PLACERINGAR: Konjunkturen; Räntan Sveriges hopp

Totalt sett står sig prognoserna om en tillväxt på runt tvåprocent under 1997 ganska bra. Det fortsatt kraftiga räntefalletinnebär att de om något borde revideras upp något framöver.Nordbankens ekonomer räknade i sin prognos från i november förraåret med att tioårsräntan skulle ligga på 6,75 procent i slutetav 1997 och den nivån passerades redan under förra veckan. Imåndags eftermiddag låg tioårsräntan på 6,66 procent. KI räknadei sin prognos från i början av december med att femårsräntan igenomsnitt skulle ligga på sex procent i år. För närvarandefinns ingen femårig obligation, men en obligation med fyra årsåterstående löptid ligger på 5,4 procent och en med sex år på 6,0 procent.

BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGARDe låga räntorna innebär naturligtvis att förutsättningarna fören starkare konjunktur har förbättrats. Samtidigt kan mankonstatera att det ännu så länge inte finns så mycket konkretabevis på att konjunkturen skulle vara särskilt stark. Tillväxtenunder tredje kvartalet 1996 blev 0,7 procent från föregåendekvartal och 0,8 procent från tredje kvartalet 1995. Det är enviss förbättring jämfört med bottenläget för ett år sedan,fjärde kvartalet 1995 växte BNP inte alls och första kvartalet1996 blev det till och med en viss tillbakagång. Men ännu sålänge är tillväxten alltså relativt svag. Den privatakonsumtionen har fått litet bättre fart, under tredje kvartalet1996 ökade den med 2,4 procent från samma kvartal föregående år.Men konsumtionsökningen förklaras i ganska hög grad av ökadbilförsäljning. Slopandet av bilaccisen och att de nyatjänstebilsreglerna blev klara är säkert en del av förklaringentill att bilförsäljningen fick fart. När effekterna av dessaåtgärder har ebbat ut kanske bilförsäljningen blir svagare igen.

Men det finns andra positiva tecken också. Övrig detaljhandelbörjade också öka litet mer under hösten. StatistiskaCentralbyrån (SCB) har redovisat statistik till och med oktoberoch då ökade detaljhandeln med 2,6 procent i fasta priser frånmotsvarande månad 1995. Även september var en hygglig månad meden försäljningsökning på ett par procent. Våren var betydligtsämre och under perioden januari till oktober förra året varförsäljningsvolymen bara 0,2 procent högre än motsvarande period1995.

GOTT SLUTSlutet av året verkar också ha blivit ganska bra. Enligt HUIökade detaljhandeln i november med 1,5 procent. De förstaindikationerna för december tyder också på att konsumtionen harfortsatt uppåt. Enligt HUI:s så kallade blixtindex ökadebeklädnadshandeln rejält med omkring åtta procent från idecember 1995. Antalet nyregistrerade personbilar ökade med såmycket som 25 procent från i december 1995.

Den positiva bilden störs dock av att pessimismen blandhushållen har ökat under hösten. Under oktober till december harsynen på den svenska ekonomin blivit klart mörkare. Det ärbetydligt fler som tror att den svenska ekonomin kommer attförsämras än som tror på en förbättring. Även när det gäller denegna ekonomin överväger pessimisterna. Det så kallade CCI–indexet, en sammanvägning av frågor om köp av kapitalvaror,utsikterna för Sveriges ekonomi och de egna finanserna, harockså vänt nedåt.

På Handelns Utredningsinstitut (HUI) menar man att det mestsannolika i dagsläget är att konsumtionen fortsätter att öka imåttlig takt. HUI håller fast vid sin prognos om en ökning med 1,5 procent i år. Förra året ökade den privata konsumtionentroligen med drygt en procent. Irma Rosenberg, chefekonom påPosten, gör ungefär samma bedömning som HUI och menar att denprivata konsumtionen troligen kommer att öka i ganska måttligtakt i år.

Konjunkturinstitutet (KI) gör i sin prognos från i december enmer optimistisk bedömning och tror att konsumtionen redan i årkan öka med 2,5 procent. Trots det menar Klas-Göran Warginger,som gör KI:s prognoser för privat konsumtion, att chansen förett ännu starkare utfall är ungefär lika stor som risken för ettsämre.

KLENARE INDUSTRITvärtemot trenden för den privata konsumtionen ser det ut som omindustrikonjunkturen har försvagats under de senaste månaderna.I oktober föll både produktion och orderingång och Sparbankensså kallade ICI-index (baserat på en enkät om bland annatproduktion, order, och sysselsättning inom industrin) tyder påen fortsatt försvagning i slutet av året. Efter en stadiguppgång under större delen av 1996 ser indexet ut att ha nåtttoppen i september.

KI:s novemberbarometer tyder också på att industrikonjunkturenförsvagades i slutet av året. Den så kalladeconfidenceindikatorn, som är en sammanvägning av omdömen omorderstockar, färdigvarulager och produktionsvolym, föll i bådeoktober och november. Orderingången från exportmarknadenfortsätter att öka men i något långsammare takt. Påhemmamarknaden fortsatte orderingången att minska i långsam takt.