Polisen fast i hyresavtal om SBB säljer – även till utländska ägare

Polisen sitter fast i flera hyresavtal med SBB utan möjlighet att bryta dem om det krisande fastighetsbolaget säljer fastigheterna. Först på senare år i nya avtal har Polisen börjat förhandla fram ägarklausuler uppger myndigheten för Affärsvärlden.
Polisen fast i hyresavtal om SBB säljer – även till utländska ägare - Fotboll, Svenska Cupen, Landskrona – Örebro
230304 Polis under fotbollsmatchen i Svenska Cupen mellan Landskrona och Örebro den 4 mars 2023 i Landskrona. Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN / kod MA / MA0421

Efter VD:n Ilija Batljans avgång har SBB inlett en strategisk översyn som kan resultera i att hela eller delar av fastighetsbeståndet säljs på öppna marknaden, inklusive polisstationer, militära lokaler, skolor och äldreboenden.

Polisstationer fast i kontrakt

Från flera politiska håll har dock frågan lyfts om samhällskritiska verksamheter kan hamna hos hyresvärdar som utgör en potentiell säkerhetsrisk.

Risken att militära inrättningar skulle kunna råka i händerna på en osäker hyresvärd har upprört särskilt. Angående Dalaregementet som hyr av SBB sa Kåpan Fastigheters VD Cecilia Vestin sa till SVT att utländska intressen inte ska ”ha den insynen i svenska säkerhetsfrågor”.

I november köpte just statliga Kåpan ett fastighetsbestånd av SBB värt 16 miljarder kronor, som till stor del hyrs av samhällskritiska verksamheter, däribland många polisstationer. Men enligt Åsa Welander, chef för lokalförsörjningsenheten på Polismyndigheten, har Polisen flera hyresavtal kvar med fastigheter som fortfarande ägs av SBB.

För Affärsvärlden uppger hon att samtliga kontrakt med SBB har ”ganska många år på nacken” och inte innehåller en klausul som reglerar change-of-control. Det gör att polisen inte kan bryta kontrakten om fastigheterna säljs. Detta till skillnad från de avtal som Polismyndigheten slutar idag.

Enligt Welander saknas klausulen eftersom de risker som finns med utländskt ägande inte funnits i det allmänna medvetandet – och uppenbarligen inte heller Polisens – förrän på senare år.

Åsa Welander.
När uppstod den medvetenheten hos Polismyndigheten?

“Det har vi inte lyckats hitta något exakt svar på då de flesta av oss inte varit med hela tiden, men så långt tillbaka som 2012 kan vi se att det funnits mallar med reglering av ny ägare. Men då hade vi inte möjlighet att säga upp i förtid”, skriver Welander och lägger till:

“I takt med att den allmänna uppfattningen om omvärlden förändrades mot dagens har vi uppdaterat villkoret och jobbat hårdare i förhandlingarna för att få med det. Dessa mallar används huvudsakligen vi nyteckning av stora kontrakt, inte vid omförhandlingar eller tilläggsavtal”, fortsätter hon.

Inte ens omförhandlingar förefaller ske särskilt ofta. Vid den nyliga storförsäljningen till Kåpan drev inte Polismyndigheten igenom några avtalsförändringar:

Finns det några klausuler i avtalen med Kåpan Fastigheter, som köpte de flesta av SBB:s polisstationer före jul?

“Som jag misstänkte (innan jag tittade efter, reds. anm.) skrevs det inga nya avtal med Kåpan när de tog över, vilket det normalt inte gör vid ett ägarbyte utan de gamla avtalen följer med till den nya ägaren.”

Ni säger att Polisen säkerhetsprövar nya ägare. Vad händer om de bedöms som olämpliga? 

“Vid ägarbyten tecknar Polismyndigheten säkerhetsskyddsavtal med den nya fastighetsägaren, och en bedömning av hyresvärdens lämplighet görs av myndighetens säkerhetsavdelning”.

Bryter ni avtalet om en hyresvärd är olämplig, även om det medför kostnader?

“Jag vet inte med mig att det har hänt än, men gissar att det måste avgöras från fall till fall. Till exempel beroende på vad det är för typ av verksamhet som finns i fastigheten. Som jag skrev tidigare kan det dock vara svårt för oss att snabbt hitta och anpassa eller bygga nya lokaler.”

Risken bör ligga hos nya ägaren

Med andra ord säger Welander att man vill undvika kontrakt som saknar en klausul, men att även i de fall den finns på plats, kan allvarliga logistiska problem uppstå om försäljning sker till en “opålitlig” hyresvärd.

I den senare situationen – när möjlighet finns att bryta kontraktet – bär dock den potentielle köparen en risk för hyresbortfall i händelse av att bolagen diskvalificeras i säkerhetsprövningen. Det torde ha en avskräckande inverkan särskilt på “utländska intressen” som måste förmoda få svårare att passera nålsögat. Viket i sin tur gör change-of-control-klausuler synnerligen önskvärda.

Även kommuner klausul-lösa

Som redan förmodats i media befinner sig andra statliga och kommunala verksamheter i en liknande sits som Polismyndigheten. Afv har frågat ett flertal svenska kommuner med påfallande många SBB-avtal huruvida den aktuella klausulen typiskt sett finns i deras kontrakt. Det visar sig inte vara fallet.

Borlänge, Boden och Härnösand skickar exempel på kontrakt, där inget innehåller möjligheten att kliva av om hyresvärden ändras, medan Falun övergripande säger att en sådan klausul inte finns.

SBB:s VD: Vi säljer bara till acceptabla köpare

Leiv Synnes.

SBB vill inte uttala sig om bolagets hyresavtal generellt innehåller möjlighet att kliva av kontraktet vid försäljning, men VD Leiv Synnes säger i en skriftlig kommentar att SBB tänker ta sitt ansvar:

”Vi delar uppfattningen att fastigheter som kan bedömas vara säkerhetspolitiskt känsliga måste värnas särskilt. Det säkerhetspolitiska perspektivet har hela tiden varit en självklar, integrerad och avgörande del av den strategiska översyn vi nu utför, och vi skulle bara sälja förvars- eller polisfastigheter till köpare som accepteras av dess hyresgäster. SBB kommer genom hela översynen att vara ytterst noggrant i utvärderingen av potentiella köpare, oavsett fastighetstyp”, skriver Leiv Synnes.

Ny lag kan öppna för eget ägande

Myndigheters lokaler regleras i en förordning om förvaltning av statliga fastigheter. Idag möjliggör den inte att Polismyndigheten eller kommuner skulle kunna kringgå hyresproblemet genom att själva köpa istället för att hyra de fastigheter de vill vistas i.

Dock övervägs vissa regeländringar. En ny lag om utländskt ägande väntas träda i kraft den 1 december i år innebär att utländska företagsköp förenade med stora risker, eller som kan skada Sverige, ska kunna granskas och stoppas.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Annons från Spotlight Stock Market
Annons från AMF