Pensionspengar upp i rök – efter regionens vilda investeringar

I december granskade Afv, i en sampublicering med Småspararguiden, Region Västerbotten. Då visade vi hur en tjänsteman sedan våren 2022 fått mandatet att förvalta regionens pensionsmedel på 5 mdr kr, utan en oberoende kontrollfunktion. Ett visselblåsarärende ledde under hösten 2023 till uppsägning med avgångsvederlag och en polisanmälan för trolöshet mot huvudman och mutbrott. Ärendet ligger nu hos Ekobrottsmyndigheten.

Då handlade det om anmärkningsvärda investeringar på 750 Mkr som regionen gjort i fonder med uppenbar jävsproblematik. Personkopplingar mellan fondbolaget, tjänstemannen och rådgivaren på bolaget Fondly lyftes varken till ansvarig chef eller regionstyrelse.

Om pengar har försvunnit på ett eller annat sätt är det i förlängningen regionens skattebetalare som drabbas. Pensionsportföljen kanske inte längre räcker till de pensionslöften som ställts till regionens höginkomsttagare som tjänstemän och läkare.

Fonderna är bara toppen av isberget

Nu framgår det att regionen inte bara har köpt fonder utan också investerat i fyra strukturerade produkter i form av certifikat. Den här typen av produkter är udda i pensionsförvaltning eftersom de är komplexa och oftast har flera gånger högre avgifter än fonder.

Thomas Hertz var åklagare i Allra-fallet, en annan pensionsskandal som också kretsat kring samma produktgrupp.

“Problemet med strukturerade produkter är inte att de alltid används för att stjäla pengar, utan att den ofta dåliga transparensen gör det svårt för huvudpersonen att ha kontroll. Det skapar möjligheter att förskingra pengar. Det är också ovanligt att man inom pensionsförvaltning söker efter krydda istället för en kontrollerad riskprofil”, säger han.

Svenska finansbröderna bakom C8 Technologies

Istället för att köpa aktier och fonder, som regionen tidigare gjort, har regionen genom tjänstemannen låtit bolaget C8 Technologies ta fram fyra investeringsstrategier.

Det är två svenska bröder som är verksamma som medgrundande VD för moderbolaget, respektive VD för det svenska dotterbolaget. Bolaget bedriver verksamhet från London och har kontor i flera världsdelar. Affärsidén är att hjälpa stora institutioner effektivisera sin kapitalförvaltning.

Istället för att kunderna investerar i vanliga fonder tillsammans med andra investerare kan C8 till exempel licensiera investeringsbesluten från samma fondförvaltare och erbjuder kunderna tillgång till det. Kunderna kan sedan själva replikera fondens köp- och säljsignaler och även få anpassningar till särskilda önskemål, till exempel kring exkludering av oönskade branscher av etiska skäl. Allt till en lägre avgift.

Billigt i teorin, men dyrt i praktiken

Det som sticker ut i fallet med Region Västerbotten är att de fyra investeringsstrategierna inte replikerades direkt av regionen, och inte heller i samarbete med någon stor och etablerad partner i finansbranschen. Istället paketerade C8 sina strategier i strukturerade produkter tillsammans med två mindre kända finansbolag på Irland och i Italien.

Effekten blev att investeringarna hamnade längre bort från regionen och att avgifterna höjdes betydande.

Komplexiteten gjorde det nästintill omöjligt för någon som inte är finansingenjör att förstå vad som pågick.

Första certifikatet via Cirdan Capital

I samband med fondinvesteringarna köpte regionen sitt första certifikat emitterat av det italienska finansbolaget Cirdan Capital för 736 Mkr. Det underliggande indexet var en korg av kända amerikanska aktier samt en lång och kort exponering mot valutor och råvaror. I prospektet framgår tre avgiftskomponenter:

• En paketeringsavgift på 60 000 EUR.
• En årlig förvaltningsavgift på 1,3% av kapitalet.
• En prestationsavgift på 15% av all positiv avkastning.

Under regionens innehavsperiod gav certifikatet en avkastning före valutaeffekter och efter avgifter på 2%. Avgiftsuttaget har varit 10 Mkr.

