Personligt piller ger nytt hopp

Om Vioxx var årets medicin 2004 så får nog Herceptin betraktas som 2005 års medicin. Vioxx, en medicin mot värk, fick dras in på grund av svåra biverkningar på hjärtat. Tillverkaren Merck har fått tusentals stämningar på halsen. För hela branschen blev indragningen en tankeställare. Så illa kan det gå när en medicin, med hjälp av intensiv marknadsföring, når för många patienter och blir en “blockbuster”, mer än en miljard dollar i försäljning.

Herceptin har funnits på marknaden några år och blivit symbol för det nya. Den är gjord för att passa en viss grupp patienter, som går att identifiera med hjälp av ett gentest. Målgruppen är kvinnor med bröstcancer och för stor produktion av ett visst protein.

Herceptin är mycket dyr, ett års behandling kostar omkring 300 000 kronor. Gruppen som kan behandlas är begränsad. I Sverige drabbas ungefär 6 000 kvinnor av bröstcancer varje år, ungefär 25 procent av dessa kan därför komma i fråga för behandling.

Det amerikanska bioteknikföretaget Genentech, dotterbolag till schweiziska Roche, har tagit fram Herceptin, som snabbt blivit en stor kommersiell framgång trots att målgrupp är relativt liten. Bröstcancermedlet har kommit att symbolisera begreppet “personlig medicin”, alltså mediciner som bara fungerar på vissa grupper. Men även de kan alltså bli stora om de är innovativa och värda sitt pris.

Herceptin är ett exempel på en “nischbuster”, en produkt som aldrig ger någon jätteförsäljning, men ändå kan bli en mycket bra affär. Intresset för “nischbuster” har ökat påtagligt under senare tid. Det märks bland annat på ansökningarna till registreringsmyndigheterna, FDA i USA och Emea i EU (säte i London). En växande skara ansökningar gäller så kallade särläkemedel (orphan drug), som vänder sig till en liten grupp patienter med en ovanlig sjukdom. För att få industrin intresserad av dessa sjukdomar har registreringsmyndigheterna lockat med kort behandlingstid, långa patenttider och skattefrihet.

Svårigheterna att få ut nya produkter har gjort att sättet att forska kommit i fokus. De flesta är numera överens om att de stora fusionerna inte varit särskilt lyckade för kreativiteten. Bäst går forskningen i företag som lyckats behålla den akademiska karaktären, till exempel Genentech. Roche köpte in sig i bolaget 1990, men har klokt nog valt att aldrig göra det helägt utan låtit Genentech förbli börsnoterat med egen profil.
Några nya stora fusioner kan vi inte vänta oss under 2006, däremot kanske fissioner där forskningen, i syfte att göra den mer lik de innovativa bioteknikföretagen, får en mer självständig roll. Glaxo Smith Kline har talat om att släppa in externa ägare i sina åtta Centre of Execellence for Drug Discovery (Cedd). Men än så länge har det inte skett. Det kanske sker 2006.

____________________

3 trender
? Personligt utformade mediciner.
? “Nischbuster” i stället för “blockbuster”.
? Fissioner i stället för fusioner.