Persson har tillväxt i sikte

Göran Persson och socialdemokraterna står inför en såväl ekonomisk som ideologisk vändpunkt. De skenande kostnaderna för socialförsäkringarna hotar att spräcka inte bara budgeten, utan hela välfärdsstaten.

Höstens svidande förlust i valet har ställt situationen på sin spets. Eftersom regeringen inte vill spräcka budgeten och det inte är politiskt möjligt med några större skattehöjningar måste ekvationen lösas med högre tillväxt och kanske även en delvis ny struktur i finansieringen av välfärden.
Det märktes redan i regeringsdeklarationen där Göran Persson signalerade att tillväxtfrågorna nu står högst upp på agendan.

Genom ett antal politiska utspel under hösten har Persson börjat så fröna till den nya politiken, som inte är okontroversiell i de egna leden. Sänkning av förmögenhets- och kapitalskatter, försämringar i sjukförsäkringssystemen och reformering av arbetsmarknaden är några av frågorna som riskerar att gå på tvärs med “rörelsen”.

Det innebär att Göran Persson behöver stöd från flera håll, och den senaste tiden har han fått i gång en ny dialog med näringslivet, som inte har funnits på över tio år.
För Affärsvärlden förklarar han varför.

Hur kommer det sig att regeringen initierade de här tillväxtsamtalen med näringslivet nu?

– Jag hade inte startat samtalen om jag inte hade fått så starka signaler från många håll, Carl Bennet först och sedan Rune Andersson, småföretagen och Investorsfären, att det nu fanns en öppenhet för att diskutera en skatteomställning, inte bara sänkningar. Det var avgörande eftersom vi inte har något utrymme i budgeten för ofinansierade skattesänkningar. Jag visste också att både fack och arbetsgivare är starkt motiverade att få klarhet i framför allt sjukförsäkringsfrågan innan avtalsrörelsen börjar vid årsskiftet.

Finns det någon fråga eller något perspektiv du saknar i de pågående diskussionerna med näringslivet?

– Vi har ju avgränsat frågorna till att handla om ohälsan, integration och etiken inom näringslivet för att det ska bli mer hanterligt. Först ska vi komma överens här och sedan ska vi dra förslagen genom riksdagen också. Men jag saknar diskussionen om det ekologiska perspektivet, jag är förvånad över hur långsamt näringslivets omställning mot ett ekologiskt hållbart teknikskifte går. Det är egentligen bara inom energiområdet det händer saker här.

Ni har inte haft så bra kontakt med näringslivets företrädare under de senaste åren, vad beror det på?

– Bägge parter är brända av tidigare försök. Vi av hur näringslivet agerade under den ekonomiska krisen 1994, då exempelvis Bo Berggren och Lars Ramqvist gjorde utspel mot regeringen och hotade med flytt av huvudkontoren. Ingvar Carlsson hade kontakter med en grupp ur näringslivet, men de var inte intresserade av att vara behjälpliga. Inom näringslivet fanns å andra sidan en besvikelse efter samtalen under ledning av Björn Rosengren för några år sedan. Kontakterna har under en tid varit väldigt sporadiska. Folkomröstningen var en ny chans att skapa en nära dialog.

Traditionellt har (s)-regeringar haft goda relationer med storföretagen och Wallenbergsfären.
Var kommer småföretagen in och hur ska ni gå vidare?

– Vi har fortsatt goda relationer med Wallenbergsfären men mönstret är lite annorlunda eftersom varken vi eller de väger lika tungt i den internationella miljö vi verkar i i dag. Vi har också kontakt med nya entreprenörer och sektorer och där har vi ofta lättare att komma till tals, där finns en annan öppenhet.

Vilka konkreta faktorer anser du är viktigast för tillväxten?

– Världskonjunkturen är en basal förutsättning för oss som exportberoende ekonomi. För övrigt handlar tillväxt om att på ett mer intelligent sätt utnyttja tillgängliga resurser – att få ut mer av mindre helt enkelt. Det är också det enda sättet att se på tillväxt ur ett ekologiskt hållbart perspektiv.

– När vi talar om mänskliga resurser handlar det mycket om att ställa om arbetskraften. Vartefter människors kompetens åldras måste de ställa om, förnya sin kunskap för att kunna utföra nya uppgifter. Vi har inte råd att vid varje teknikskifte lägga av en stor del av arbetskraften.

– Arbetskraften måste också börja röra på sig mer, vara beredd att flytta dit där jobben finns. Samtidigt har vi en nackdel i att vi är ett glesbebyggt land med höga transportkostnader, därför är det också viktigt med en bra infrastruktur och kommunikation.

Hur påverkas tillväxten av skatterna enligt ditt sätt att se?

– Jag tror inte generellt att ett högt, eller lågt, skatteuttag påverkar tillväxten, det är andra faktorer som avgör. Det som påverkar är hur vi använder våra skattepengar. Däremot anser jag att trygghet är en förutsättning för tillväxt. Samhällen där folk vågar satsa präglas av tillväxt, man ska inte riskera att slå ihjäl sig om man faller.

Var kommer vi främst att se tillväxten?

– Jag har alltid varit skeptisk till att samhället ska välja ut sektorer där den framtida tillväxten ska komma, jag tror att marknaden klarar detta. Det är väldigt svårt att förutsäga var tillväxten kommer och det blir fel när politiker kommer in. Enligt sådana här resonemang där man försöker göra förutsägelser tenderar man alltid bara titta på nya sektorer, men tillväxt kommer också från de gamla sektorerna.

Hur och varför behöver socialförsäkringssystemet förändras?

