finnas tillgänglig. I dagsläget har fonden 17–18 miljoner euro, mest från family and friends. Vi siktar på att nå 50 miljoner euro andra halvåret i år, säger Peter Sjöholm.
Förutom att nå fler kunder så vill Petter Sjöholm också bredda underlaget för portföljerna. Dels finns det planer på att öka antalet bolag som analyseras i Europa och Nordamerika från dagens 1 500 till omkring 5 000 och dels att inkludera bolag från vissa utvecklade marknader i Asien. Där har man börjat samla data och historik, och om kanske ett år kan det bli dags att inkludera asiatiska bolag i portföljen och även fonden.
Neox håller också på att utveckla metoder för att inkludera data från sociala medier och andra medier i den fas som rör momentum, alltså vilken medvind aktien har och kan tänkas ha framöver. Något som man däremot inte gör är att besöka företagen eller ha någon annan kontakt med dem, förutom via den data man samlar in. Men det ser Petter Sjöholm snarast som en fördel.
– Företag kan vara väldigt bra på att slå blå dunster i ögonen på analytiker.
Peter Sjöholm har under ett decennium framgångsrikt slagit börsen på ett sätt som är ovanligt. Nyckeln har varit datadriven analys i flera steg för att vaska fram de bästa företagen, och nu ska strategin bli mer tillgänglig via en fond.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.