PENSIONERNA: Äntligen ett beslut

Pensionsfrågan verkar gå mot ett lyckligt slut. Det blev mycketkritik från de socialdemokratiska leden, särskilt från LO.Statsministern tvingades kalla till nya förhandlingar medpartiledarna, men tycks under tiden ha kommit på bättre tankar.Han förklarade snabbt att den tidigare överenskommelsen stårfast, vilket väl strängt taget innebar att mötet framstod somonödigt. Arbetet skall alltså fortsätta som förut i den såkallade genomförandegruppen, och reformen tycks vara i hamn. Denkvarstående största frågan att lösa blir hur och om en del avarbetsgivaravgiften skall växlas till egenavgifter.Statsminister Persson tycks alltså ha återvunnit något av sinbeslutsamhet, och att han gått emot LO i en viktig fråga ser nogen del som lovande för framtiden. LO är ju motståndare tillmånga andra reformer som ekonomer, i vissa fall även regeringen,betraktar som angelägna.

En invändning mot premiereserverna i pensionssystemet har varitatt en privatisering av fonderna skulle medföra att detoffentligt registrerade sparandet skulle sjunka, ochstatsskulden öka. Nu har EU-generaldirektören Sixten Korkmanförklarat att detta inte kommer att försvåra för Sverige attklara konvergenskraven.

Förra veckan framträdde den kände amerikanske ekonomen MartinFeldstein i Stockholm och förklarade att just pensionssystem medpremiereserv innebär en stor samhällsekonomisk fördel, som ökarsparandet och höjer tillväxten.

Principen har väl inte varit obekant. I själva verketmotiverades uppbyggnaden av AP-fonden just med att detta skulleförhindra den minskning av hushållens eget pensionssparande somväntades ske när vi fick den allmänna tjänstepensionen. MenFeldstein har öppnat ögonen för de stora samhällsekonomiskavinster som står att göra. Hans beräkningar har överraskat ävenekonomerna. I Sverige skall 2 av 18,5 procentenheter ipensionsavgift fonderas. Det finns goda skäl, kanske inte minstför socialdemokraterna, att överväga en framtida ökning av denandelen. I princip är det fråga om två fördelar.

Den ena är att det inhemska sparandet ökar. Sverige har i dag eninternationellt sett mycket låg sparkvot, och ännu lägreinvesteringar.

En andra fördel är att pensionsavgifterna kan hållas betydligtlägre i ett fonderat system, eftersom avkastningen ökarbetalningsförmågan. Därmed kan pensionsavgifterna hållas nere,vilket medför minskade marginaleffekter för arbete och därmedtroligen högre tillväxt.

Den premiereserv som nu håller på att byggas upp i det nyapensionssystemet blir en ersättning för de AP-fonder somsamtidigt avvecklas. Problemet med att bygga upp en nypremiereserv, eller att öka dess omfattning, är annars att mandå måste ta ut dubbla avgifter, dels för att fondera, dels föratt finansiera redan utfästa pensioner.

Inom några år bör det dock bli möjligt att i Sverige ökafonduppbyggnaden, vilket skulle stimulera tillväxten på ettannat sätt än om man, som finansminister Erik Åsbrink harföreslagit, behåller ett högt skattetryck för att skapaöverskott i statens budget.