Eftersom avkastningen var låg blev det inte fråga om någon betydande prestationsavgift. Att ta ut en prestationsavgift i förvaltning är ovanligt och ofta problematiskt, något som Finansinspektionen belyst i en rapport. Bland hedgefonder är det vanligt, men då tas avgiften normalt sett ut om fonden överpresterar ett relevant jämförelseindex. I det här fallet har avgiften alltså kunnat tas ut vid all positiv avkastning.

Ett annat sätt att se på saken är att regionen har förlorat 29 Mkr på att investera genom den strukturerade produkten istället för att välja en kombination av aktie- och räntefond med samma riskprofil.

Andra certifikatet via Vault Investments

En vecka senare gjordes en investering via det irländska bolaget Vault Investments på 760 Mkr. Regionen hänvisar till sekretess och vill inte lämna ut uppgifter om investeringen. Via den österrikiska börsen lyckas vi ändå   som emitterats av Vault Investments och Credit Suisse. Inget prospekt, ingen dokumentation, inga historiska priser, ingen handel och inga kontaktuppgifter finns att tillgå.

På C8:s hemsida framgår att de tagit fram det underliggande indexet som baseras på Morningstar Developed Markets Sustainability 200. Regionens investering underpresterade med 21% i relation till indexet vilket kan översättas till 164 Mkr i missad avkastning jämfört med om regionen bara investerat direkt i indexet utan att gå via certifikatet.

Tredje certifikatet via Cirdan Capital

Fem månader senare gjordes en till investering via Cirdan Capital på 326 Mkr. Den här gången var det också ett certifikat, men det underliggande indexet var inte en korg med aktier utan med korta och långa exponeringar mot kinesiska råvaror. Regionens kapital parkeras i princip i en riskfri placering, samtidigt som man hoppas att vissa råvaror ska bli dyrare och andra billigare. Det sticker ut som udda för en regions förvaltning av pensionstillgångar.

Under regionens innehavsperiod gav certifikatet en avkastning före valutaeffekter och efter avgifter på -3%. Avgiftsuttaget tycks ha varit 4 Mkr.

Ett annat sätt att se på saken är att regionen har missat 22 Mkr i avkastning på att investera genom den strukturerade produkten istället för att lägga pengarna i en enkel svensk räntefond.

Fjärde certifikatet via Vault Investments

I juni 2023 sålde regionen av vissa fondandelar, vilket frigjorde kapital för att göra en till investering på 299 Mkr i   och Credit Suisse. Informationen är ännu knapphändigare, där det underliggande indexet benämns “Sustainable Active Sweden Index”.

Under regionens innehavsperiod gav certifikatet en avkastning efter avgifter på -10%. Missad avkastning uppgår till 7 Mkr om man jämför med Morningstars liknande index.

Notan för strukturerade produkterna: 185 Mkr

Efter polisanmälan valde regionen att avveckla alla strukturerade produkter. Resultatet blev plus 141 Mkr. Med bara ett av fyra prospekt tillgängligt är det svårt att redogöra för de totala avgifterna i produkterna. Det finns dock två metoder för att göra uppskattningar som leder till liknande belopp.

Summerar vi underprestationerna mot respektive underliggande index från de fyra instrumenten förefaller det som att regionen gått miste om 185 Mkr genom att göra investeringarna genom strukturerade produkter. Det är pengar som regionen, med 11 000 anställda, inte har råd att gå miste om. Pensionsåtagandet uppgår till 10,6 mdr kr, medan pensionsmedelsportföljen “bara” är 5 mdr kr stor.

Ett annat sätt att utvärdera investeringarna är att undersöka vad andra liknande investeringar hade gett. Om regionen istället för strukturerade produkter investerat i indexfonder och räntefonder från Länsförsäkringar med snarlik risk- och valutaexponering visar våra beräkningar att regionen haft snarlikt utfall som för underliggande index. Resultatet hade då varit mer än dubbelt så högt.

Det bör sättas i relation till normala arvoden för passiv förvaltning av stora mandat som ligger i spannet 0,1-0,3%. Det hade istället gett avgifter i spannet 2–6 Mkr.