– Vi har kommuner och landsting med krav på högre kommunalskatt samtidigt som vi har ett socialförsäkringssystem som går med allt större underskott. Pengarna räcker inte till. Vi måste fundera på hur vi ska lösa de här båda sakerna. Vi vill ha en långsiktig lösning där vi säkerställer både finansieringen av socialförsäkringarna och finansieringen av skolan, vården och omsorgen.

– Om de pågående tillväxtsamtalen, som handlar om bland annat sjukförsäkringskostnaderna, blir framgångsrika blir det en lättare uppgift. Men om vi inte kan enas om åtgärder för att pressa tillbaka sjukförsäkringskostnaderna och få människor i arbete, då blir uppgiften större. Det vet vi någon gång i vår då det kan bli aktuellt att skriva direktiv till en utredning om socialförsäkringssystemen

Hur ska man kunna sätta fler sjukskrivna i arbete?

– Det finns en felsyn här. Man behöver inte alltid sjukskriva eller sjukpensionera någon som har en arbetsskada, personen kanske inte kan utföra samma arbete som tidigare, men de kan säkert utföra något annat arbete. Vi har inte heller råd att förtidspensionera människor i 60-årsåldern, vi måste helt enkelt jobba lite längre.

Riksbankschefen gick nyligen ut och sade att det minskade utbudet av arbetskraft, som bland annat beror på ökande sjukskrivningar, kommer att driva upp räntorna på sikt – kommentar?

– Det vore trevligt om riksbankschefen någon gång diskuterade möjligheten till sänkta räntor och inte bara höjda. Den där diskussionen handlar om hur det kommer att se ut om tio år, i dag skulle vi kunna sänka räntan.

– Men i övrigt delar jag hans uppfattning att arbetsutbudet är avgörande för tillväxten inte bara hos oss utan på hela det norra halvklotet – det gråa åldrande halvklotet. Jag tror att den åldrande befolkningens påverkan på ekonomin i exempelvis Japan är grovt underskattad. Likadant ser det ut i Ryssland och samma sak kommer att drabba Kina om 20 år, det är uppenbart att barnbegränsningsregeln (max ett barn per familj) kommer att skapa obalans i demografin. USA och Kanada slipper det här problemet därför att de har haft en mycket större immigration än vi.

Du har tidigare förespråkat ökad arbetskraftsinvandring till Sverige men vill inte ha det nu?

– Jag är för arbetskraftsinvandring, men först måste vi ta i anspråk de resurser vi har, i form av invandrare och sjukskrivna. Det finns i dag en rädsla för att det ska välla in billig arbetskraft i Europa och Norden och ta jobben. Det kommer inte att ske, i stället kommer det att bli slagsmål om de bäst utbildade i de fattiga länderna. Europas förutsättningar för att växa kommer att avgöras av hur vi öppnar upp för invandring framöver.

Kommer den politiska arenan att förändras nu när moderaterna har fått en ny partiledare och laddar för nästa val?

– Vi möttes ju i dag för första gången i partiledardebatten, och jag är inte så säker på det. Utvecklingen styrs mer av att två borgerliga partier ((m) och (fp), red anm) närmat sig varandra så mycket. Vi vet att det brukar leda till interna stridigheter och att de tar röster från varandra, vilket ju borde glädja oss.

Det har varit mycket diskussioner den senaste tiden om din sambo Anitra Steens oberoende i exempelvis hennes roll som ordförande i Stockholms universitet och även nu i Systembolagshärvan. Hur ser du på oberoendet och hur påverkas hennes karriär av att hon lever med en statsminister?

– Det är knappast någon fördel för henne att hon lever med mig. Men det är märkligt att det inte ska gå att hålla isär de här sakerna. Det hade varit skillnad om jag varit ordförande i Systembolaget, men jag sitter ju inte ens som representant för ägarna. Det har inte gjorts några formella fel här och jag tror inte att diskussionerna hade förts på samma sätt om förhållandena hade varit omvända så att hon hade varit statsminister och det var mitt jobb det handlade om.

Det sägs att du hade funderingar på att ganska snart avgå och överlåta statsministerposten till Anna Lindh. Hur ser planerna för framtiden ut i dag?

– Man tänker i mandatperioder. Jag har begärt mandat för den är perioden, så får vi väl börja fundera på nästa period i god tid före nästa val. Det är klart att det kändes tryggt att ha någon som kunde ta över, i dag är det inte lika givet vem det blir. Men det löser sig alltid, det är väldigt sällan man har planerade partiledarskiften. Den enda i modern tid vars tillträde var planerat var Olof Palmes. Mitt tillträde var ju inte planerat, inte heller Ingvar Carlssons. Per Albin Hansson fick bli partiordförande men inte statsminister till en början, han ansågs alltför oborstad och bufflig. Trycket gör att när man får uppgiften går man in i rollen och utvecklas.RÖTTERNA I SKOLAN

Född: 20 januari 1949 i Vingåker
Familj: Sambon Anitra Steen, vd Systembolaget. Två döttrar från tidigare äktenskap
Tjänar: 1,3 mkr per år
Karriär: 1977-79 Ordförande skolstyrelsen Katrineholm. 1979 -84 Riksdagsledamot. 1985-89 Kommunalråd i Katrineholm. 1989-91 Skolminister. 1991-94 Riksdagsledamot, talesman i ekonomiska frågor. 1994-96 Finansminister. 1996 Statsminister och ordförande i Socialdemokratiska Partiet.
__________________________

PERSSONS TILLVÄXTPLAN

# begränsa sjukskrivningar och förtidspensioneringar
# arbetskraften måste flytta till jobben
# arbetskraftsinvandring och fler invandrare i jobb
#förnya arbetskraftens utbildningv