Det faktiska avgiftsuttaget kan alltså både vara mer eller mindre än vår uppskattning. En förklaring kan också vara ren underprestation i den påstådda aktiva förvaltningen. Regionen har i så fall fortfarande gått miste om lika mycket pengar, men det kan bli svårare för en åklagare att yrka på trolöshets- eller mutbrott.

De fyra strukturerade produkterna. Investerat kapital och realiserat resultat är regionens beräkningar. Underliggande index, alternativinvesteringar och deras resultat är framräknade av Afv/Småspararguiden.

Thomas Hertz: Det går att dra paralleller till Allra

Även om Thomas Hertz, som var åklare i Allra-fallet, inte är direkt involverad i ärendet har han tagit del av delar av polisanmälan.

“Att anlita den här typen av mellanled finns det sällan ett behov av. Fallet har alla likheter med det Allra blev fällda för. Varför skulle en region avveckla en långsiktig indexportfölj och sätta nästan hälften av pengarna i strukturerade produkter? Produkternas prospekt summerar till 7 900 sidor. Det hela är komplext och märkligt.”

Flera brott mot finanspolicyn

Köpen av dessa fyra strukturerade produkter föregicks av att regionstyrelsen klubbat igenom en ny finanspolicy på inrådan från tjänstemannen. Där framgår att regionen bara får investera i aktier, räntebärande papper och värdepappersfonder. Strukturerade produkter är tillsynes inte tillåtna.

Vidare framgår att investeringar i illikvida alternativa tillgångar ska föregås av beslut i regionstyrelsen, något som inte har gjorts. I de månatliga finansrapporterna till regionstyrelsen har bara en av de fyra strukturerade produkterna kategoriserats som alternativ investering, en förutsättning för att klara gränsen på maximalt 30% av förvaltat kapital. Om de strukturerade produkterna hade klassificerats som alternativa investeringar hade andelen varit 56%.

Under rubriken ”Transparens” i finanspolicyn framgår också att:

“Samtliga investeringar i regionen ska vara transparanta vilket innebär att det ska vara tydligt mot vilket underliggande tillgångsslag investeringen är exponerad, samt att det vid varje tidpunkt ska vara möjligt att mäta den faktiska riskexponeringens storlek.”

Efter veckor av research har vi fortfarande inte lyckats få en fullständig bild av vad regionens riskexponering varit.

Regionens ekonomidirektör, Peter Rönnholm, har godkänt samtliga investeringar som tjänstemannen föreslagit.

I finanspolicyn framgår att inga strukturerade placeringar ska köpas. Ändå har det gjorts. Hur är det möjligt?

“Det är en definitionsfråga vad som menas med strukturerad produkt. I efterhand kan jag konstatera att det måste vara fler som har djupare kunskap för att kunna ifrågasätta investeringar.”

Känner du till Vault Investments?

“Inte direkt. Jag vet att de är en del av certifikaten.”

Hur har dessa investeringar presenterats för dig?

“Jag har fått en dragning kring vilket index det är kopplat till.”

Har det pratats något om produkternas avgifter?

“Minns inte generellt. Det enda är att det handlat om oerhört låga avgifter.”

I en intervju med SVT säger du att det handlar om miljonbelopp och inte flera hundra miljoner som regionen förlorat. Enligt våra beräkningar kan 185 Mkr av regionens pengar ha hamnat i andra fickor. Hur kan du vara så säker på din siffra?

“Vi kan ha tappat så mycket som du säger men vi kan inte se det exakt. Vi kan inte se vad som gått till vad. Det är också lätt att vara efterklok. När vi ser till totala avkastningen kopplat till jämförelseindex för hela portföljen ligger vi inte efter.”

Afv/Småspararguiden har sökt tjänstemannen, Vault Investments, företrädarna för Credit Suisse och UBS. Cirdan Capital avböjer att svara på frågor. C8 Technologies vill inte heller svara på frågor, men vill genom sin PR-konsult förmedla att:

“C8 är specialiserat på att tillhandahålla skräddarsydda lösningar till sofistikerade investerare globalt. Verksamheten är stolt över det öppna och samarbetande förhållningssätt det har för problemlösning och är stolta över det arbete det producerar för kunder.”